måndag 19 maj 2014

Halsont och nya skor

Senaste veckan har jag tagit det riktigt lugnt. Adam blev förkyld efter förra helgens tävling och på måndagseftermiddagen började jag känna mig risig jag med.

På tisdagen kom skorna som jag beställt från Wiggle; Adidas Adios 2, uppföljaren till mina favvoskor. Jag hade förhoppningar om att hinna få hem dem till Lundaloppet men det sket sig alltså. När de nu väl dök upp kunde jag inte motstå att sticka ut en liten sväng och känna på dem. Jag var inte så nöjd eller övertygad efter passet. Jag tyckte inte att de kändes alls lika bra som mina totalt nedslitna adios och till på köpet kände jag mig rätt risig i allmänhet. Jag var varm och hade låg puls så jag sprang hem efter bara 20 minuters löpning.

Välanvända Adidas Adios

På onsdagsmorgonen vaknade jag med ont i halsen och hade ont i halsen hela dagen. Jag tränade alltså inte. Har jag bara lite småont i halsen när jag vaknar och det sen känns bra senare på dagen brukar jag träna. Men när det hänger i under dagen får det vara. Jag gick inom apoteket på vägen hem från jobbet och köpte en "Coldzyme" som jag använt flitigt i veckan med förhoppning om snabbt tillfrisknande. 

Det kändes faktiskt ganska skönt att ha en anledning till att inte träna. Jag kände mig sliten efter intervallveckan som avslutades med tävling både lördag och söndag och var inställd på att all träning jag skulle kunna få till den här veckan var bonus. Adam var hemma från jobbet måndag och tisdag men kände sig tillräckligt frisk för att vara ute på övning onsdag till torsdag kväll. Sen jobbade han som vanligt i fredags och var hemma i lördags innan han skulle ut på en ny tiodagarsövning idag på morgonen. Så det var skönt att inte pussla med träning utan bara ta det lugnt och umgås. Vi fixade inför försäljningen av Adams lägenhet, bakade, grillade och tittade på film. En skön helg med andra ord!

Viloveckan resulterade i två surdegar. (En gjord på rågmjöl och en på vetemjöl.) Och efter ett par dagars matande och jäsande: Tada. Fem baguetter med vetesurdegen som bas. Jag var riktigt nära att sabba dem genom att glömma dem i ugnen när jag pratade i telefon med mamma men lyckades rädda dem i sista sekund. (Med tanke på hur många steg de här baguetterna görs i vore det ganska trist...recept härifrån.) Som tur var blev de goda i alla fall. Knaprig skorpa och mjuk och elastiskt innanmäte. Jag ska hämta hem min hushållsassistent som har mellanlandat hemma hos mamma och pappa så jag kan baka lite lättare framöver.

I torsdags kändes halsen bättre och jag körde ett kort styrkepass hemma i lägenheten. På fredagsmorgonen vågade jag mig på en timmes morgonjogg och på lördagen körde jag och Adam ett kort skatepass på tävlingshjul innan vi åkte ut till Flyinge Plantshop för att köpa lite växter till uteplatsen.

Blev ganska fullt i bilen....

Eco driving

Idag har det regnat en stor del av dagen. Jag skjutsade ut Adam till regementet i Revinge vid sju i morse för att ha tillgång till bilen under tiden han är borta. Väl hemma igen dröjde det inte länge innan jag somnade igen och sov flera timmar till. Strax efter lunch hade jag tänkt sticka ut och rulla en sväng men då regnade det massor och jag stack till gymmet istället. Efter några timmars vila efter gympasset stack jag ut och sprang en sväng. Det var uppehåll när jag började klä på mig men lagom till jag var på väg ut öste det ner igen så jag slängde på mig regnjackan och gav mig ut. Det var ganska varmt trots regnet och sådär skön luft som det blir när det regnar så det blev trots allt en ganska njutbar runda på en timme. Ländryggen protesterade dock och tyckte nog att det räckte med att jag hade avslutat gympasset i "bellyback"-ställningen. Men skorna kändes bra! :) Det behövdes nog bara ett pass för att komma igång och bli kompis med dem och en frisk kropp. 

Adidas Adios 2
Blöta och skitiga efter dagens pass

Det sköna med den här lugna träningsveckan är att träningssuget är tillbaka! Löpningen känns jättekul, jag är taggad att öka på gymträningen igen och längtar efter rullskidintervaller, rena stakpass och skate.

