Helgen som hade (nästan) allt!

Så var det måndag igen efter bästa helgen på länge. Den här helgen hade allt! (Utom snö då...;-)) Träning i fredags, städning, matlagning och lussekattsbak hela lördagen och sen härliga vänner på besök på kvällen. Långpass på rullskidorna söndag morgon följt av jullunch med klubben. Hem och vända och hämta Gösta och sen ut till Huselius Skidsport för att hämta våra nya Peltonenskidor, assnygga Alpinapjäxorna och finfinaste One Way-stavarna. Och tänka sig: nu har jag en hel skateutrustning i toppklass till snö också! Nu återstår bara att lära sig skejta också! ;-) Men framförallt ska det bli himla spännande att testa våra utplockade klassiska racerskidor...=) På onsdag drar vi iväg till Värmland och Långberget och håller tummarna att vi får åka skidor utan hjul tills vi storknar. =)

I lördags blev det ingen tid att träna. Gustaf lagade till en renstek som vi fått från hans föräldrar för ett bra tag sen men inte vetat vad vi skulle göra av. Efter att han hade telefonkonfererat med sin mamma blev den i alla fall alldeles utmärkt! Jag städade lägenheten, fixade skumma men goda vegetariska biffar till våra vegetariska vänner, och bakade lussekatter. En bränd plåt och en utan äggpensling. Så går det när man inte har någon simultanförmåga och ska försöka vara social med gäster samtidigt som man grejjar i köket.

Söndag klockan sju ringde klockan efter alldeles för få timmars sömn. Men det var bara att bita ihop och skutta upp. Lite frukost, Gösta-promenad och packande senare var vi på väg ut till Veberöd och startplatsen för dagens långpass med klubben. Planen var tre timmars åkning och sen dusch och jullunch tillsammans med löpsektionen i Björnstorps IF. Ett riktigt trevligt initiativ!

En del av Björnstorpsgänget

En lussekatt piggar ju alltid upp!

Vi var ett tiotal rullskidåkare. Rundan gick att korta av på flera ställen så i slutändan var vi fyra åkare som gett oss tusan på att vara ute tre timmar. Det var en trevlig runda och vi hade alla typer av väder under vår tur. Solsken, regn och på slutet ett jäkla blåsande. I långa backen upp på Romelåsen blåste det friskt och jag var riktigt trött. Vi hade ju trots allt åkt närmare tre mil innan. Jag hade en positiv inställning till backen den här gången eftersom både frånskjut och diagonalåkningen gått bättre på sistonde men det hjälpte inte. (Eller så var jag för positiv och körde på lite för fort i början av backen...;-)) Benen var i alla fall väldigt trötta och jag fick kämpa mig upp. Stakade där det gick eftersom överkroppen kändes bättre än benen.

Tur att det inte är nån sån backe i Vasaloppet.
Synd att jag ska åka Jizerska. ;-)

Väl tillbaka i Veberöd väntade en riktigt skön dusch och sen julbord, ris á la malta och fika. Trevligt och välbehövligt! Gösta hade varit hemma hela förmiddagen och ville verkligen följa med till Huselius Skidsport så efter lunchen körde vi hem och hämtade honom och körde ut till Håkan. Vi fick titta på hans häftiga Ski Selector och testa våra gamla skidor i den. Intressant. Har haft problem att få fäste med mina gamla skidor men nu har jag ett par utplockade racerskidor att jämföra med och utvärdera! Spannkurvan på de nya skidorna såg väldigt spännande ut och jag ser verkligen fram emot att testa dem! =)

Nu är det bara snön som fattas!

Skidorna är Peltonens värstingskida "InfraX Classic" och "SupraX Skate". Jag har ju kört på Salmonpjäxor tidigare men nu när det är Rottefella som gäller blir det Alpinas pjäxor istället. Vi får ju testa hur många skidor vi vill innan vi bestämmer oss för ett par så det är inte läge att byta bindning. Pjäxorna är Alpinas ECL Classic och ECL Skate. Snygga som tusan! Och det är ju de rätta skånska färgerna på allt också! ;-)

Snygg skatepjäxa!

Håkan i butiken

Koncentrerade...

Gustaf passade på att köpa ett bättre vallaställ (Krokstastället) och lite vallor också. Bilen var proppfull på vägen hem och nu har vi fyllt vår lägenhet med ytterligare skidprylar.

På hemvägen kom jag på mig själv med att nynna på Madonnas "Material Girl".
Synnerligen passande....;-)

BIF-rullen 2011

I morse låg dimman tjock över åkrarna utanför Lund. Kallt som tusan var det också, men solen fanns där och bara väntade på att få bryta igenom och vi såg fram emot en BIF-rull i fint väder. Förra året låg dimman kvar långt in på förmiddagen och det var svårt att orientera sig på banan men i år lättade det innan start.

Tidig morgondimma genom framrutan

Dimma över åkrarna
(Foto: Joel Nordin)

Efter att ha hjälpt till att sätta upp start- och målflaggorna började vi göra oss redo för start. Startfältet bestod bla. av favorittippade Tobias Westman, Marcus Thormé och "konditionskonnässören" Erik Wickström (som för övrigt hade en intern fajt med Rickard Bergengren och Casco-Mackan. Mackan förlorade dock på walk-over eftersom han var hemma och var förkyld. Vi inväntar sjukintyg på det så att det inte uppstår några rykten om att han bangat ur...)

