fredag 30 november 2012

Rekordmånad - 50 timmars träning

Idag är det den sista november och även nytt "All time high" i träningsmängd på en månad om än bara med några minuter. Drygt 50 timmars träning under november, eller 50 timmar och 35 minuter för att vara exakt vilket är 8 minuter längre än mitt tidigare rekord från juli i år.

Det kan vara så att jag inte hade kommit ut på dagens löppass om det inte var så att ett träningsmängdsrekord hägrade....;-) Men alla små delmål som ger träningsmotivation på vägen mot Vasaloppet är välkomna.

Statistik är kul!

Och så lite mer statistik:

November månads träning
21,5 timmar rullskidor
8,5 timmar löpning
8 timmar längdskidor!!!
8 timmar styrketräning
2,5 timmar SkiErg
1,5 timmar crosstrainer
1 stackars timme stavgång

Dagens löprunda höll på att avsluta träningsmånaden lite snörpligt. Jag har haft en skum känsla i vänster knä på flera löppass. Idag sprang jag upp till St Hans som är ett relativt kuperat grönområde i Norra Lund. Jag vet inte om backarna spelade in men efter sex kilometer började i alla fall knäet göra ont. Då gav jag mig själv två alternativ; gå hem eller springa hem fort som tusan. ;-) Grejen är att jag bara fått ont när jag sprungit långt och lugnt och inte när jag sprungit på lite fortare. Löptekniken kollapsar helt enkelt när jag springer långsammare. När jag springer på lite fortare har jag lättare att få fram höften och får till ett bättre löpsteg och det verkar avlasta vad det nu är med mitt knä. Så det blev vråljogg hemåt.

Yihaa! Kul. =) Jobbigt, men kul. Jag försökte ligga runt tröskel och det blev lite naturliga intervaller mellan rödljus och andhämtningar på vägen hem. Befriande att få blåsa på och det kändes förvånadsvärt bra i kroppen. Väl hemma hade jag avverkat 11,5 kilometer.

Ikväll har jag och Gustaf varit och kikat på min lillebror och tjejs nya hus och ätit flyttmiddag. Våra 64 kvadrat känns om möjligt ännu mindre nu och vi kommer drömma sött om eget hus i natt...

Vad vore en grovhall med fiffig rullskidsförvaring och möjligheter att stuva undan träningsskor och pjäxor? *askungensuck*

onsdag 28 november 2012

Spaghettiarmar och betongklumpsben

Eftersom vi missade måndagens klubbpass var det med glädje vi begav oss till klubbpasset idag. Eller kanske inte direkt så. Vi är fortfarande ganska slitna efter förra veckans träning. Söndagens tabataintervaller på SkiErg satte nog in dödsstöten.

Igår körde vi styrketräning på morgonen igen. Mina triceps, som hade dött SkiErg-döden, tyckte att styrketräning var en väldigt dålig idé. Övriga övningar gick i alla fall bättre än väntat. Alltid något. 

Efter styrketräningen gick jag hemåt. Det tar ungefär en kvart att gå hem och lite mer dit eftersom det är uppför dit och nedför hem. När jag var nästan framme vid lägenheten slog det mig att vi ju hade kört upp till gymmet för att spara lite tid. Bilen stod alltså parkerad på Ica's tvåtimmars kundparkering och det var bara att vända om och jogga upp till gymmet igen för att hämta hem bilen. Förvirrad är bara förnamnet. Och spara tid jovisst. 

Jaja. Idag var det i alla fall intervalldag med klubben och eftersom Gustaf skulle hålla i passet var det bara att pallra sig dit. Gustaf hade planerat ihop ett pass med några intervaller som vi inte kört på länge. Långa (runt 1,5 km) intervaller längs Hardebergabanan (Lunds gamla banvall). Tre intervaller ut och tre hem. Jag körde på lite väl hårt de första två för att försöka sparra Gustaf (han körde på treor och jag på tvåor) och fick slå av lite på takten sen för att orka med. Mina stackars armar ville inte alls vara med och leka idag men jag kämpade på så bra jag kunde. Det kändes bra att kunna genomföra passet och att jag ändå fick upp pulsen bra trots att jag var så trött i kroppen. 

Efter sex riktigt jobbiga intervaller körde vi vidare till en liten backe för att köra diagonalintervaller. Här hade Gustaf nu omjusterat dagens program så att man fick välja mellan att köra "hårt med fokus på teknik" eller bara jävligt hårt. Jag valde halvt ofrivilligt någon slags gyllene medelväg; försökte tänka på tekniken men fick riktigt hög puls på de 250 m vi åkte. De sista två (av sex intervaller) var mina ben så trötta att jag knappt orkade ta mig framåt. 

Nu ska jag slöa i soffan och kanske fika lite innan det är dax att sova. 
Mmm...morgonjogg i morgon känns inte så frestande just nu men jag hoppas att en natts sömn ska göra underverk....=)

måndag 26 november 2012

Vilodag

En måndag utan distanspass med klubben. Vojne vojne.

Både jag och Gustaf har varit lite risiga efter sista intervallpasset igår, eller kanske snarare efter det där köpcentrumbesöket... När jag vaknade i morse var jag liite tjock i halsen och liite täppt i näsan, med betoning på lite. Det har känts bra hela dan sen men jag tyckte att det var onödigt att riskera något genom att ge mig ut på ett distanspass. Min kropp skriker efter vila och det är precis vad den har fått idag! Eftersom Gustaf hade mått dåligt hela dan och bestämt sig för att stå över klubbpasset höll jag honom sällskap.