Det finns så mycket kul att sätta tänderna i! :)

Fast nu är det hög tid för lite sömn. 

tisdag 13 maj 2014

Viared Classic Rollerski

Andra tävlingen i helgen var på rullskidor. Viared Classic Rollerski är en ny tävling för i år som lockat ett stort startfält. Arrangörerna Erik Wickström, Rickard Bergengren och Mattias "Z" Carlzon hade gjort ett kanonjobb och fått ihop tävlingen väldigt bra på kort tid.

Banan var en vändbana på 32 km och tävlingen gick på träningshjul. Det blir mer skidlikt än tävlingshjul och lockar ofta fler motionärer. Kan man bara hitta ett bättre standard och märkning av hjul så får gärna fler tävlingar gå på "tvåor" för min del. Som det är nu kan det vara väldigt stor skillnad på rullet beroende på fabrlkat och årsmodell på hjul.


Strax efter starten
Foto: Johan Valkonen

Jag var beredd på att formen efter gårdagens millopp och en relativt hård träningsvecka inte borde vara på topp men hade ändå förhoppningar om att kunna göra ett ok lopp. Jag kom iväg hyfsat i starten men kände direkt att det inte var någon tävlingsskänsla i kroppen överhuvudtaget. Jag taggade inte till och hade inget adrenalin som pumpade. Jag hängde inte på Madde när hon passerade (flög förbi!) nån kilometer efter starten och blev ifattåkt av Majken och Catharina Ramhult på vägen ut till vändningen.

En sak som jag är nöjd med är i alla fall att jag inte tappade så mycket uppför som jag brukar och att jag använde benen och diagonalade mer än någonsin på en rullskidtävling. Jag försökte hetsa upp mig själv lite och jaga ifatt Catharina som fått en liten lucka på vägen tillbaka. Efter ett ryck lyckades jag gå ifrån och taggade till lite när jag började se slutet på det och insåg att jag hade grepp om situationen och kunde ta andraplatsen. (Fast just då trodde jag att det var tredjeplatsen eftersom jag inte sett att Sandra Hansson inte kommit till start...)

Det var en rolig men ovanligt kuperad bana och ganska trögt i blötan. Egentligen hade jag en ganska bra känsla i kroppen andra halvan av loppet men energin tog slut direkt och snittpulsen var på tok för låg på en så här kort tävling. Vätskebältet räddade mig! Jag var tvungen att ta mig tid att dricka ett antal gånger under loppet. Det kändes bättre så fort jag fått i mig lite sportdryck, men jag tappade snart trycket igen. Antagligen lika mycket mentalt som fysiskt.

Adam på väg in i mål
Foto: Johan Valkonen

Adam hejade fram mig sista biten in i mål. Han hade gjort ett bra lopp och slutat 11 med bara några sekunder upp till 9:e plats. Adam stod över Lundaloppet i lördags eftersom han hade lite känningar i halsen. En lång dag med tävling i regn och rusk var precis vad förkylningen behövde och han har varit hemma sjuk igår och idag. Jag var också ganska risig igår eftermiddag och tog en välbehövlig vilodag.

Bäst i klubben var Gustaf som smackade in en grym fjärdeplats. Fyra skåningar på topp 15 och totalt 10 Ski Team Skåningar i tävlingen. Härligt! Och prisbordet på tävlingen var digert. Hade vi inte suttit fem pers i Gustafs bil kanske Johan Kanto blivit utan skottkärra (eller rullebör som vi säger här i Skåne) men nu nöjde jag och Adam oss med vars en rullskidväska. Och jag "vann" en startplats till Alliansloppet!

Johan Kanto poserar med sin skottkärra

Adam marcherar fram till prisbordet
Foto: Johan Valkonen

Mycket folk samlades till prisutdelningen!
Foto: Johan Valkonen

Efter tävligen åt vi sjukt ambitiös buffé på en restaurang nära starten innan vi rullade hem mot Skåne igen.


Efterrättsbuffé deluxe
Mysig restaurang!

Resultat finns här: 

Lundaloppet 2014

Första tävlingen den här helgen var Lundaloppet. Det är ett 10 km långt stadslopp på en tvåvarvsbana i Lund. Inte den snabbaste banan med en ganska bra stigning per varv och en del löpning på kullersten och knixar i stan. Men egentligen en ganska kul tävling!

