söndag 14 januari 2018

På banan igen efter träningsmisären?

Efter några miserabla träningsveckor kring jul har träningen flutit på lite bättre senaste tiden. Förra helgen kom Adams föräldrar upp. Adam hade tagit över min förkylning och stannade hemma medan jag passade på att springa en sväng i hemmaskogen. Springa och springa. Jag hufsade i alla fall omkring i snön i 1,5 h i det fina vädret.



Jag skippade att följa löpslingan här....

Det blir mest skidåkning annars den här tiden men jag försöker hålla igång och inte tappa löpningen helt. På eftermiddagen hade vi bokat in en behandling "Morasockan duo" på Mora Spa som jag fått ett presentkort på av min tidigare kollega i skolan. Det var väldigt skönt och avkopplande och vi avslutade med lite bubbelbad innan vi mötte upp Adams föräldrar för att äta middag. En väldigt bra dag!

På söndagen tog vi bilen till Eldris. Adam körde ett klassiskt pass med sina föräldrar och jag passade på att ta skidorna till Oxberg för att bli upphämtad där. Det blev ett skönt pass i Vasaloppspåret. Tillbaka i Bonäs körde vi igång våffeljärnet och fikade på våfflor med hemgjord hjortronsylt.


Stakning är överskattat....;-)

På måndagen åkte vi direkt upp till Grönklitt när vi slutat jobba. Adams pappa fyllde år och vi firade honom med en god middag (vegetarisk raclette) i deras stuga.

I tisdags tog jag min friskvårdstimme i samband med lunchen. Väderprognosen som jag planerat efter stämde som tur var och solen gav massor av extra energi och välbehövlig D-vitamin-påfyllning. Hann precis 1 mil på timmen jag hade till mitt förfogande. Det var ett riktigt skönt pass och löpformen kändes helt ok trots 7 kg barlast...;-) Jag ska försöka att passa på och utnyttja friskvårdstimmen mitt på dagen när det är fint väder fortsättningsvis.

I onsdags var Adam ledig och hade en heldag i Grönklitt med sina föräldrar. Jag blev väldigt avundsjuk när jag satt på kontoret och fick de här bilderna skickade till mig:

5 km-spåret

Adams mamma på väg upp till Fryksås

Rädsjön runt

Utsikt från Fryksås

Eftersom vår bil inte behagat starta på morgonen när termometern visade -22 kom Adam och hämtade mig när jag slutade jobba och så körde vi tillsammans upp till Grönklitt och körde ett kvällpass med Adams föräldrar. Även om det kan vara lite segt att komma igång att träna på kvällarna är det väldigt mysigt i pannlampans sken för det mesta.


I torsdags hade vi ett besök hos barnmorskan mitt på dan. De tog lite blodprover och mätte blodtrycket. Sist vi var där var mitt HB så högt (138) att jag inte ville börja äta järntillskott utan att se att det faktiskt behövs (en allmän rekommendation verkar annars vara att man ska äta det från vecka 20) så den här gången tog de även ett nytt järnprov som skulle skickas till lab. (Blodvärde (hb) och järnvärde är alltså inte samma sak...) Den här gången mättes även magen för första gången för att kunna följa utvecklingen framöver och vi blev informerade om föräldragruppen som startar i mars. Efter Vasaloppet...;-) Jag jobbade lite senare sen på kvällen och det blev varken tid eller ork över för någon träning...

I fredags sprang jag ett pass efter jobbet följt av styrketräning hemma. I går jobbade Adam och vi åkte upp till Grönklitt när han slutat. Där mötte vi upp Andreas från Stockholms Rullskidklubb (skatefalangen) som var på träningsläger i Mora över helgen. Vi började med att köra "Utsiktspåret" på "andra sidan" i Grönklitt och sen körde Adam och Andreas en runda medan jag lullade runt på vägspåret i pannlampans sken.

En sista bild från utsiktspåret innan dagsljuset försvann...

Pannlampsmys

Idag avslutade vi veckan med ett pass i Norra Garberg. Jag släppte av Adam i Eldris och fortsatte med bilen upp till Norra Garberg. Jag ville hellre testa slingorna där uppe än att "bara" köra upp och ner som var allt jag orkade och hann sist vi var där och Adam hade inget emot att slippa åka ner så det passade bra!