Istället för att träna passade jag på att jobba länge och pyssla lite här hemma. Jag har bakat för första gången på en evighet och nu luktar det nybakat i hela lägenheten. Det blev saffransskorpor och "ett fantastiskt gott bröd" att äta till frukost i morgon.

Två favoriter! Saffransskorpor måste jag ha till jul. Så här tidigt har jag dock aldrig bakat dem förut och de lär ju inte vara så länge så jag får nog baka dem en gång till innan jul. =)

Brödet är ett riktigt favoritbröd från Annas kokbok. Lättbakat, behöver bara en jäsning och blir alltid bra. Bra som i gott i alla fall. Degen är rätt kladdig och formen blir lite vad det blir. Gott är det som sagt i alla fall och superbra att rosta när det blivit lite trist.

Goda bullar

Saffransskorpor på gång

Saffranslängderna i ugnen

Färdig saffransskorpor!

Gösta har städat golvet efter min lilla
happening i köket...

Smaka kaka!
Är han inte världens sötaste hund så säg! ;-)

söndag 25 november 2012

Summering av veckan - 15 h / 4 intervallpass

Den här veckan har träningen flutit på riktigt bra. Planen var att köra en ganska tuff vecka, framförallt i intensitet men att ändå få in en del mängdträning. Jag fick till fyra bra intervallpass vilket är mer än jag någonsin kört på en vecka och lyckades få till två bra distanspass på rullskidor. Framförallt har veckan känts rolig och inspirerande att genomföra. Vi har så många olika bra pass att köra nu och jag har gått och längtat efter att få köra knäböj på gymmet och intervaller på SkiErg. Känns skönt att träningen inte känns som något tvång utan som något jag verkligen vill göra och ser fram emot även en lite tyngre vecka som denna.

Veckans pass: 
2 st styrkepass
4 st intervallpass (fördelat på långa backintervaller på rullskidor, 4x4 på crosstrainer, tröskelintervaller på SkiErg och tabataintervaller på SkiErg.)
2 st distanspass rullskidor (31 resp. 41 km)
2 st löppass (9 resp. 8 km)

Totalt: 14 h 49 min

Gårdagens distanspass kändes bra när vi väl kom igång. Det var lite segstartat och armarna var trötta efter fredagens styrketräning och SkiErgintervaller. Men efter ett tag flöt det ändå på riktigt bra. Gustaf hade lite ont i handen och vände hemåt tidigare medan jag åkte vidare en liten extrasväng. Det gäller att passa på när det känns bra! Jag kunde ligga på bra i A1-puls och snittade nästan 15,5 km/h inkl. vätskepauser under drygt 2,5 timmars åkning.

I fredags körde vi tröskelintervaller på SkiErg efter jobbet; 5 st 8 minuters intervaller med 2 min vila.   Det var första gången vi kör så långa intervaller på SkiErg. Det var även första gången jag testat att köra på lägre motstånd. Jag började på 5:an och körde två, sänkte till 3 och körde två, sen 4:an på sista. Blev mer skidlikt och lättare att få till tekniken tyckte jag. Väldigt jobbigt är det dock vilket motstånd man än väljer. ;-)

Tröskelintervaller är mer jobbigt mentalt än fysiskt tycker jag. Mycket värre att köra inne än utomhus på rullskidor. Åtta minuter känns som en evighet när man värmer upp innan passet men på något sätt går det ju alltid att genomföra. Så även denna gången.

Idag hade vi siktat in oss på att köra veckans sista intervallpass. För omväxlingsskull passade det ju alldeles utmärkt med tabataintervaller på SkiErg. Efter en lite längre uppvärmning än vanligt (drygt 15 min) satte vi igång. Lika lätt som den första intervallen gick, lika tungt gick nästa. Att man aldrig lär sig! Nu var det så längesen vi körde tabataintervaller och vi hade båda lyckats förtränga hur jobbigt det är. Efter ett par intervaller började jag hitta en mer lämplig nivå och siktade in mig på att överleva alla fyra seten. Många stånk och stön senare seglade vi ihop i varsin liten blött fläck.

Så här kan man se ut när man kört
tabataintervaller.
Gammal bild.

Sen återuppstod vi på något oförklarligt sätt och körde 15 min nedvarvning innan vi var redo att gå hem. Första minuterna på nedvarvningen kändes det fruktansvärt tungt. Armarna var som spaghetti och jag ville bara skita i allt. Sen kom jag in i andra andningen och det kändes bra och skönt att få lugna ner sig lite genom lätt stakning.

Sen gick vi hem och duschade och åt och gjorde oss redo för helgens sista och absolut värsta pass, alla kategorier: Besök på Emporia, Malmös nya köpcentrum.

Löningshelg och lågt blodsocker räcker nog för att förklara den lilla utflykten.

Fast när jag ändå håller på måste jag bara få beklaga mig lite över den här lyxkonsumtionsvågen som drar över Sverige som Emporia är ett utmärkt exempel på. Här finns en butik som bara säljer gräddbullar och en champagnebar, flådiga klädaffärer och nagelfixare. Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer med alla nybyggda köpcentrum och lyxbutiker när verkligheten kommer ifatt alla svenskar som lever långt över sina tillgångar. Jaja, nog om det.