Egentligen säger jag. Jag hade lite lätt ångest innan eftersom jag sprungit så himla lite i år. Jag kände likadant förra året och i år har jag sprungit ännu mindre. Jag kom väl ihåg hur det var förra året och gick ut superlugnt och kontrollerat den här gången. Tyckte jag. Men jag hade trots allt 3.54 på första kilometern. Första kilometern är visserligen flack men det var fortfarande alldeles för fort trots att jag tyckte att jag verkligen sniglade mig fram. Sjukt vad tävlingsnerver gör med kroppen!

Jag stumnade tidigt konstigt i höger lår. Jag gick en rejäl lårkaka efter en vurpa på rullskidorna i vintras  (ja, här i Skåne åker vi rullskidor på vintern också!) och jag antar att det har med det att göra? Jag har känt av det lite innan men inte såhär mycket. Vänster ben kändes helt annorlunda och inte alls stumt. Jag övervägde tom att bryta bråkdelen av en sekund för att det kändes så skumt men sprang på iaf.

Adam fotade mig i kurvan efter Botan

Känslan var att jag sprang i tröskelfart. Kontrollerat hela tiden och det kändes inte som jag kunde trycka på mer utan att dra på mig för mycket mjölksyra. Andningen kändes bra. Jag tog det lite lugnare inför varvningen där det är flackt för att försöka få ner pulsen lite och varvade på 21.19. Hade en snittpuls på 94% och maxpuls på 98% så kunde nog inte gjort så himla mycket mer.

Jag gick i mål på 43.50 (20/847 i damklassen) och borde verkligen vara nöjd med resultatet med så lite löpning senaste månaderna. Skönt att jag trots allt inte tappat mer. Lite ner i vikt och mer intervaller och löpskolning så kan jag nog hitta lite löpform framöver! Till Malmömilen i mitten på juni tex. :)


Efter målgångspuss

Hmm. Inte helt jämna varvtider. 

torsdag 8 maj 2014

Träning och tävlingar

Efter Adams övningsinlägg känner jag lite press att ta tag i bloggandet och uppdatera er om vad jag sysslar med också.

Träningen har flutit på ganska bra senaste tiden efter några veckor kring påsk med lite träning. Förra veckan fick jag ihop nästan 11 timmar träning. Jag körde bland annat fyra rena intervallpass (stakning på rullskidor, tabata på skierg och två löppass) och ett hårt distanspass på treor med insprängda intervaller med klubben. 

Klubbpass förrförra veckan

Nya intervaller med Adam förra veckan

Den här veckan inleddes med ett kombinerat distans-/intervallpass med klubben i måndags. Jag körde på tvåor eftersom treor gällde för led 1-åkarna. Gustaf hade en plan som inkluderade fem "bergspris" i några olika backar men den gick om intet när det visade sig vara vägarbeten och utlagt tjockt med grus på Torna Hällestad-vägen. Men vi fortsatte med ny plan. 

Efter vi kommit uppför "Vildsvinsbacken" visade det sig att det var grus åt alla håll så det var bara att bita ihop och ploga fram. För er som känner till omgivningarna var backarna följande: 1: Nya intervallbacken i Södra Sandby 2: Vildsvinsbacken 3: Rögle dammar 4: Hardebergabacken 5: Backen från pizzerian upp till Vipan. Passet kändes helt ok men jag fick inte upp pulsen riktigt så mkt/lätt som jag borde. Men oavsett ett bra och kul pass med ca. 17 min A3. Med sina 38,5 km (inkl. transport till och från träningen) blev det ett bra distanspass också. 

I tisdags vilade jag och igår var det klubbpass igen. Det hade regnat större delen av dan och jag var inställd på ett riktigt grispass. Men på kvällen klarnade det och det blev en fantastiskt fin kväll. Först körde vi teknik och balansövningar (bland annat frånskjut utan stavar, frånskjut i överfart och diagonalåkningen med riktigt lång "glidfas"). Efter det körde vi slut på triceps och lats med ett antal olika stakstyrkeövningar innan vi började själva intervallerna. 