Och så fick jag äntligen en medtävlande i D21; Therese som värmt upp med en imponerande sjumilalöpning i torsdags. =)

Rickard dök upp lika plötsligt som han försvann. Småfnittrig och lite lagom förvirrad efter en vad det verkar lyckad fest på slottet kvällen innan med bristfällig sömn som följd. Det visade sig dock ha varit en ganska bra uppladdning för han spurtade om Erik på slutet och visade norrlänningen vart skåpet ska stå! 

Starten har gått!
(Foto: Joel Nordin)

Gustaf gjorde ett helt ok lopp och slutade som 2:a i H21 efter Tobias Westman, fem minuter snabbare än förra året. Han hade dock stora problem med att han blev frånrullad utför. Det här med glid- och rulloptimering är helt enkelt inte hans grej. Och därmed inte min heller. Han är härmed avskedad som materialansvarig även på rullskidssidan. (Glidskidorna kommer han inte nära igen. Jag skyller mitt misslyckade Vasalopp 2011 på Gustafs Vallaservice. Det var i och för sig skönt att ha någon att skylla på, men nu får det vara nog...)

Gustaf och Marcus Thormé
(Foto: Joel Nordin)

Vinnaren Tobias Westman får sitt vandringspris

Mitt lopp då? 

Äh. 

1.36 min snabbare än förra året. 

Då klungkörning, idag solokörning hela vägen.

Då medelpuls på 93%, idag 90%. 

Känns lite bättre när jag fått konstatera detta. Men ändå. Jag hade hoppats på betydligt större framsteg än så. Och lite mer jävlar anamma. Jag hade stora problem med motivationen första varven. Och när jag märkte att även om jag närmade mig Bengt-Åke och oranga jackan (pappa Åström?) uppför och när det var hyfsat flackt så blev jag totalt frånåkt utför fast jag satt ner så jag höll på att skrapa rö..baken i asfalten. (Vilket sammanträffande att både jag och Gustaf har problem med rullet. Vi har en väldigt jämlik uppdelning anno 2011; jag städar och tvättar, Gustaf sköter om rullskidparken. Kanske dax att byta?)

Men jag tänker absolut inte skylla allt på rullet eller Gustaf. Jag var helt enkelt inte bättre idag. Eller kanske snarare: Jag är helt enkelt inte bättre. 

Jag kom iväg bra i starten. När jag låg jämsides med Håkan Gunnarsson kände jag mig taggad, men jag tappade direkt när det började gå uppför. Jag var inte stark nog att bara staka hela det branta första partiet och jag började fumla med frånskjut. Bengt-Åke åkte om och jag försökte inte ens hänga på. Följande varv gick frånskjutet i alla fall bättre. Sista varvet körde jag med mitt "Plötsligt i vinslöv"-mantra. "Jag ska. Jag kan. Jag vill." Går att applicera i valfri ordning i takt med stakningen. Jag fick faktiskt en nytändning och tog in på Bengt-Åke. Tappade inte lika mycket utför på honom som på "oranga jackan". Gick i mål 6 s efter.

Mitt lopp i siffror:

Sträcka: 33,86 km

Tid: 1.32.50

Maxfart: 42,2 km/h

Medelhastighet: 21,8 km/h

Medeltempo: 2:45 min/km

Maxpuls: 170 (96% av maxpuls)

Snittpuls: 159 (90% av maxpuls)

Jaja. Vad vore en bal på slottet? Det kan säkert Rickard berätta om, men jag nöjer mig med att konstatera att det var den tävlingen. Nu väntar bara BIF-skejten och Rollsborundan innan tävlingssäsongen på rullskidor är över. Ganska skönt faktiskt. Då kanske man kan få lite tid att träna också! =)

Höstrullen 2011

Igår var det dax för tävlingen jag sett fram emot; Höstrullen som går på banvallen mellan Ulricehamn och Borås. 42 km flack stakning och äntligen skulle jag få lite motstånd i D21! Men icke; varken Majken Johansson Henaes eller Josefin Fhärm dök upp så det var bara att ladda om igen och förbereda sig på gubbjakt som vanligt. Tråkigt och oinspirerande.

Det var riktigt kyligt på morgonen och vi fick skrapa rutorna på bilen innan vi åkte iväg för att möta upp Håkan, Lotta och Lasse i Markaryd. Burr.

Kyligt!

Fin vy på vägen till Markaryd

På morgonen upptäckte jag att jag inte fått med mig mitt vätskebälte och skickade sms till Håkan och Lasse för att se om de kanske hade nått extra. Iphone tyckte att "Gonorré" var ett mer lämpligt ord att använda än "Gomorron". Gonorré Lasse! Vätskebältet löste det sig med i alla fall. Fick låna ett av Håkan.

Jag var lite fundersam till hur det skulle gå att köra en masstartstävling på den smala banvallen och så här i efterhand är jag rätt nöjd att jag inte var med i de första stora klungorna. (Som tydligen inte bara hade det trångt i allmänhet utan även hade ett litet möte med tre hästar med tillhörande hysteriska ryttare på banvallen! Den allvarligaste incidenten drabbade dock Martin Ekwall som slet loss ett ledband i tummen efter att ha synat marken, men trots allt fullföljde loppet!)