Efter att ha yrat omkring en stund insåg vi att mat var vår enda räddning. Vi gick till den italienska restaurangen Vapiano och åt en riktigt bra pizza. Bästa på mycket länge! När vi åt insåg vi hur djupt nere i träsket vi varit och hur mycket piggare vi blev av att få i oss lite mat. =) Fast piggheten gjorde oss bara mer övertygade om att Emporia inte är platsen för oss och vi begav oss hemåt igen.

Jag kunde inte hålla mig och var tvungen
att smaka innan jag fotade...
"Pesto con spinaci"

Hemma i soffan med Gösta och mumsandes på en bit mörkt choklad känns allt mycket bättre.

Nu kan vi äntligen andas ut efter en hektisk men riktigt rolig och bra vecka!
Att det är måndag imorgon ska jag försöka förtränga ett tag till....;-)

fredag 23 november 2012

100 dagar till Vasaloppet!

Det firade jag och Gustaf idag med att gå upp lite tidigare än vanligt, äta frukost tillsammans och gå till gymmet. Premiär för morgongym! Gustaf har varit skeptisk och inte tyckt att det funkar så bra att styrketräna på morgonen men jag har varit sugen på att ge det en chans. Och idag var en alldeles utmärkt dag att testa.

Vi åt lite mer till frukost än vanligt innan vi gick iväg. Gymmet var som en helt annan plats på morgonen. Så tyst och knappt något folk. (Jag fick nästan dåligt samvete när jag bröt tystnaden genom att stå och flaxa på crosstrainern som uppvärmning...) Det spelades lugn meditativ musik och vi gjorde vårt bästa för att försöka peppa upp oss inför övningarna. (Här är ett gammalt inlägg där jag beskriver lite mer om vilka övningar vi brukar köra på gymmet.)

En fantastiskt fin låt men försök att peppa upp dig till den här! ;-) :

Eftersom vi inte körde någon benträning i tisdags började vi med min nya favoritövning, knäböj. Jag kör den fortfarande lätt (40 kg x 15 x 3) för att få till tekniken. Lite lurigt med hållningen och att komma ihåg att ha tyngden på hälarna men det går bättre och bättre. Positivt med att det var lite folk var att vi kunde passa på att fota lite utan att behöva skämmas...;-)

Knäböj

Sen körde vi ytterligare en av de nya benövningarna. Vadpress i smithmaskin. Bättre än min vanliga vadpressövning eftersom jag måste tänka på hållningen också.

Vadpress i smithmaskin

Pull-over



Tricepspress med tvådelat rep

Dagens lunch: vegetarisk lasagne

Det var allt för nu.
Ha en trevlig helg på er!

torsdag 22 november 2012

Kvinnor v/s män

För er som inte har Vasalöparen finns min artikel från det senaste numret nu även att läsa här:




onsdag 21 november 2012

En ovanligt lång onsdag

2,5 timme och 33 km kvalar in som ett bra distanspass men idag var det intervaller som stod på schemat på klubbträningen. Eftersom bönderna i trakten har sabbat vår vanliga intervallbacke (eller i alla fall försett den med rullskidshinder i form av stora lerklumpar) styrde vi kosan till Sandbybacken. Den ligger längre bort än den andra backen och eftersom vi åker en annan väg upp än ner är det även en längre transportsträcka ner till början av backen efter en avslutad intervall. Men vad gör man inte för att få till ett bra backintervallpass en onsdag kväll?!


Mina pjäxor behöver lite kärlek

Tre långa intervaller (1,85 km) körde vi. Tiderna låg på runt 8,5 min på alla för min del. En del diagonalåkning men mest frånskjut och stakning. Borde skärpt mig och diagonalat mer. Jag ska försöka komma loss och ta mig ut dit en dag själv istället och köra i lugn och ro utan hets. 

Jag fick i alla fall upp pulsen bra, körde jämnt i tid på alla och det kändes helt ok efter gårdagens styrketräning och intervaller. Jag hade dock lite träningsvärk och mot slutet av passet var jag verkligen mör i kroppen. Efter de tre intervallerna avslutade vi med en lång stakintervall (nästan 2 km och 6 min för min del) hem på Hardebergabanan mot Lund för att försäkra oss om att ingen hade något mer kvar att ge....;-)

Efter dusch, mat och Solsidan på tv4play börjar vi känna oss rätt färdiga för idag. 
Ett ovanligt långt intervallpass och ett ovanligt kort blogginlägg. 

Gonatt!

måndag 19 november 2012

En helg i dekadens

I helgen vankades det gåsamiddag hos Sophie och Mikael. Det är tredje året vi är med på den och därmed en finfin tradition och en av årets höjdpunkter. Vi äter gås och kalkon med alla tänkbara tillbehör tills det står ut genom öronen. Sen kaffe och äppelkaka på det. Och så alldeles för mycket vin, öl och snaps för två ovana suputer som tränar för mycket och dricker för lite. ;-)

Talande bild från Gustafs mobil

För att kompensera för all dekadens i förhand inledde vi helgen med ett gymbesök med intervallträning på fredagkvällen. Tröskelintervaller på crosstrainer för min del och SkiErg för Gustaf. Tidigare på förmiddagen hade jag hunnit med en timmes löpning och benen var rätt trötta efter det och torsdagens styrketräning. Fast jag kunde genomföra intervallerna på ett helt ok sätt i alla fall.