Inga massiva träningsmängder direkt med två timmar skidåkning idag, två igår och totalt 7 timmars träning den här veckan. Men jag är väldigt glad att jag inte har några problem att träna mer än tidsbrist, trötthet och lathet och hoppas att kroppen fortsätter vara med på banan framöver i takt med att vikten ökar...

söndag 31 december 2017

Gott nytt år!

Nu är vi tillbaka i Bonäs igen efter julfirande i Skåne. Det var skönt med några lugna, lediga dagar med släkt och vänner men riktigt trist väder som inte bidrog något till julstämningen.

Julfirandet var ungefär som vanligt. Själva julafton inleddes med en morgonjogg för att göra plats för så mycket julmat som möjligt, följdes upp med en dansk jullunch, fika, Kalle och julklappsutdelning nummer 1 hos Fias familj och avslutades på kvällen hos Adams familj med julmiddag, julklappsutdelning 2 och mys.

En sak som inte var som vanligt i år var att vi för första gången firade jul utan vare sig julskinka eller något annat kött på julbordet. Det hade vi aldrig trott skulle hända om någon sagt det för några år sedan men idag är situationen annorlunda och det kändes inte alls som någon uppoffring utan vi njöt av maten på ett spännande julbord med nya härliga rätter!


Årets julkola blev vegansk!
(Det här receptet men iMat havregrädde istället för
vanlig grädde och smaklös kokosolja istället för smör. Mkt gott!)

Invigt julklappswoken i veckan
(Ronneby "ultra light" gjutjärn)

En annan sak som inte heller var riktigt som vanligt var ju att jag (Fia) fick hålla mig till alkoholfri glögg och öl...;-)

Den här alkoholfria godingen hade
mamma köpt på systemet. God som drink!
Stark, god smak av ingefära och inte riktigt lika
sötsliskig som annan "ginger beer" jag smakat...

För några veckor sen, samtidigt som vi var på klubbläger i Bruksvallarna, passerade vi vecka 20, alltså halvvägs in i graviditeten. Det firade vi med den mesta träningsveckan på länge...;-) (Riktigt så var det kanske inte, lägret var planerat sen länge men sammanföll trevligt nog med både det här och Adams födelsedag...)

Nu har magen börjat ge sig tillkänna lite mer. Jag köpte en ny underställströja, en storlek större än min vanliga storlek, innan vi åkte iväg till Bruks och fick låna en underställströja och en gammal jacka av Adam eftersom jackan börjar bli på gränsen till för kort över magen. (Bra gravidtips att köpa herrstorlek på underställströja/sno tröja från sambo då de är längre!)

På kvällarna mös jag runt i sina nya 2XU för tjockisar. ("Prenatal sport compression tights" är det mer formella namnet...;-)) Så nöjd att mina favvobyxor finns även för gravida! :)

Så här tjock är jag inte än men jag
börjar växa i mina byxor!

Efter lägret, och drygt 15 h på skidor för min del, hade jag behövt lite lugn och återhämtning. Men när vi kom hem till vår lilla stuga i Bonäs på söndagskvällen var det bara att packa om och ställa klockan på 4.00. Ångesten var påtaglig! Femtåget från Mora och tre dagars kurs och studiebesök i Stockholm väntade. Först en fysiskt påfrestande helg och sen en psykiskt påfrestande storstadsvistelse. ;-) Jag längtade hem till Bonäs när jag satt på pendeltåget för att ta mig ut till studiebesöket i Järfälla på onsdagsmorgonen.

När jag kom hem på onsdagskvällen var jag helt slut. Jag hade optimistiskt nog bokat ett hotell med gym men hade inte ens funderat på att göra ett besök till det på kvällen efter kursen...;-) Jag hade lite förkylningskänningar och försökte bara vila upp mig så mycket det gick. Så om veckan i Bruksvallarna var min mesta träningsvecka på länge var den här veckan den sämsta på ännu längre. Men förkylningen höll sig i alla fall i schack så jag är ändå nöjd att kunna skriva in det i träningdagsboken som en återhämtningsvecka istället för en sjukvecka!