Åkarna delades in i fem seedningsgrupper och starten gick relativt lugnt. Ganska snabbt blev det lite luftigare och jag hittade en lämplig liten klunga att köra med. Jag gjorde min beskärda del av arbetet och tyckte det kändes ganska bra. Kanske lite för bra? Borde kunnat pressa på lite mer än jag gjorde tycker jag. Lurigt det där, när tjänar man på att dra ifrån en klunga och när ska man hänga kvar? Hänga kvar var nog rätt i det här fallet för det var en väldigt svår bansträckning att rycka ifrån på. Efter ett tag började det gå lite väl lugnt och jag försökte trycka på och pressa upp tempot lite. Klungan tunnades ut och det slutade med att jag och Bo Tigerberg körde sista milen ensamma. Jag gjorde ett par försök att pressa upp tempot igen, men Tigerberg svarade bra...=)

Just här var jag i alla fall före! =)

Efter lite trixande på väg/trottoar svängde vi av och in på en väg som började med en brant uppförsbacke med grov asfalt. Det var jag helt oförberedd på. Hur länge kommer det vara så här? Jag började fumla lite med frånskjut och Tigerberg fick en lucka. Sen när det flackade ut igen och jag såg idrottsplatsen vi skulle in på försökte jag trycka på igen och komma ifatt, men det gick inte.

Jag fick se mig besegrad! Jag gick i mål på 1.50, 9 sekunder efter Tigerberg och 20 minuter efter vinnaren Tobias Westman. 2:a blev Anton Järnberg och 3:a Samuel Norlén. Lasse i klubben gjorde ett bra lopp medan övriga inte var helt nöjda med sina prestationer. Gustaf har tränat på som vanligt inför tävlingen eftersom han egentligen inte hade planerat att köra den. Han följde med för min skull eftersom jag gärna ville köra när jag för en gångs skulle trodde att jag skulle få konkurrens i D21. =( Håkan körde sitt första lopp (och sitt andra pass någonsin) på kraftstaven. Han var inte helt övertygad. Eller inte alls övertygad skulle jag säga...Ska bli intressant att se fler utvärderingar framöver! Rickard har jag inte så bra koll på eftersom han försvann hem till mormor i Borås på söndagsmiddag direkt efter tävligen. ;-) Vad jag förstått var han lite rädd på slutet när det gick utför och var knixigt och förlorade ett antal placeringar där. Annars tror jag att han gjorde ett ganska bra lopp igår!

Jag fick placering 53 av 80. Inte bra. Inte dåligt. Ett lite lagom medelmåttigt lopp på alla sätt och vis...

Mitt lopp i siffror:
Sträcka: 42,09 km
Tid: 1.50.16
Maxfart: 34,7 km/h
Medelhastighet: 22,7 km/h
Medeltempo: 2:38 min/km
Maxpuls: 167 (94% av maxpuls)
Snittpuls: 157 (89% av maxpuls)

Nu väntar en lite tuffare start på vecken innan jag ska ladda om inför nästa helgs tävling:
- Den fantastiska BIF-rullen! =) (Som min klubb, Björnstorps IF, arrangerar...) Det ska bli skönt med en tävling på hemmaplan för en gångs skull!

Ny rekordvecka!

Föregående vecka tränade jag över 15 timmar. Det har aldrig hänt förut! Jag har för mig att jag läst någonstans att det är vad Jörgen Brink tränar under en lugn vilovecka, men jag är rätt nöjd trots allt. =) Jag har trappat upp träningen långsamt de senaste åren och tycker att jag har lyckats variera träningen bra och hålla hög kvalitet på de flesta passen den senaste tiden. Jag har lyckats hålla mig skadefri och frisk och blir bara mer och mer motiverad och träningssugen! =)

Dock börjar jag känna ett behov av att få hjälp med ett långsiktigt träningsupplägg där allt är mera genomtänkt. Jag skulle vilja ha ett schema att titta på och följa dagar när det känns tungt att träna. Och jag skulle vilja veta hur jag borde kombinera olika typer av pass för att få bästa effekt. Idag styr klubbträningen min träningsvecka och det kanske inte är optimalt i alla lägen. När borde jag köra styrketräning i förhållande till annan träning? Vilka dagar är det lämpligt att köra två pass? Hur mycket löpning borde jag ha i schemat i förhållande till mängden rullskidåkning? Hur borde fördelningen intervall-/distanspass se ut? Hur borde man lägga upp och fördela tunga respektive lättare träningsperioder? Många frågor och funderingar...Jag kanske helt enkelt inte borde tänka så mycket utan bara träna på?

I går morse var det dax att lämna stugan. När den var städad och klar begav vi oss till tunneln för ett sista pass innan hemfärd.

Rickard torkar disk med varmluftspistol
i brist på diskhandduk

Även under söndagens pass i tunneln blev det mycket fokus på teknik. Jag avslutade med att köra lite "ryssen" som vi kallar den i Björnstorp. ("Ryssen" innebär att man har fixerade armbågar och kör typ diagonalåkning med armarna utan att använda benen.)

Under sista passet hade jag ont i axlar, rygg och armar och efter att ha avslutat med "ryssen" kände jag mig verkligen redo att lämna tunneln. Den funkar bra att öva teknik i men jag skulle inte vilja köra fler dagar än vi gjorde nu eller ligga och köra mängdträning i den. Men man får såklart mersmak och sug efter att köra utomhus på riktig snö. (Kanske blir det i Bruksvallarna redan om en dryg månad! Håkan håller på och kollar upp vilka möjligheter som finns...)

Efter dusch och mat började vi resan hem till Skåne igen. Det märktes att alla var rätt möra efter helgen.  Väl hemma hämtade vi upp Gösta hos Gustafs föräldrar. Han var faktiskt ännu tröttare än vi efter att ha tillbringat helgen med Sven i trädgården och på långa promenader med Annika. =)

En riktigt slö Gösta

Ikväll är det klubbträning som gäller. Blir ett lugnt pass på 3:or för min del. Ska bli intressant att se hur det känns i kroppen...