Nytt rekord på latsdrag i torsdags!
77 kg 4x4

På lördagen stack vi ut på ett distanspass på tröga hjul. Jag hade treor bak och Gustaf körde på fyror. Vi var så jäkla sega och trötta och kämpade lika mycket mot våra motvilliga hjärnor som mot våra trötta kroppar. Men när vi kom hem efter 2,5 timmars åkning var vi desto mer nöjda och kände oss redo för att frossa i godsaker. =)

Större delen av söndagen tillbringades i soffan. Vi såg "Så mycket bättre" och sov. Förutom en liten promenad till Botaniska för att rasta Gösta och andas in något annat än sunkluften i lägenheten och ett besök till Coop Mårtenstorget för att köpa färdigpizza gjorde vi inte många knop. Ytterligare en gång yttrade Gustaf de bekanta orden "Jag ska aldrig mera dricka..." och jag var beredd att hålla med. Magnus Ugglas "Jag mår illa" hade varit en passande signaturmelodi till vår söndag.

Fast vilodagen som sådan var nog inte helt fel. Dagens distanspass med klubben kändes riktigt bra. Lätt, skönt och kul. Precis som ett A1-pass ska vara! Varken beckmörkret, den kuperade rundan eller den blöta, lövhala asfalten kunde få några negativa tankar att få fäste idag. En bra dag helt enkelt!

Kyckling, bulgur, sallad och limesås
slank ner efter träningen....

Jag är så tacksam för träningssällskapet vi får i klubben. Det är så mycket lättare och roligare när man är ett helt gäng som är ute och tränar tillsammans och lättare att komma loss när man har en tid att passa och vet att ett helt gäng tränar även om jag skulle banga ur. Idag var vi bara sju personer i tävlingsgruppen, antagligen på grund av gårdagens monsterpass. Klubben hade gemensam långtur som jag och Gustaf missade när vi satt hemma och tyckte synd om oss själva. Enligt rykten ska det ha varit närmare femtio personer med på det passet, fördelade på ett antal olika grupper och rundor. Jäklar! Hoppas på fler sådana tillfällen framöver.

Imorgon är det styrketräning och intervaller som gäller.
Roliga efterlängtade pass.

Det går bra nu! =)

torsdag 15 november 2012

Vasalöparen har kommit!

Idag när jag hämtade in posten kunde jag förtjust konstatera att det låg inte mindre än två Vasalöparen i postlådan. En till mig och en till Gustaf. (Ganska onödigt kan man tycka? Tror bara att det skickas ut en per hushåll annars men såg nu att adresserna ser lite olika ut så det kanske har med det att göra.)

Jaja, jag var snabb att titta igenom den i alla fall. Läste en intressant artikel om vikten av jämnt och stabilt blodsocker och artiklarna om Sereina Boner, Lars Suther och Maria Gräfnings. Alltid intressant att läsa om andra skidåkares träning. Gillar särskilt att få inblick i hur en vanlig träningsvecka för dem ser ut.

Fast innan jag började läsa tittade jag på innehållsförteckningen och bläddrade fram till s.38 för att konstatera att min artikel "Kvinnor v/s män  - borde vi träna på olika sätt?" faktiskt fanns där. Spännande. Min första publicerade artikel någonsin! =)



Ikväll blir det gymträning. Ser verkligen fram emot det! Fick ju hoppa över ett pass förra veckan inför helgens tester och missade tisdagspasset för att jag väntade på Gustaf som aldrig kom hem. (Eller inte i tid för att hinna till gymmet i alla fall...) Så det ska bli riktigt skönt och kul att styrketräna idag! =)

Rullskiddag i Åhus 24/11

För dig som inte kan eller vill vara med hela helgen finns nu möjlighet att bara vara med på lördagens träning!

Pris: 650 kr
Två pass rullskidåkning, teknikhjälp, lunch och fika ingår.
Jag och Gustaf kommer prata lite om vår träning och utveckling i samband med lunchen.

Anmälan direkt till ÅhusStrand 044-28 93 00
Mer info finns här.

onsdag 14 november 2012

Tillbaka på rullskidorna

Efter hemkomsten från Torsby unnade jag mig en hel vilodag i måndags. Jag var trött i hela kroppen och hade en massa jobb att komma ifatt med och kände att det var en bra dag att hoppa över klubbträningen på. ;-)

Det kändes som att jag behövde vila om jag skulle kunna köra veckans inplanerade intervallpass som önskat. I tisdags var planen egentligen att gå till gymmet. Jag såg fram emot sällskap av Gustaf och väntade på att han skulle komma hem från styrelsemötet med klubben. Det drog dock ut på tiden och när han väl var hemma var det för sent att gå till gymmet. Jag hade ätit kvällsmat sent när jag tröttnat på att vänta men när Gustaf kom hem var han inställd på att sticka ut och springa en sväng innan han åt.