Ett härligt sista löppass i Bonässkogen
innan julledigheten i Skåne



Jag är väldigt glad och tacksam över att jag inte har mått illa under graviditeten så här långt. Första tiden var jag dock väldigt trött och började undra hur jag överhuvudtaget skulle orka träna under graviditeten. Men det släppte efter ett tag och senaste tiden har jag mått väldigt bra.

Känslan i kroppen är ganska bra men jag har tränat mindre, inte bara på grund av graviditeten, och de extra kilona borde väl också påverka kapaciteten ganska mycket även om jag inte tycker att jag känner mig så tung som vågen visar. Så även om tekniken och känslan i kroppen är ganska bra så är farten inte så mycket att skryta med. Och jag flåsar oproportionerligt mycket vid minsta lilla ansträngning! Det började för övrigt väldigt tidigt, långt innan magen började växa. Det allra första kroppsliga förändringen jag märkte av var annars att jag fick en liten konstig inbuktning ovanför naveln som jag inte haft förut.

Jag har tränat på så mycket jag orkat och hunnit med utgångspunkten att försöka upprätthålla formen så gott det går men inte pressa på i prestationshöjande syfte. Det kändes lite konstigt i början innan jag vant mig vid att flåsa mer vid längre ansträngning. ;-) Jag var lite osäker på hur mycket jag skulle ta i och tog det kanske onödigt lugnt i början innan jag började känna min kropp lite bättre igen.

I fredags efter jobbet körde jag ett entimmespass i Hemus innan jag hämtade upp Adam när han slutade jobba. Igår körde vi ett eftermiddagspass i Grönklitt och idag avslutade vi året med ett klassiskt pass från Eldris upp till Norra Garberg. Det är en jättefin (men jobbig!) tur som jag inte kört på väldigt länge så det blev ett väldigt bra pass.

Eftermiddagspass i Grönklitt igår

Årets sista träningspass:
Eldris - Norra Garberg tor

Adam stakade bara men det blev diagonalorgie deluxe för mig. Magen börjar göra sig lite påmind i stakningen och jag gick redan i höstas in för att köra mer benåkning än tidigare år då det kommer bli svårt att hänga i med stakningen hela graviditeten. Mycket bra för diagonaltekniken, benstyrkan och flåset, sämre för överkroppsstyrkan. Nu måste jag verkligen komma igång med överkroppsträningen så jag inte förtvinar helt...

Diagonalåkning...

...och ännu mer diagonalåkning...

Lite lagom slöa ska vi försöka ladda om för nyårsfirande i Bonäs! :)
Återkommer med en summering av 2017 i början på det nya året.

Vi ser fram emot ett mycket spännande 2018! :D
Gott nytt år!

torsdag 21 december 2017

Serietävling på Hemus

Igår körde jag (Adam) årets första serietävling på Hemus. Under fyra tillfällen under vintern anordnar IFK Mora tävlingar på Hemus. Jag har inte åkt de förut men i år ska jag försöka köra dem. De är alltid på tisdagar med första start kl 18:00. Störst är det dock bland juniorerna. Sträckan igår var 2 x 2.5 km och det var skejt, det fanns dock spår ifall man ville köra klassiskt! S.k "fristil". 

Jag jobbade fram till 18:00 igår. Jakob från jobbet skulle också köra och han trodde starten för h-17-99 skulle vara vid 18:45 ungefär. Så det blev lite stressigt när han 17:55 sa att första start var 18:30. (Eftersom de bara hade 15 sek mellan starterna istället för 30 sek som det brukar vara.)

Jag hann i alla fall och kunde värma upp 20 min innan min start. Jag har aldrig åkt ett 5 kilometers lopp förut. Det är en mycket knepig distans. Man måste gå ut hårt men inte så hårt att man går stum för tidigt. För att köra bra måste man nog chansa och hoppas att man har en bra kropp. Jag var i alla fall beredd på både maxpuls och brutal mjölksyra!