Summering av en bra träningsvecka!

Jag har haft en bra träningsvecka. Allt jag har tränat den här veckan har varit kul och jag har känt mig stark! Framförallt känns det som att jag har gjort en del framsteg med tekniken vilket jag inte känt på länge. Håkan gav mig ett par riktigt bra tips i måndags som jag försöker tänka på nu. Och så har jag äntligen fått på treor även fram på mina gamla skidor (tack Gustaf!) och det känns väldigt bra.

Nya hjul från Rullskidspecialisten

Första rullskidpasset den här veckan var ett backintervallpass. Korta intervaller, varannan stakning och varannan stakning med frånskjut. Då körde jag med treor bak för första gången på ett backintervallpass. Det var väldigt tungt i början! Första sträckan med frånskjut stannade jag halvägs upp och var helt förskräckt över hur tungt det kändes. Det kändes som att allt inte kunde vara som det skulle om det var så jobbigt. Sen påminde jag mig själv om att jag körde på treor och att det ska vara tungt då. Gick bättre och bättre efter det. Man känner i rygg och mage att man får jobba mer. Jag upplever att det är mycket lättare att få till tekniken när det går tyngre! Man blir liksom tvungen att göra rätt om man ska komma någonstans...=)

I tisdags hade jag tänkt vara med på stavlöpningen på St Hans men hann inte hem från jobbet i tid för att hinna äta innan. Stack hem och åt och straffade mig själv med ett Actic-besök och mitt första gympass utan styrketräning. Jag körde ett långpass på crosstrainer, cykel och löpband. Det var längesen jag var så svettig!

Det känns bra att komma igång med lite inomhuspass inför hösten. Det ska minsann inte finnas några ursäkter att inte träna i höst och vinter.

Inomhuspassen ska jag tillåta mig att köra utan att fundera så mycket över vad jag gör. Den här gången tittade jag omväxlande på alla fyra TV-apparaterna som visade Family Guy, en dokumentär om en man som jobbade på bageri, Vem vet mest och 2 1/2 men.

(Jag läste någon gång för längesen om två olika begrepp som beskrev hur man tänker under träning. "Assa" och "dissa". Det gick ut på att många motionärer "dissar" under träning, dvs försöker tänka på andra saker och inte känna efter så mycket medan elitidrottsmän oftast "assar" dvs. tänker och känner efter hur det känns på olika ställen i kroppen under träningen. Det är vad jag kommer ihåg att jag läste iaf. När jag googlade på begreppen nu hittade jag bara en massa annat.)

Onsdagens klubbpass på rullskidor blev mitt första med 3:or både fram och bak.
Det var väldigt dålig uppslutning med bara Rickard, Håkan och jag i grupp 3. Vi körde riktigt långa backintervaller. Det roliga var att jag såg fram emot det här passet. Inte för att jag är bra på det eller för att det på något sätt är ett skönt pass, utan för att jag vet att det här är en del av vad jag behöver träna för att bli bättre. Verkligen ett framsteg mentalt att kunna känna så! =)

Igår körde jag och Gustaf styrketräning. Nu börjar alla maskiner kännas bekanta och jag hade ätit bra innan och kände mig stark. Och framförallt är det väldigt kul att gå till gymmet som omväxling till all rullskidträning...=) Inte för att det inte är kul att åka rullskidor, men omväxling förnöjer som bekant.

Jag har så mycket roliga saker att se fram emot i höst och känner mig väldigt träningspeppad. Nästa helg är det som sagt träningsläger i Torsby och helgen efter har jag anmält mig till Höstrullen i Ulricehamn. Veckan efter det är det klubbens egen tävling: BIF-rullen. Be there or be square!

Och så är det några andra väldigt spännande saker på gång...Kommer snart att berätta mer om det...=)

Gustafs pappa var precis här och lämnade våra "riktiga" skidor som varit på sommarförvaring hemma hos dem. Åh, vad glad jag blev över att se dem...=)

Gösta blev inte riktigt lika
glad över att se mina skidor...

Men nu är det fredagsmys och i morgon bitti väntar långpass med klubben! =)
Trevlig helg på er!

Elghufs/stavlöpning/skidgång

Jag har haft en faslig träningsvärk efter tävlingen i söndags. (Undrar om det kanske beror på de för långa stavarna...) Är fortfarande ganska öm i kroppen och har känt mig lite småkrasslig men idag fick det vara nog med slappande! Första stavlöpningspasset för säsongen stod nämligen på schemat. Elghufs som norrmännen kallar det låter lite charmigare och beskriver det ganska bra. Man springer ju inte direkt med stavarna utan lufsar fram med långa skidlika rörelser. Klubbpassen i stavlöpning körs på St. Hans som är ett grönområde i Lund som är ganska kuperat. Vi möts på den högsta punkten och efter uppvärmningen lufsar vi sen upp och ner med stavar och gör lite olika typer av övningar.

Så här ser det ut när "Team United Bakeries" gör typ samma sak:

Här förklarar Mathias Fredriksson hur det går till:

Det ser ganska lätt ut när man tittar på men det är oväntat jobbigt och lätt att få upp pulsen! Passet vi körde idag var lite av ett introduktionspass där Lasse förklarade för nya klubbmedlemmar hur stavlöpning går till. Det blev ett lagom långt och ansträngande pass med tanke på hur jag känt mig efter söndagens tävling. Vädret var väl inte direkt på vår sida idag heller. Det regnade och blåste friskt. Men det är bara att vänja sig. Hösten är här nu! Jag ska försöka köra på flitigare med stavlöpningen i år. Tror att det kan vara bra träning inför Jizerska. Förra året hade jag alla möjliga problem med knä, lår och ben och sprang inte alls så mycket som jag ville. I år känns allt bra så här långt. Hoppas att det fortsätter så...