Så det blev en nattlig återhämtningsjogg i skönt väder i stället. Gustaf sprang intervaller i Stadsparken och jag joggade omkring i mörkret med en massa mat som skumpade runt i magen. Det gick ändå förvånansvärt bra att springa så nära inpå maten men så tog jag det lugnt också. När Gustaf var klar med sina intervaller och kräkfärdig promenerade hemåt förlängde jag passet så jag fick ihop en timmes löpning. Kändes riktigt skönt att komma igång igen efter helgen. Jag var trött i benen men tyckte ändå att jag kunde springa på rätt bra. Benstyrkan, som jag tidigare alltid försummat men nu lyckats få lite kontinuitet på, börjar ge resultat. Gött.

Knäböj är en ny favoritövning på gymmet.
Bild hämtad härifrån:
"Knäböj med Kenneth"

Idag stack jag ut en sväng innan lunch och fick till ytterligare en timmes lugn löpning och nu på kvällen har vi kört intervaller med klubben.

Vi körde 6 st intervaller på strax under 4 min med ca 2,5 min vila. Jag gjorde nog rätt som vilade i måndags för trots det hade jag lite problem att pressa mig och få upp pulsen som önskat. Sista intervallen hetsade Gustaf mig att hänga på honom (han körde på treor och jag på tvåor) och det fick i alla fall önskvärd effekt på pulskurvan....=)

Innan själva intervallerna körde vi som vanligt en ganska lång uppvärmning/transport till platsen för intervallerna följt av teknik- och balansövningar. Vi körde även ca. 10 superkorta impulser mellan lyktstolpar. Ca 30 m långa med dubbelt så lång aktiv vila följt av lite längre vila innan vi vände och körde samma sak tillbaka. Jobbigt! Det är en utmaning att hålla ihop tekniken samtidigt som man trycker på för allt man har.

Nu är jag väldigt nöjd med dagen och ser fram emot att gå och lägga mig.
Gonatt på er!

måndag 12 november 2012

Helgen i Torsby - del 2

På lördagen sov vi ganska länge och var inte i tunneln förrän vid 11-tiden. Jag försökte ta det lugnt och fint men hade lite svårt att hålla nere pulsen i backarna. Det blev inte bättre av att jag hittade en tjej att försöka hänga på. Efter ett par varv stannade jag till och drack och pratade med Gustaf samtidigt som en kille som också åkte med den här tjejen stannade. Jag beklagade mig lite över att hon var tuff att hänga på och då visade det sig att det var Julia Svan jag hade jagat efter. =)

Eftermiddagens pass blev inte så långt utan vi körde så länge vi hann innan tunneln stängde klockan sex. Gustaf körde skate och jag gjorde ett försök jag med. Jag blev mest frustrerad över hur trött jag var och att jag inte orkade ta mig fram utan stavar i tvåans växel. Gustaf hade lite tekniklektion med en riktigt tjurig, frusen och sur tjej innan han gav upp och lämnade henne åt sitt öde. Jag övade vidare själv en stund innan jag också gav upp och gick och bytte till klassiska skidor igen. Det var riktigt skönt att få byta och avsluta med en timme klassisk åkning med en lite mer positiv attityd. ;-)

Sen var det äntligen lördagkväll. Som jag hade längtat; popcorn, Norrlands Recovery och "Så mycket bättre" på TV i vandrarhemmet. Jag gillar verkligen programidén och vi hade en riktigt skön och slapp kväll efter några tuffa träningsdagar.

Uggla imponerade
(bild från: www.magnusuggla.nu/tag/sa-mycket-battre/)

Norrlands Recovery


Gösta gillar inte popcorn
men myser gärna i sängen...

Vi somnade redan vid tiotiden men vaknade med ett ryck en knapp timme senare av att Gösta skällde rakt ut. Gösta skäller sällan och gör han det är det oftast för att han är på bushumör och vill uppmana någon att busa med honom. Gustaf gick upp och konstaterade att det kommit några nya sena gäster till vandrarhemmet. När det var konstaterat kunde vi alla somna om och sova vidare i lugn och ro. Kändes tryggt att vår helt meningslösa lilla sällskapshund faktiskt har lite vaktinstikt! ;-)

På söndagen var vi inställda på att vara i tunneln direkt när den öppnade klockan nio. Vi hade planerat in 2,5 timmes åkning innan lunch och hemfärd men jag var så trött i kroppen på morgonen att jag inte riktigt visste hur det skulle gå till. Vi gjorde en mental uppdelning av dagens pass till tre enheter: Först en timme lugn A1 (reglerade sig självt alldeles utmärkt då jag inte kunde åka något annat för att jag var så trött i kroppen...) följt av en halvtimmes teknikträning. Efter det åt vi vars en banan och fortsatte med ytterligare en timmes A1. De sista två varven var jag så glad att det snart var över att jag bara körde och log. =) Det är lätt att glömma vilket privilegium det är att få åka på snö när man är så fantastiskt trött....;-)

Summa summarum blev det totalt nästan 9 timmars träning under helgen varav 8 på snö. Mestadels A1. Hur många mil jag har åkt har jag ingen aning om och det känns som att det spelar mindre roll...

Planen var ju att bli lite mer bekväm på skidorna innan klubbens träningsläger i mitten på december i Långberget. Den här gången gick det betydligt fortare att komma över känslan av ovana än förra året så det känns bra. All balans- och teknikträning på rullskidor har verkligen gett resultat! Bara en månad till lägret nu. Klubben har haft det goda omdömet att hyra in Erik Wickström som tränare och jag ser verkligen fram emot ett riktigt kul och givande läger i Långberget!