Gustaf höll i passet och berättade att planen var att döda triceps innan intervallerna för att tvinga fram lite mer benåkning. Det funkade bra det! :) Jag diagonalade frivilligt! ;-) Vi körde ett nytt intervallpass i Hardebergabacken den här gången. För er som har koll på Hardebergabacken så var intervallerna: 1. Ända nerifrån vägen. 2. Från svängen där det alltid luktar gris 3. Från vanliga stället.  Dvs. lång, mellan, kort x 2 serier. Ca. 6,5 - 4 - 2,5 min för mig på tvåor med rullvila ner mellan. Jag fick upp pulsen lätt men tryckte inte på hårdare än nödvändigt. Jag hade ingen motivation alls att kräkmaxa och bestämde mig för att spara mig lite inför helgens strapatser istället. Men riktigt kul med ett nytt bra pass som ger ganska mycket A3. (Ca. 20 min utan att pressa.)


Skåne är galet fint den här tiden på året

"Helgens strapatser" innebär först Lundaloppet på lördag (10 km stadslopp) och sen Viared Classic Rollerski (37 km på träningshjul) på söndag. Jag har sprungit för lite (och ätit lite för mycket! ;-)) för att springa så snabbt som jag vill och är inställd på pannbensträning i klass med förra året. Lite ångest! Efter det hoppas jag att jag hinner återhämta mig någorlunda inför rullskidtävlingen. Verkligen inte optimalt men det får gå den här gången. Jag har sprungit Lundaloppet de senaste åren och vill inte missa det. Och när det för en gångs skull är massivt motstånd i damklassen på en rullskidtävling är jag inte den som bangar ur! :)

söndag 4 maj 2014

Gästinlägg av Adam

Inom snar framtid kommer jag och Fia ha en gemensam blogg där vi ska skriva om vår tid i Mora. Så jag tänkte att det kunde vara bra att träna lite bloggande genom att skriva ett gästinlägg hos Fia.

Det har hunnits med en hel del träning sedan senaste inlägget och eftersom Fia legat på latsidan med bloggandet så kände jag att jag fick ta tag i det! Jag ska presentera mig lite mer utförligt när vi får upp vår nya blogg men här kommer lite info om vad jag och Fia sysslat med senaste tiden.

Träningshelg i Ljungbyhed – fokus skejt

För nästan en månad sedan nu hade jag, Fia och några från klubben ett litet träningsläger i Ljungbyhed. Vi fokuserade på skejt i och med att första rullskidtävlingen är skejt. 
Under lördagen körde jag, Fia och Gustaf först på tävlingshjul på flyget i Ljungbyhed. Vi körde mycket teknik, filmade varandra och lattjade runt lite. På eftermiddagen körde vi intervaller på Söderåsen i en backe vid kaféet ”Lotta på Åsen”. Varje intervall tog ca 10 minuter upp. Vi turades om att köra följebil upp så två åt gången kunde köra och på så sätt fick man lagom mycket vila.


Början av backen

På söndagen var det time för teknikträning med min skejtrullskidsidol Tobias Westman! Vi samlades ute på flyget, den här gången var vi ett tiotal från klubben. Tobias hade bra tips på hur vi alla kunde förbättra sin teknik. Vi la mest fokus på växel fyra och fem; det är de man kör mest på tävlingar. Jag och Fia var med i ca 1.5h sen åkte vi på dop! Jag hade längtat till dopet sen morgonen då jag fick syn på alla kakor som hade bakats inför det! =)

Westman var pedagogisk:
Förevisa, instruera, öva, öva, pröva!

När dopet var över stack jag och Fia ut till en närliggande backe till Lotta på åsen. Jag körde klassiskt denna gången och prövade mina nya Elpex Team i brant motlut. Jag har varit dålig tidigare på att hålla högt tempo i diagonal samt att köra tekniskt rätt brant uppför. Men det kändes faktiskt ganska bra denna gången! Efter passet var vi båda rätt möra. Vi åt middag hos Fias föräldrar med div. tillhörande släktingar innan vi körde tillbaka till Lund.