I morgon är det testtävling med klubben. Det har som sagt blåst förskräckligt mycket idag och väderprognosen för i morgon ser inte så lovande ut den heller. Men det kan i alla fall inte regna mer än det gjorde i söndags...=)

På tal om det. Håkan har lagt upp den här fina bilden som illustrerar hur mycket det faktiskt regnade...

Hallands Rull-Ski 2011 - stavbrott, spöregn och åskväder

Idag var det dax för den efterlängtade Hallands Rull-Ski. Deltävling två i Sydsvenska Rullskidcupen med 47 km klassisk åkning på lätt kuperad bana i fina omgivningar. Det regnade när vi satt i bilen på vägen upp men lagom till uppvärmningen tittade solen fram och vi såg fram emot en rullskidtävling i vackert väder. Men tji fick vi, och det med besked. Efter uppskattningsvis en halvtimmes åkning började det regna. Först bara lite duggregn men sen öppnade sig himlen och ett skyfall i klass med Syndafloden utbröt. Vad har han där uppe emot rullskidåkning egentligen? ;-)

Jag kom iväg bra i starten och satsade friskt första halvmilen. Efter 6 km tittade jag på klockan och konstaterade att jag legat väldigt nära maxpuls lite för länge och började stumna. Jag bestämde mig för att slå av lite på takten och försöka återhämta mig innan det var för sent. Jag hade ju ingen motståndare i D21 men väl ett banrekord att jaga. Jag blev omkörd av Bengt-Åke från klubben och lät honom passera. Efter lite lugnare körning hittade jag en bra rygg att hänga och vi kom ifatt och fick med oss Bengt-Åke i vårt lilla gäng. Vi låg och körde tillsammans ett bra tag och det kändes väldigt bra! Jag kände mig stark i uppförsbackarna och återhämtade mig bra. Det kändes riktigt lovande för resten av loppet igen!

Då hände det som inte fick hända. Stavbrott nummer två på mindre än en månad. Bara en liten touch i sidan på skidan/pjäxan och så var den OneWay-staven förbrukad.

Börjar tröttna på det här nu.
Sjukt sköna stavar, men väldigt ömtåliga.

Extratrugorna i midjebältet hjälpte föga eftersom det fattades 15 cm av staven. Den här gången var jag mer uppgiven än förbannad och försökte staka vidare med den knappa 130 cm långa (korta) staven. Högerstaven var hel och jag försökte använda den och bara peta lite med den korta. Det gick. Inte fort, men framåt. Och jag diagonalade lite uppför som omväxling. Nu när jag tittat på passet i Garmin Training Center ser det ut att ha varit drygt 6 km jag körde innan jag fick en ny stav. Jag hojtade på en kille som stod längs vägen som visade sig köra följebil till sin far. Och som råkade ha ett par extrastavar i bilen. Vilken tur! De var 8 cm längre än mina vanliga stavar, och hade alldeles för stora remmar som jag gled ur hela tiden. Så jag fick hålla i stavarna utan att kunna släppa taget i stakningen. Störigt. Men det var klart bättre än 1,5 stav och gjorde det möjligt för mig att ta mig i mål. Det hade jag haft stora problem att göra annars. Så jag är väldigt tacksam!

Resten av loppet körde jag och tittade efter följebilen med stavar, där mina egna reservstavar fanns, men den dök aldrig upp. Så jag stakade på så gott det gick och tog mig i mål på en något bättre tid än förra året. (Förra året körde jag på 2.13 och i år på 2.10. ) Med tanke på omständigheterna får jag väl vara nöjd med det. Men det var trist att inte få en bättre bild av hur jag utvecklats sen i fjol.

Mitt lopp i siffror:
Sträcka: 46,85 km
Tid: 2.10.22
Maxfart: 40,8 km/h
Medelhastighet: 21,5 km/h
Medeltempo: 2:47 min/km
Maxpuls: 176
Snittpuls: 164

Det gick bra för resten av Björnstorps-gänget. Gustaf placerade sig bäst, på en 9:e plats i tufft motstånd efter att ha satsat allt på att hänga förstaklungan så länge det gick. Inte det mest taktiska upplägget på loppet placeringsmässigt men helt enligt plan och han är absolut en erfarenhet rikare. Han hängde med lite mer än en tredjedel av loppet innan han fick släppa. Sen tappade han 5 minuter på resterande 30 km solokörning. Inte illa!

Resultatlista

Tobias Westman, IK Stern, vann H21 på tiden 1.40.42. Sjukt snabbt och bara snörpliga 15 sekunder från banrekordet trots allt regnande. Markus Jönsson, Team Arkmek och Samuel Norlén, IK Stern blev tvåa respektive trea.

Simlångsdalens prisbord var lika generöst som förra året. Som 1:a (och sist) i D21 vann jag en fin korg med allt möjligt gott. Att dela ut ett spurtpris (efter halva sträckan) när det bara är en deltagare i en klass känns kanske lite överflödigt men jag spurtade på i alla fall och vann 200 kr. Och så slog jag ju mitt banrekord från förra året och blev hela 500 kr rikare.