Bild från www.langberget.se

Lägret är öppet även för icke-medlemmar i Ski Team Skåne så häng på om du är sugen vetja! =)

Helgen i Torsby - del 1

Jag är som ni nog märkt vid det här laget inte någon specialist på att uttrycka mig kort. Jag gjorde först ett halvhjärtat försök att få till ett kort och koncist inlägg om helgen men nu har jag gett upp och delat upp det i en liten följetong i stället. ;-) Så här kommer del 1 av 2 i historien om den härliga helgen i Torsby: ;-)

Jag kan börja med att avslöja att det fanns flera syften med att göra fystesterna uppe i Torsby och ett av dem kommer ni kunna läsa mer om i Vasalöparen i vår! Därför berättar jag inte så utförligt om testerna just nu.

Helgen började i alla fall på bästa sätt i fredags morse med ett möte med Råland Stridh på Stjerneskolans testcenter. Han berättade en massa intressanta saker om testerna och sen gjorde jag och Gustaf först ett laktattröskeltest och efter det ett VO2max-test. Jag gick på band med stavar och Gustaf körde rullskidor. Sen gick Råland igenom resultaten och förklarade hur vi skulle tolka dem.

Laktattröskeltest

På väg upp!

Kortfattat fick jag en fin indikation om att formen går åt rätt håll och att all A1-träning gett resultat. Laktatkurvan såg bra ut och stämde väl överens med mina upplevda A1, A2 och A3-zoner. Det visade sig att jag kan ligga lite högre i puls i A1 än jag trott var ok när jag bara tittat på pulsklockan. Stämde dock som sagt bra med känslan jag haft så det var kul att känna att man börjar få koll på sin kropp!

Gustaf började göra maxtestet och när jag såg honom anstränga sig tills han trillade ihop som en liten blöt fläck på bandet blev jag lite nervös och insåg att det skulle bli väldigt jobbigt både mentalt och fysiskt.

Hannibal Gustaf

Råland och Johan, som hjälpte till under maxtestet, peppade på bra och Råland upprepade mantran som  "Det är du som bestämmer" och "Det finns alltid mer att ge än du tror." Men tillslut seglade jag ner i en liten hög jag med. Puh. Kom dock inte upp i min egen uppmätta maxpuls (7 slag ifrån) och testet blev inte helt tillförlitligt. Det kan ha haft att göra med att tiden drog iväg med allt snack och laktattester och jag började bli riktigt hungrig och tom på energi. Att hela testet tog lite för lång tid totalt (för lång lite väl lätt inledning) kan också ha spelat in. Men det spelar mindre roll. Alla tester gav i alla fall en indikation om vart det bär och det känns grymt inspirerande att träna vidare hårt nu!

Efter maxtestet var både jag och Gustaf rätt möra. Men innan vi gick fick jag prova på lite rullskidåkning på det superbreda 1,5 miljonersbandet. (Jag önskar mig ett sånt i julklapp!) Det gick väldigt mycket bättre än sist i Mora. Det finns fortfarande mycket kvar att jobba på med tekniken men det var kul och skönt att känna att diagonalåkningen ändå har gått framåt.

Diagonalåkning på band

Med blodsmak i munnen, hostiga, hungriga, trötta men mest bara väldigt nöjda lämnade vi Råland och gav oss av till vandrarhemmet. Valbergsängens vandrarhem består av flera olika hus med ett antal rum och gemensamt kök och badrum. Just vårt hus råkade vara tomt på övriga besökare och vi hade hela huset för oss själva; vars ett badrum, eget kök och torkrum. Allt för det facila priset av 280 kr/person. =) Väldigt fräscht och bra på alla sätt. På vandrarhemmet möttes vi av en väldigt glad Gösta och sen fixade vi en sen lunch och vilade lite innan "eftermiddagspasset" som snarare blev ett ganska sent kvällspass fram till tunneln stängde klockan åtta.

"Södra halla" bodde vi i

Köket

Matplats


Egentligen hade vi tänkt laga mat själv på kvällen men vi råkade stöta på en trevlig kille i tunneln som vi åt pizza med istället. Han hade jagat/jagats av oss några varv och vi småpratade lite mellan varven. Det visade sig att han var i tunneln ensam och att hans kompisar skulle komma först dan därpå så vi bestämde oss för att äta tillsammans. Passade oss utmärkt eftersom det hade blivit väldigt sen mat annars. Anders, som han hette, visade sig ha varit en riktig hejare på 1500m (vad sägs om 3:50!) och hade nyligen börjat åka skidor så vi hade en hel del att prata om.

Det kändes verkligen att förmiddagens fystester tog på krafterna. Efter maten var vi riktigt trötta och möra och somnade tidigt....

Fortsättning följer här. 


Mina testresultat: 
Max VO2 (l/min) : 3,4
Testvärde (ml/kg): 54,4
(Intressant här är att syreupptagningen påverkas ganska mycket av vikten. Jag har gått upp en hel del i vikt sen jag började styrketräna mer seriöst och en viktsänkning till min "normala" vikt skulle leda till ett testvärde på ca. 57 medan min normalvikt för några år sedan innan jag började träna mer regelbundet skulle resultera i nästan 59 istället. Att bli starkare utan att för den skull gå upp mer i vikt är alltså eftersträvansvärt...Tar tacksamt emot tips på hur det ska gå till!)