Jag stack iväg i ett tempo som jag har för 6 minuters intervaller ungefär. I första backen kände jag mig redan stum men jag fortsatte att trycka och hoppades att det skulle släppa. I utförskörningen efter släppte det lite och jag kunde trycka på ganska bra. I slutet av varvet kom jag ikapp en som körde klassiskt samtidigt som han som startat bakom mig kom ifatt mig. Ut på andra varvet tog jag rygg på honom men jag fick släppa i backen. Juniorer är snabba på korta distanser...

Kroppen var full av syra nu och jag flåsade som ett as... Jag påminde mig om att det bara var 2 min körning kvar och att det snart skulle vara över. I utförskörningen tog jag igen en del igen på han framför och jag lyckades passera en till. Junioren drog från igen när det gick uppför men jag lyckades nästan plocka igen allt i sista svängen och på upploppet!

Tackar supporten Ulf, Sven, Elias och Henrik för hejaropen! :)

Man kan beskriva ett 5 kilometers lopp som en 4 minuters intervall som aldrig tar slut... Väldigt jobbigt men det var roligt att tävla och jag fick upp pulsen högre än på länge på mina intervallpass!

Tid: 12:26 (+1:08)
Sträcka: 4.81 km
Placering: 6/14
Maxpuls:181 (95%)
Snittpuls: 172 slag/min (90%)

Resultat här 

Nu blir det en lite lugnare period över julen med lite mer löpning nere i Skåne! :)

tisdag 12 december 2017

Läger i Bruksvallarna med Ski Team Skåne

Förra veckan var vi på det årliga lägret i Bruksvallarna tillsammans med vår skidklubb Ski Team Skåne. Det är alltid kul att träffa gamla rullskidskompisar samt få träffa lite nya talanger. Vårt största hopp är 12 år gammal och hen sprängde fältet totalt när vi skulle köra upp från skidstadion till fjället (en klättring på nästan 200 hm.) Ska bli spännande att följa utvecklingen!

Veckan innan lägret hade jag (Adam) en lugnare vecka för att vara utvilad och redo för en tuff träningsvecka! Innan vi åkte hann jag med:

- Stakpass från Eldris till Norra Garberg (se bilder nedan!!! <3)
- Prova på pass med Team Nordic Trail - Som vi ska starta upp här i Mora till våren! :D
- Styrketräning hemma
- Sprintintervaller på Hemus

Ett antal bra kvalitépass som passar bra när man är utvilad och som bäddade bra inför lägret med mycket mängd!

I bilen på väg till Eldris

Ett sagoland!

En tapper skara på prova på passet!
Värt att nämna var att det var 4 dm snö där vi sprang
och temperaturen gick från -4 till -12 på 60 min

05:00 gick vi upp på torsdagen för att komma upp ungefär samtidigt som klubbens buss från Skåne som kört över natten också. Förra året var det sjukaste halkan någonsin och då blev vi stående på vägen en bit från Sveg i ett par timmar innan sandbilen (som kört av vägen) kom till undsättning. I år gick det lite bättre med endast ett strömavbrott precis på morgonen och lite snöfall längs vägen. Som tur var hann kaffet precis koka klart. :)

När vi kom fram drog vi på oss laggen och testade spåren lite. Den ganska blöta snön som kommit/kom gjorde det lite svårt att få fäste. På eftermiddagen höll vi varsin skidlektion. Vi var med som instruktörer under lägret och hade vars 3 lektioner för olika grupper.

Fint med snöklädda träd

 Stakning med frånskjut utan stavar kräver 100% tyngdöverföring! :)



Expedition Mittåkläppen
Förra året gav vi oss på ett försök att bestiga toppen av Mittåkläppsfjället men pga att skaren inte var tillräckligt hård att gå på fick vi vända tillbaka. Man trampade igenom den hårda ytan och rev sig ordentligt på benen då. I år gav vi oss på ett nytt försök och jag kan glädjande meddela att expeditionen lyckades!

Från Bruksvallarna till Djudalsvallen skidade vi!
Ca 10 km

I Djupdalsvallen bytade vi skidor mot löparskor som vi
hade med oss i våra ryggsäckar



Snöpulsning deluxe! De första 2.5 kilometrarna såg det ut såhär. Vi turades om att dra var 300 meter.