Korgen jag vann

Räknar man körning, anmälningsavgift och stavbrott går jag nästan plus minus noll på den här tävlingen! =) Nästa år hoppas jag på fler anmälda damer och lite konkurrens om priserna! Var håller ni hus alla rullskidåkande tjejjer? Tävlingshjul är kul! =) (Det är förresten inte bara jag som undrar. Vet att Rickard Bergengren letar efter en sådan också! ;-) )

Gustaf och Rickard vann årskort
på konstsnöbanan i Hylte

Dagens kluring:
Vad var det egentligen för något Göran valde från prisbordet?
(Den där röda mojängen till höger i bild...)

Håkan fick ett fint hederspris som tack för sitt stora engagemang och för allt han gör för rullskidsporten. Han är verkligen en eldsjäl utan dess like så han är väl värd lite uppskattning för det han gör.

Vill passa på att tacka arrangörerna Simlångsdalens IF för en trevlig och väl genomförd tävling! Vi ser fram emot nästa års lopp!

E4-loppet i Hudiksvall

I går strax efter åtta på morgonen kom vi fram till den nya E4-sträckningen utanför Hudiksvall. Det var fuktigt och disigt i luften och varmare än väntat. Vi började med att ta på oss skidorna och rulla ner till nummerlappsutdelningen och hämta ut nummerlapp och chip. Jag fick nummer 13 som startnummer. Men tur kunde nog knappast hjälpt mig i det här loppet ändå. Det är helt andra saker jag behöver. =) 

Rullskidåkare på väg??
(Notera märket på husbilen)

Efter lite slappande värmde vi upp och kände på underlaget. Det var verkligen en bra bana för tävlingsdebut på skate. Ingen trafik. Bred väg. Nylagd asfalt. Mmm. 

Strax efter vi kommit i ordning dök även våra klubbkompisar Håkan och Rickard upp i sällskap med Mårten från Simlångsdalen. Jag blev förvånad när ytterligare ett bekant ansikte dök upp i en bil. Eva Hjort-Wirtén var uppe för att springa halvmaran som gick på eftermiddagen och passade på att heja lite på oss också. Kul! Det var lite dåligt med support från Skåne annars av någon anledning…;-)

När starten gick försökte jag mest hålla mig ur vägen i kaoset och inte sabotera för någon. Första hundra meterna stakade alla och jag stakade ytterligare en bra bit innan jag ens försökte skata. Jag lyckades inte hittade någon klunga jag orkade hänga med utan låg själv större delen av loppet. Det blåste rätt friskt så det var ju inte så lysande. Dessutom kände jag direkt i början att jag dragit åt vänsterpjäxan för hårt så jag fick ont i foten. Klantigt! Dax för nya, bättre pjäxor. Funderar på att slå till och köpa Alpinas rullskidspjäxa men vill gärna ha tips på andra bra skatepjäxor också om någon har några!

När jag låg och körde ensam försökte jag slappna av och åka effektivt men det är lättare sagt än gjort när man heter "Bambi" i mellannamn…Benskaten gick dock betydligt bättre på tillbakavägen när det var medvind och ett par bra utförslöpor. 

Väl i mål sprang jag upp till bilen och lämnade mina grejer och hämtade Gustafs Iphone så jag kunde filma och fota målgångarna för herrarna som ju åkte dubbelt så långt. Sjukt skönt att jag slapp det. =)

Anders Svanebo går i mål med stil
(lägger upp hela filmen i morgon..)

UPPDATERAT 29/8

FILMEN FRÅN MÅLGÅNGEN:

Träffade på Sofie Svensson från IK Vista på vägen och gratulerade henne till ett bra lopp och en tredjeplats i Damer 17-20.

Damklassen och SM-guldet vanns av Hanna Seppas, men snabbast tid av tjejerna hade en juniortjej, Marika Sundin. Verkligen imponerande! Hon hade tydligen brutit en stav och körde en stor del av loppet med bara en stav och lyckades ändå så bra…

Motståndet i H21 var verkligen tufft. Jörgen Brink, Samuel Norlén, Tobias Westman,  Joakim Engström och Daniel Rickardsson deltog tex. Vann gjorde Anders Svanebo. 

Bäst placerade Björnstorpare blev Håkan som tog SM-brons i H35. Han är grym på benskate så det var en perfekt bana för honom. Superkul att det gick så bra! =)

SM-medaljören

Snabbaste Björnstorpare var Gustaf. Han var inte helt nöjd trots att tekniken kändes  bra överlag och konstaterade efter loppet att han måste bli starkare i benen.

Gustaf, Håkan och Mårten efter målgång

Rickard hade lite problem med ryggen under loppet och fick ligga och köra en del ensam innan han hittade en ny klunga att hänga med, och köra ifrån…=)

Somliga (Rickard) kör tills de stupar...

Efter loppet åt vi lunch tillsammans på en trevligt kaffebar i stan. Det var jätteskönt väder så vi satt ute och åt. Och pratade. Och fikande. Och pratade. =) Det blev mycket prat om höstens träningsupplägg. 

Senare på kvällen var det prisutdelning och efter det "bankett" på restaurang Radjos. God mat och mycket ski- t/d- snack. Aldrig fel. =) När resten av gänget gick vidare ut lämnade vi dem och åkte tillbaka mot Vikmanshyttan igen. Vi hade lämnat Gösta där och hade bestämt oss för att inte sova över i Hudiksvall utan åka tillbaka dit och några timmar närmare Skåne inför morgondagens hemresa. 