Tröskelpuls: 162 (ca 90% av min maxpuls)



lördag 10 november 2012

Tunnelseende

Redan efter dagens första pass i tunneln var jag lite lätt apatisk. Efter ytterligare ett träningspass är kvällsmaten uppäten och vi har lagt oss tillrätta i sängarna på vandrarhemmet och laddat upp med popcorn, chips och Norrlands Recovery. Nu ska vi titta på "Så mycket bättre" och sen väntar efterlängtad sömn. 

Kommer såklart ett mer utförligt inlägg om helgen men jag orkar verkligen inte skriva något mer nu. 


Så här såg tunneln ut idag iaf. 

fredag 9 november 2012

Morgon i Torsby

Det blev en sen kväll igår. Vi var uppe och på plats på vandrarhemmet strax efter halv tolv och efter att all packning var inburen, sängarna bäddade och vi fått i oss lite kvällsfika stupade vi i säng en timme senare. Vi fick gå upp lite tidigare än önskvärt idag för att hinna äta frukost i god tid innan dagens tester. Men vad gör det. Utsikten från vandrarhemmet är inte fy skam. Här finns ju snö! (Utomhus och inte bara i tunneln tydligen...) Tillsammans med en finfin soluppgång fick det oss snabbt att piggna till. 

Snart avfärd till tunneln!



onsdag 7 november 2012

Mot skidtunneln!

Imorgon eftermiddag bär det av till Torsby och skidtunneln. Jag har verkligen velat få in en helg på snö innan vårt klubbläger i mitten på december. Förra året var jag, Gustaf, Håkan, Lotta och Rickard en helg i tunneln i månadsskiftet september/oktober och jag kommer ihåg att jag tyckte att det kändes skönt att bli av med den värsta ovanan inför det efterföljande klubblägret. I år var det dock nära att det rann ut i sanden men så visade sig den här helgen passa perfekt!

Bild från:
http://www.skitunnel.se

På fredag morgon klockan nio ska vi till tunnelns testcenter och göra ett antal olika tester. Det ska bli väldigt intressant! Efter mitt förra misslyckade försök till laktattest på rullskidor på band lutar det starkt åt att jag kör testet på löpband den här gången istället. Kanske med stavar.

Eftersom jag tränat på flitigt en längre sammanhängande period (tio dagar utan vilodag) blir det fullständig vila idag och antagligen i morgon också. Vi har fått instruktioner om att inte köra några tuffa pass (intervaller eller hård styrketräning) två dagar innan testerna. Jag skulle kunna köra ett väldigt lätt och kort A1-pass i morgon bara för att inte dega ihop helt men det lutar som sagt åt två dagar total vila. Jag kommer ha fullt upp med allt fix inför resan så det blir nog inte så svårt att undvika att träna.

Skidorna ligger i en hög i vardagsrummet och ska vallas. Rullskidstrugorna ska bytas ut till snötrugor. Vinterhandskar och skidkläder ska letas fram ur gömmorna.

Yihaa! =)


Jag har en känsla av att jag inte kommer
sakna Lund i helgen....

måndag 5 november 2012

Ett halvt Vasalopp och snart skidåkning på snö

Förra träningsveckan avslutades igår med ett halvt Vasalopp på rullskidor i trakterna kring Gustafs föräldrar. Ytterligare ett pass där allt kändes oförskämt bra! Bara att njuta så länge det varar. =) Gustaf slet på sina treor och jag körde och lallade på Gustafs pappas Swenor-tvåor. (Jag hade tagit med mig ett par gamla pjäxor eftersom snörningen på mina vanliga rullskidpjäxor börjat gå sönder men tänkte inte på att det är en nyare bindning på mina Elpex tvåor. Sven hade som tur var en äldre bindning på sina Swenor.)

Men det var ju intressant att få testa Fibreglass också. Har bara testat Carbonfibre tidigare. De kändes bra och väldigt stabila. Insåg efter att ha testat dem att jag behöver nya bakhjul på mina Elpex tvåor. Har inte tänkt på det innan men det är nog delvis för att bakhjulen är så slitna som jag har mycket svårare med balansen på mina tvåor än på treorna och tävlingsskidorna. Alternativet är förstås att bara köra med treor bak i fortsättningen....;-)

I söndags var det sista deltävlingen i Västsvenska rullskidcupen. Vi hade funderat fram och tillbaka om vi skulle åka upp till Rollsborundan norr om Göteborg eller inte men bestämde oss tillslut för att stanna hemma. Gustaf hade mått dåligt några dagar och jag hade lite känningar i halsen som dock inte verkade begränsa mig. Anledningen att vi valde bort 5 timmar i bilen och 17 km riktigt rolig rullskidtävling med bra motstånd på trevarvsbana var snarare att vi är uppbokade många helger framöver och kommer få tillbringa otaliga timmar i bilen kommande helg.