Uppskattningsvis 6 dm snö i snitt. Ännu mer på sina ställen

The dead are coming!

Häftiga istappar!

En bit upp höll snön och vi kunde faktiskt gå i normal
fart upp till toppen! 

På toppen! Inte mycket utsikt heller pga dimman.
"löpdelen" tog ca 3 timmar och var 9 km lång 

Dagen efter var det lektion på förmiddagen. Oskar som är en mästare på balans och lekar kom på idén att simulera Johannes och Zebastian Modins samarbete. Johannes från klubben jobbar som ledsagare till Zebastian som har kraftigt nedsatt syn. Till vintern ska de åka paralympics på samma banor som de med full syn kör på. Riktigt imponerande! Övningen gick kort sagt ut på att en leder den andre som dragit ner mössa, bandband eller buff.

Såhär såg det ut:



På eftermiddagen körde jag Oskar och Victor ett distanspass. Jag tog min DP-skidor och stakade hela passet. Vägen upp på fjället från Ramundberget var riktigt kämpig att staka då den är sjuuukt brant men det kändes ändå relativt bra. Jag gav mig fasiken på inte saxa något. Magen och armarna fick sig en rejäl omgång. :) Victor begav sig efter ca 3 timmar men jag och Oskar fortsatte. De hade pistat spåren som går upp mot fjället på baksidan av Ica-butiken. Fint med lite mer kuppering... Utförskörningen var i alla fall riktigt rolig! :) Det blev totalt 61 km, 1000 hm och 5 timmar.

Oskar och Victor

Sista dagen vaknade jag av Fias ljuva stämma som sjöng "ja må du leva" för mig. :) Paket och lite frukost på sängen är aldrig fel! :) Lägrets sista pass var ett gemensamt distanspass upp på fjället. Det var riktigt kallt (-22) så vi fick klä på oss ordentligt. Jag var nog den enda som hade andningsmask, den är sjukt bökig, obehaglig och ful men värt att ha den för luftrörens skull. Jag fick ta av den ett antal gånger för att inte snora i den. Trotts kylan blev det ett riktigt bra och otroligt fint pass!

Solluppgång

Efter 5 km klättring

Uppe på fjället

Toppen jag och Oskar var uppe på

Oskar och Jimmy

Det blev ett mycket lyckat läger och en riktigt bra träningsvecka på 23 timmar! :) Tack för denna gången Ski Team Skåne!

söndag 3 december 2017

Advent - i väntans tider

I dag är det första advent. Advent betyder ankomst på latin och kallas ofta för "väntans tid". Vi tyckte därför det passade bra att uppdatera bloggen med vår glada nyhet om vår egna "väntans tid" just i juletid!


Fia har kontinuerligt lagt på sig ett antal kilo senaste tiden, och det är inte bara för att hon tränat lite mindre och ätit lite mer..;-) Det beror även på att hon har dragit runt på en fripassagerare på träningspassen senaste månaderna och sent i april/tidigt i maj hoppas vi få möta vår nya familjemedlem.


Men redan nu har vi gemensam träningsdagbok och den lilla krabaten har varit ganska duktig på att samla tid och mil. Den allra första tävlingen i karriären blev lite oväntat ett cykellopp; Cykelvasans Öppet spår. Men det visste vi inte då.

Kanske hade kaskadspyan efter målgång något med
fripassageraren att göra?

Ett par veckor efter Cykelvasan hade vi börjat fundera på om det kunde vara så. Kunde det verkligen ha gått så snabbt och lätt? Vi hade ju knappt bara hunnit tänka tanken att vi börjar känna oss redo för att bli en liten familj...

Innan vi visste hade vi också hunnit springa vår första ultra tillsammans. Det var en fantastiskt fin dag som slutade med knappt 6 mil löpning längs Skåneleden när vi rekade bansträckningen inför vårens Österlen Trail.

En fantastisk sommardag på Österlen!
Foto: Oskar Henriksson

Vår andra gemensamma tävling blev en löptävling; Grönklitt Trail. 15 km terränglöpning i Orsa Grönklitt med mål vid Toppstugan. Här hade vi formtoppat alla tre. Under träningen tiden innan hade två av oss haft lite problem att samsas om inandningsluften men på tävlingen flöt det på bättre!