Här valde vi att lämna...
(Mackan och Samuel Norlén IK Stern har funnit sig tillrätta)

Sammanfattningsvis var det en rolig resa och loppet var en nyttig erfarenhet för mig trots allt! Jag kunde inte förväntat mig mycket mer av det med tanke på hur lite skate jag åkt och att jag inte tränat någonting på tävlingshjul. Det har absolut inte avskräckt mig utan gjort mig ännu mer peppad att lära mig åka! =) 

Är sjukt träningssugen nu efter mina dåliga träningsveckor och en hel dag i bilen idag.

NU KÖR VI!

som Rickard brukar säga…=)

Sweden 12h Roller

Det var en lång dag igår. Vi gick upp strax innan 5.00 och packade ihop oss för avfärd mot Falkenbergs motorbana där vi skulle tillbringa hela dagen. "Tolvtimmars" är en årligt återkommande tävling för rullskid- och inlinesåkare som går ut på att man under 12 timmar kör så många varv man orkar och hinner på en motorbana. Antingen i lag om max sex personer eller individuellt (!). I år var vädret betydligt bättre än förra året då vi kämpade i hagelskurar och ösregn. I år var det lagom varmt, sol och uppehåll under hela loppet. Det blåste en hel del, men man kan inte få allt!

Sköna pauser i solen

Ronny, Bengt-Åke och Håkan H.

Rullskidspecialisten hade dragit ihop ett mixlag och snott med sig Björnstorps bästa åkare, Gustaf Pettersson och Rickard Bergengren kompletterat med Håkan Gunnarsson - Härlövs IF, Joakim Jarnelid - Magra IS och Mårten Svensson från Simlångsdalens IF.

Team Rullskidspecialisten

Finfin asfalt!

Finfina rullskidåkare!

Björnstorps IF ställde upp med ett "b-lag" bestående av Lasse, Ronny, Bengt-Åke, Thomas och mig själv. Vi var alltså bara 5 personer men vi kämpade på flitigt och jag tycker vi gjorde ett bra jobb trots att vi kom näst sist....=) Alla gjorde vad de kunde och vad mer kan man begära? Cred till Thomas som kom direkt från semestern på Cypern till tävlingen med få timmars sömn och ändå med glada miner genomförde hela tävlingen!

Vår taktik var att köra ett varv var och alltså växla ofta. Det fungerade bra! Så bra att vi struntade i att köra extravarv över lunchen och hämtade ut lunchlådorna och bara åt lite i taget mellan våra varv. Ingen var sugen på att ligga och köra flera varv i rad. Ett varv var lagom för att kunna trycka på ordentligt.

Bengt-Åke och Sven som kom förbi
en sväng och tittade på

Dagens missar: 

• Att jag knäckte min ena finfina OneWay Diamond Storm-stav strax innan en växling genom att sätta den i skidan.

• Att jag och Ronny i samarbete strax därpå knäckte spetsen på mina ersättningsstavar i en klumpig växling. Team Björnstorp var dock snabba att få av spetsen på mina knäckta stavar och få på den på mina ersättningsstavar så den var redo för nästa varv.

• Att jag åt en stor tjock korv med bröd strax innan det var min tur att köra (Det tog längre tid att få den än väntat och vem vill äta en kall korv? Bara att mata på i kakhålet...;-) Tungt. )

Dagens utmaning:
Finn ett fel!

Dagens överraskning:

• Att stakningen kändes mycket bättre efter stavbytet trots att jag åkte med, enl. alla regler, för långa stavar. (147 cm till mina 168 cm.)

Humöret och motivationen går verkligen i vågor under en sådan här tävling. Jag hade en rejäl svacka ett tag. När jag bröt staven kändes det som att det var dax att kasta in handduken men sen fick jag en kick av att köra med nya, längre stavar och det kändes mycket bättre igen. På slutet låg vi i fas med ett lag som låg ett par varv fram och det var kul att ha någon att jaga/bli jagad av! Det var lite dåligt med det annars och det är verkligen svårt att motivera sig att ge allt när man är ensam ute på banan.

Ronny vilar mellan varven

Team Rullskidspecialisten låg och kämpade för att komma ifatt ett lag från Skidforum.se bestående av bl.a Magnus Aasa men de slutade tillslut på en tredjeplats. Laget som vann var ett riktigt elitlag med ett gäng väldigt duktiga skidåkare. Kul att se dem åka!

Team Arkmek med bl.a. Markus Jönsson och Anton Lindblad

Så här glada blev Gustaf och Håkan
över Shrek-handdukarna som de vann... ;-)

Våra två lag minus Joakim Jarnelid som
hade bråttom till duschen.

Mitt lopp i siffror:
Mental träning: 12 h

Effektiv åktid: ca 2,5 h

Distans: 66,6 km 

Maxfart: 33,8 km/h

Antal varv: 32

(Kompletterar med varvtider och medelhastigheter när de kommit upp.)

Så här glada var vi när det äntligen var över!

Nu även film från starten!

Den ofrivilliga vilan 1

Efter förra veckans funderingar kring träning och vila kom den såklart som ett brev på posten: "Den ofrivilliga vilan". 

I måndags fick vi tillträde till nya lägenheten och såg till att få alla stora, skrymmande grejjer på plats. Puh. Sicket slit! Jag var lite sugen på att lägga in 10h "flytt" i funbeat men efter att ha kritiserat vissa medlemmars tvivelaktiga inlägg lät jag bli…;-)

Nu är det mesta på plats, men det är en hel del skit kvar i gamla lägenheten som ska röjas, fixas och städas. Det är sjukt vad mycket saker man kan samla på sig. Skönt att vi har en månads överlapp och inte måste göra allt på en gång. 

Hushållets rullskidsamling är flyttad!

