I fredags var det 15 km klassiskt med individuell start. Jag slutade jobba kl 17:00 i Mora och startade 18:08 så det blev lite tajt. Tävlingen gick tre varv på rullskidbanan och sen upp till toppstugan. Det var ett relativt litet men mycket starkt startfält (förutom mig då.) Lånerullskidor från Skigo. Har inte så bra erfarenhet av Skigos rullskidor sen tidigare från Alliansloppet. Gått snett, axlar som gått av etc. De jag fick nu kändes dock riktigt bra. Modellen är lite längre vilket gör att de går rakt och stabilt och det blir en skön svikt i dem, även sköna att diagonala med. Dock blir de inte riktigt lika smidiga som t.ex Elpex Team 610. Det var rullmotstånd två som vi åkte på, tyckte de kändes tröga men så var det blött på banan också vilket gör mycket på rullet.
Känslan under loppet var helt okej. Hyfsad form, kunde trycka utan att bli stum. Var lite svårt att veta när man skulle använda benen och när man skulle staka de små backarna som fanns. Jag försökte hålla igång benen lite i alla fall eftersom avslutningen är brant och diagonalvänlig. Vi startade med en minuts mellanrum och Öyvind Moen Fjeld från Lager 157 startade bakom mig, hann åka nästan hela varvet innan han kom ikapp. Det gick inte tokfort när han kom om men kände att det inte var lönt att försöka hänga på.
Efter tre varv när jag kom in i backen var det skönt att få använda benen. Fasade lite för hur det skulle bli att staka upp morgonen efter. Diagonalen kändes bättre än väntat, har använt benen på en del pass under våren. inte sett något syfte med att bara nöta stakning redan nu. Kom i mål en halv evighet efter Emil Persson och dryga 10 sek efter Britta Norgren. Helt okej.
Dagen efter var det dax för ett av mina favorit- och hatlopp. Grönklitt double poling hillclimb. Endast stakning från botten av backen, ett varv på rullskidbanan och sen upp till toppen. Formen på uppvärmningen kändes riktigt dålig. Sliten i kroppen sen kvällen innan och efter veckans träning med många högintensiva pass. 400 meters intervaller på bana på tisdagen. Tröskelstakning i Grönklittsbacken på onsdagen (var tvungen att testa backen innan tävlingen). Och lite kortare intervaller med rullskidgruppen på torsdagen.
Regnet föll och det blåste en del. Idag hade jag egna rullskidor eftersom de inte hade tillräckligt med låneskidor. Var väl bättre att Calle Halvarsson fick ett par än mig. Jag hade Elpex tvåor på en Eagle stomme i aluminium. De gick nog hyfsat lika Skigoskidorna. Jag rullade inte ifrån dem i nedförsbackarna i alla fall. Kände mig seg i starten och fick slita för att hänga med klungan. Orkade bara hänga med någon kilometer innan jag släppte. Hamnade tillsammans med Lina Korsgren och hade Britta 50 meter före. Upp till Fryksås var avståndet till Britta 15 sekunder konstant. Lina låg i rygg på mig hela tiden. Var tungt vissa partier med motvinden, lite tråkigt att behöva dra hela vägen själv. I nedförsbacken efter Fryksås bombade jag på vad jag hade för att försöka komma ifatt Britta, Lina puttade på och vi tog igen lite men när backen började igen var det fortfarande en bit upp. Jag kände att jag återhämtat mig hyfsat och chansade på att öka lite och gå ikapp. Lyckades precis innan backen tog slut och då hade Lina släppt.
Britta var nog lite sliten när jag kom ikapp. Hon hade precis som jag kört hela backen solo. Jag började med att dra fram till början av rullskidbanan då gick hon upp och drog en bit vilket var skönt. Vi skiftades om lite under hela banan. När vi lämnade rullskidbanan såg vi ett par killar framför som vi började närma oss, tyvärr var de lite väl långt bort. Efter campingen gick Britta upp igen, jag kände att det gick hyfsat kontrollerat även om det såklart kändes i kroppen. Innan sista knixen gjorde jag mitt ryck och fick några meter på Britta. Jag blev riktigt stum de sista meterna och trodde Britta skulle komma ikapp igen men jag lyckades hålla undan. Stum trött och död vid mållinjen, precis som det ska vara!
Fick en del tv-tid i Lager 157 TV. Kul att kunna studera sig själv lite! Syns ganska tydligt när jag åker bakom Britta att jag inte har samma stabilitet som henne. Mina armar är inte alls lika låsta som hennes. Men hur kan det komma sig att jag slår både Britta och Lina som på vintern är hästlängder framför mig? Jag har några teorier:
- Killar har en viss fördel på rullskidor, tyngd och effekt man får ut i asfalten jämför med snön.
- Britta och Lina är mer nertränade på sommaren och har betydligt bättre form på vintern.
- De har bättre material än vad jag har på vintern.
- Jag har sämre form på vintern och inte fått ut allt.
Hur som helst kändes det häftigt att få åka med två av mina stora idoler, man blir lite starstruck. Har ju tillbringat ett antal timmar framför TV:n och kollat på dem. Nu till helgen väntar mycket roliga saker! På fredag skja jag springa Eco Trail virtuel edition, 32 km, tänkte två varv på bananbanan. På lördag ska Fia springa en backyard ultra som jag ska vara tävlingsledare på och på söndag blir det långpass på rullskidorna. Favoritrundan till Skattungebyn och avslutning uppför Grönklitt!