Doptårta med fåret Shaun

Landsjön runt 
Landsjön runt var min första rullskidtävling som jag körde förra året på tiden 26:48min. Denna rullskidsäsongen ska bli väldigt rolig, jag ser verkligen fram emot att köra alla tävlingar som jag körde förra året och se hur mycket bättre jag blivit!
 På söndagsmorgonen åkte jag, Fia, Gustaf och Johannes upp tillsammans. Innan tävlingen åkte vi varvet en gång då det bara är 12.5 km långt och är lätt att åka på tävlingshjul utan att slita ut sig. Vi hade hört innan att de lagt ny asfalt på vissa bitar. I alla fall jag trodde att den nya asfalten skulle göra banan bättre, men ack så fel jag hade…Sämre asfalt är svårt att hitta. Det vibrerade så mycket att pjäxorna nästan snörade upp sig själv.

Tempot efter starten var väldigt lågt. Det är roligt att kunna åka med täten ett tag innan de sticker iväg, Håkan var på väg upp i täten för att dra lite för skojs skull ett tag med men ångrade sig. När första backen kom drog Westman upp tempot med ett par ordentliga skär i trean (ser helt sjukt ut för övrigt och går endast att tillämpa på tävlingsrullskidor). Jag tappade tyvärr täten direkt här, mina ben orkade inte alls uppför backen. I slutet av backen kom Johannes ifatt mig, jag drog ett tag men efter den andra stigningen var jag för trött och fick lägga mig bakom honom. Jag var ganska självsäker på att slå honom vid denna tidpunkten eftersom jag alltid gjort det tidigare på skejt och jag inbillar i alla fall mig själv att jag har en ganska bra spurt. Johannes höll ett bra tempo och jag blev ganska grillad. I den sista svängen när det var ca två kilometer kvar fick Johannes en liten lucka och den lilla motvind som fanns gjorde att jag inte orkade hänga på. Sista biten var bara att åka så fort som möjligt för att persa banan så bra som möjligt. I mål genomförde jag mina rutiner; hitta närmaste gräsfläck, lägga mig ner, dö och klökas. Jag var nog inte den trevligaste personen resten av dagen. Jag hade verkligen velat vara närmare vinnaren. Tiden blev 25:19, 1 min 19 sek snabbare än förra året och 2:18 efter vinnaren.

Jag på Vistavallen efter tävlingen

Regementsmästerskap i stridshinderbana
I tisdags var det regementsmästerskap i stridshinderbana som man springer i par. Jag hade inte tänkt springa först men när jag fick reda på från vår friskvårdsavdelning att Daniel Karlsson inte hade anmält sig ändrade jag mig. Daniel är svensk mästare i militär femkamp där hinderbana är en gren och sen är han ett fysiskt under… Jag slog honom en signal och han var på. På morgon körde jag ut till P7, fixade i ordning min utrustning för hinderbanan (i stridshinderbana springer man i motoroverall, kängor, hjälm och stridutrustning). Efter det värmde jag upp i ca 20 min. Det är sjukt viktigt med uppvärmning till tävlingar, speciellt i denna typ när man ska ta hinder. Jag och Daniel startade som par nummer åtta av tio. Pulsen var max under hela loppet. Jag fick jaga Daniel hela tiden i och med att han är så mycket bättre än mig. Vid sista hindret (en grop man ska hoppa ner och upp från) stod han och väntade på mig, han hjälpte mig upp och vi sprang sista sträckan till mål och gick i mål på tiden 6 min 44 sek. Tiden räckte till en vinst men det märktes att jag inte är van vid så här korta tävlingar. Jag hostade riktigt länge efteråt och hade ont i halsen ett bra tag. Det var kul att få vinna en tävling och på eftermiddagen firade jag med ett stakpass med lite impulser!


Daniel drar mig uppför sista hindret

Ledig vecka med många kvalitetspass
Senaste veckan har jag varit ledig från jobbet. Tanken från början var att få en 20 timmar träningsvecka. Men tävling, valborg och en massa trädgårdsarbete gjorde att jag slutade på 13 timmar, dock många kvalitetspass. Jag och Fia planerade att köra 500-meters intervaller som Fia brukar köra på skiergen vanligtvis. Sträckan som vi hittade visade sig dock bara vara 400 m men det fick duga den här gången.  Vi körde 10 st intervaller med 1 min vila.

Intervallsträckan

Vi hörs!
//Adam


Våren har för övrigt kommit till Skåne på allvar nu och vem kan motstå de ljuvliga rapsfälten?





Det är inte så lätt att springa i fält med rullskidor på.
I sista fallet strök både bindning och pjäxa med...