Så nu sitter jag i vår nya, fina lägenhet och har fortfarande inte riktigt fattat att det är här vi ska bo ett bra tag framöver nu. Jag har haft en "bo på hotell"-känsla hela veckan…Det är lite mer liv och rörelse runt omkring och än så länge känns det verkligen kanon att bo så här centralt! I går gick jag och Gösta och utforskade Botaniska och hundrastgården nere vid Södra Esplanaden. Han verkar trivas som fisken i vattnet! Att grannen råkar ha en liten vit, fluffig westie-tik gör säkert inte saken sämre…

Gösta slappar i röran

I måndags började min hals kännas skum. (Kom precis på att det kanske har med inandningen av allt äckligt bös som yrde upp i samband med utflytten…) Men i måndags hade vi ingen tid att träna ändå. Det var fullt ös från morgon till kväll, med en kort, osund matpaus på Max sent på kvällen innan sista lasset skulle lastas av och släpen lämnas tillbaka.

I tisdags satt jag apatisk i soffan halva förmiddagen och bara insöp atmosfären och planerade möbleringen…;-) På kvällen körde vi upp till gamla lägenheten och hämtade lite smågrejjer och konstaterade att vi varken hann eller kändes oss i form för att träna…Gustaf har ont lite här och var för tillfället och har också varit lite småförkyld. 

Nu känns det som att jag inte har tränat på flera veckor; det var ett bra tag sen jag hade tre hela dagars vila i följd. Men i morse när jag vaknade kändes halsen bättre, solen sken och bilen behövde köras upp till gamla lägenheten eftersom vi inte fixat nån månadsparkering vid nya lägenheten än. Så jag tog på mig löparskorna, körde upp bilen och sprang hem. Blev bara 3,5 km och jag var lite sugen på att springa längre men stod emot. Det blev en alldeles lagom lång testrunda för att se om jag är i form för att vara med på klubbpasset kväll. Kändes lite skumt i halsen i början men nu efteråt känns det bra. 

Ikväll står "testtävlingen" på schemat. Det är en runda på en mil som klubben kör en gång i månaden för att utvärdera formen. Jag har missat den ett antal gånger i sträck nu och det vore bra med en genomkörare innan tävlingen på söndag. Skumt att det är så fint väder idag; det brukar vara storm och allmänt kasst väder så fort det är dax för testrunda. Men det kan ju ändra sig tills dess...

Har inte bestämt om jag ska köra fullt ös på klassiska skidor eller om jag ska köra den mer som ett vanligt träningspass och premiäråka den på skateskidor. Lutar åt fullt ös och klassiskt!

Att träna eller inte träna?

Jag vilade igår och hade egentligen tänkt vila på förmiddagen idag också och ladda inför kvällens klubbpass, men i morse när jag vaknade sken solen och det var helt fantastiskt morgonjoggsväder!

Jag kände mig lite som en narkoman när jag snörade på mig skorna och gav mig ut med tusen anledningar till att träna istället för att vila. "Man måste passa på när det är fint väder. Det var ett tag sen jag sprang på morgonen nu. Jag är ju inte så trött trots allt. Jag ska inte springa så långt. Jag ska ta det lugnt och bara jogga lite. Det är ju nästan som vila bara att jag råkar ha gympadojor på mig." osv.

Det var jätteskönt att komma ut och springa! Lite blåsigt första raksträckan på grusvägen och jättegeggigt i ett av skogspartierna jag passerar på rundan. Men soligt och alldeles, alldeles underbart...=) Tillbaka hemma slängde jag ihop en smoothie. Hade ingen banan så det fick bli vaniljyoghurt och Garants "exotiska mix". Frysta hallon, mango, ananas, syfilis ;-) och vindruvor. Gott!

Det var gott fast jag ser sur ut...

Jag behöver helt klart hjälp att sätta ihop ett hållbart träningsupplägg inför hösten för nu tränar jag i blindo och utan att veta när/om jag borde vila och när jag ska köra tufft och lättare. Tidigare har jag snarare vilat mer än jag behövt och jag antar att det där med vila kommer att lösa sig naturligt. Men om inte: hur mycket ska/behöver man lyssna på sin kropp och när gör träningen mer skada än nytta? Hittills har jag vilat när jag har ont någonstans eller om jag börjar få förkylningskänningar eller bara varit allmänt jättetrött. Men jag har också tränat när jag bara varit "trött" och märkt att det gått alldeles utmärkt att träna vid tillfällen som jag tidigare skulle ha struntat i att träna.

Gustaf har en gammal bok från när han tränade löpning "Löparboken" som jag tror att jag ska läsa lite noggrannare i. Här kommer en intressant bild ur boken som beskriver sambandet mellan belastning, uttröttning, återhämtning och stegrad prestation.

Nu ikväll var det rullskidsintervaller med klubben. Det verkar vara många som är på semester nu så det var en liten skara idag trots det finfina vädret. Vi har en bra intervallbacke där vi körde varannan stakning, varannan stakning med frånskjut med vila på nedvägen. Kändes helt ok idag! Var inte så trött som jag befarade utan kände mig ganska stark. Dock är tekniken på frånskjutet ju inte vad den borde vara och jag fick tips från Håkan att glida ut mer i varje bentag och inte vara för snabb att komma fram och ta stavtaget. Tycker det är svårt när det är flackt och man egentligen skulle valt att staka om man nu fått välja...=) Men jag övar vidare och hoppas att jag lär mig nån gång...

En liten tapper skara från Björnstorps IF

Efter intervallerna filmade Gustaf oss alla när vi stakade. Ska bli intressant att utvärdera filmerna och se vad vi kommer fram till...