I helgen ska vi nämligen...tamtamtamtaaataa: ÅKA SKIDOR PÅ SNÖ! Mer om det snart. =)

Så istället körde vi ett långpass i finfint väder hemma i Skåne. På morgonen när vi vaknade regnade det men runt lunch lättade det och eftermiddagen var riktigt fin. Jag gillar verkligen rundan vi körde. Den är kuperad och perfekt för benträning och går mestadels på småvägar ganska skyddat. Jag lågt riktigt lågt i puls trots kuperingen (67% i snitt). Gustaf gjorde det lite tuffare för sig genom att bara staka på sina treor som fortfarande lät som ett tröskverk och verkade gå trögare än någonsin. Jag körde en liten extrasväng på slutet själv för att det kändes så bra och för att jag ville få ihop 45 km/3 h. Efter passet väntade en helt perfekt efter ett halvt vasalopp-middag hemma hos mamma och pappa. Dansk fläskstek med potatis, brunsås, rödkål och äppelmos. Fy tusan vad gott.

Gustaf har tydligen ingen fokus på sin mobilkamera...

Summeringen av veckans träning landade på 13 timmar. Två styrkepass, två löppass och fyra rullskidpass.

I lördags sprang vi en sväng på Söderåsen/Skäralid. Gustaf och hans bror har en 13 km lång runda som går hemifrån Gustafs föräldrar och upp- och nedför Kopparhatten på Söderåsen. Upp, upp. Ner, ner. Och så lite upp och ner på det. Riktigt fina omgivningar och ett skönt men ganska jobbigt löppass.

Alla pass efter tisdagens distansflopp kändes ändå oväntat bra förra veckan. Kul och skönt att ha fått njuta av några små glimtar av att formen verkar gå åt rätt håll. Snart är det dax att höja ribban ett snäpp och träna ner sig igen. =)

fredag 2 november 2012

Äntligen lite flow!

Oj. Nu var det sådär längesen jag skrev igen.
Här kommer i alla fall en kort summering av den senaste veckans träning:

Måndag: Styrketräning 
Hade gått och varit frusen hela dan och det var regnigt, blåsigt och allmänt ruggigt väder. Perfekt gymväder och inte lika bra väder för distanspass med klubben. Ett missat gympass förra veckan på grund av helgens tävling gjorde att det kändes legitimt att skippa klubbträningen och gå och mysa i värmen på gymmet istället. ;-) Helt ok pass. Övade vidare på knäböj med skivstång och det gick bättre än gången innan. Bestämde mig för att köra lite lättare och hellre fler och helt korrekt hållning nästa gång.

Tisdag: Rullskidor klassiskt 3:or 37 km
Oj. Vad tänkte jag här? Körde ju maxstyrka på måndagen och ändå fick jag för mig att ge mig ut en sväng på treor på förmiddagen dan efter. Hade inte kört med treor både fram och bak på en evighet. Trögt är bara förnamnet. Vädret var däremot väldigt fint även om jag misslyckades totalt med att njuta av det. Hade planerat att köra typ 2 timmar eller 3 mil. Av outgrundlig anledning vände jag inte där jag hade tänkt för att få ihop 3 mil utan fortsatte vidare på rundan. Hade inte riktigt koll på hur långt det var. Några kilometer efter platsen där jag tänkt (och borde ha) vänt började det gå trögt. Blåste lite mer, gick uppför och blev helt sjukt tungt. Fick kämpa för att överhuvudtaget röra mig framåt. Funderade en stund på att ta en paus och lägga mig och sova ett tag i ett dike...Ärligt! Fast efter en stående paus och inmundigande av lite nödproviant fortsatte den långa resan hem. Väldigt nöjd att jag kom hem till slut i alla fall.

Onsdag: Klubbpass klassiska intervaller
Gustaf kunde inte vara med på klubbpasset på grund av en konferensgrej så jag fick leda träningen för tävlingsgruppen. Vi började med uppvärmning och olika teknik- och balansövningar. Sen körde vi 6 varv runt Vipeholmsskolan. Runt 3.36 per varv. 2 min vila. Kändes ganska bra! Skönt med ett mer positivt pass än gårdagens. Lyckades hittade en bra ansträngningsnivå. Snittade 90% på de sista tre och strax under de andra. Maxade på drygt 95%. Dock dåligt stavfäste och ont i framförallt vänster armbåge. Jag som skrutit om hur bra rehaben gått. =( Antagligen långpasset på treor och oslipade spetsar/dåligt stavfäste pga kylan som ställt till det. Efter intervallerna körde vi efter önskemål lite styrkestakövningar i backen nedanför Vipan. Gött pass!

Torsdag: Morgonjogg 5 km - styrketräning på kvällen
Ännu ett pass med skön känsla! Trots att jag sprang innan frukost kändes det oförskämt bra. Behövde verkligen ett sånt här pass. Kul och skönt!

Ja! Äntligen lite flow i träningen igen! Styrketräningen på kvällen gick också bra. Jag ökade på latsdrag-maskinen sist;  gick sådär. Idag gick det riktigt bra. 77 kg. 4,4,3,3. Ökade även på tricepsdrag och kände mig stark! Verkligen skönt med framsteg. Behövdes efter en lite tyngre period träningsmässigt.


Kroppkakor - smakar bäst stekta dan efter!
Inte direkt det nyttigaste man kan stoppa i kakhålet.

I brist på bilder från träningen:
Höst-Gösta 2