Fia på väg upp till målet vid Toppstugan

Sen ganska länge tillbaka har vi varit anmälda till Kullamannen Ultra 100 miles och vi hade haft lite funderingar innan loppet. Kan man springa ett ultralopp gravid? Kan man springa 100 miles gravid? Frågorna var många och svaren få. Men på fråga 1 svarar vi nu JA! medan vi får passa på fråga 2 så länge i brist på bevis...

Efter fyra månader tillsammans gav vi oss alltså ut på en rejäl dagsutflykt. Efter 6,5 mil kastade Fia in handduken när vänster ljumske bara gjorde mer och mer ont. Det fanns för mycket att förlora och kändes inte realistiskt eller rimligt att fullfölja. Stor besvikelse i stunden när kroppen i övrigt kändes bra men i efterhand kändes det ändå väldigt kul att ha sprungit längre än någonsin och en rejäl ultra gravid. Kanske bidrog graviditeten till att höfter/rumpa/ljumskar belastades mer? Fast våra förberedelser inför loppet var inte heller optimala så det kan lika gärna varit brist på träning....;-)


Fia får återkomma med en liten rapport om hur träningen har gått senaste tiden och hennes tankar om träningen framöver. Kommer sviten med 9 Vasalopp i rad brytas 2018? Eller kan man köra ett Vasalopp/Öppet spår i v.32, två månader innan bebisen ska vara färdigbakad?

Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig framöver! :) Vi hoppas att det flyter på lika bra fortsatt och att vi kan fortsätta träna tillsammans så länge som möjligt.

tisdag 21 november 2017

Grönklittspremiären och bildbomb

För 1.5 vecka sedan var det tävlingspremiär i Grönklitt. Fia kände sig "fortfarande" seg efter Kullamannen som var en vecka tidigare med jag valde att köra ändå fast att formen kändes risig. Tävlingen var 27 km lång, klassisk teknik och masstart. Det var ett bra startfält med hela Lager 157 Ski Team, Team Tynell m.m. Starten gick halv nio så det blev en tidig söndagsmorgon...

Jag var på plats ca 45 min innan start. Jakob på jobbet hade vallat i ordning mina ful-ful-skåneskidor, ett par ruggskidor som aldrig gått bra. Tyvärr var det varit lite problem med sten i spåret i Grönklitt det första veckorna men det har ordnat upp sig nu när de fyllt på med mera snö. Skidorna gick inget bra men det gjorde inte jag heller. Direkt i starten gick tappade jag klungan och hamnade låååångt
efter.

Fint väder var det!
Foto: Frida Börjesson

Foto: Frida Börjesson

Jag märkte att jag var sliten efter Kullamannen, det fanns bara en mellanmjölksväxel att köra på. Min stakträning månaden innan har heller inte varit så lyckad pga revbenet och uppladdningen inför Kullamannen. Jag gjorde vad jag kunde för att hålla pulsen uppe under loppet och göra det till ett bra träningspass! Det var roligt (och jobbigt) att få tävla på skidor igen. På eftermiddagen hade man den underbara hostan som man får av första tävlingen på snö! :)

Länk till Lager 157 Ski Teams livesändning av tävlingen



Loppet i siffror:
Sträcka: 27 km
Placering: 29/40
Tid: 1:20:23 (+11:40)
Snittpuls: 165 slag/min (87%)
Maxpuls: 177 (93%)

Jag fick ett par filmer skickade till mig efteråt. Nyttigt att se sig själv och kunna jämföra med de bästa. Största skillnaden jag ser är att de duktiga kommer fram mer med kroppen än vad jag gör. De trillar verkligen fram och jag rör mig mer upp och ner. Det andra är att de vinklar överarmarna betydligt mer framåt än mig vilket gör att stavarna sätts i rakare och längre fram.





Veckan efter tävlingen kände jag mig lite krasslig så det blev mest A1 träning. Fokus framöver kommer ligga på att hitta tillbaka i stakningen och få upp farten. Jag känner redan att jag på god väg tillbaka! :)

Några stakpass jag kört:
3 x 20 min A2/A3 med impulser
2 timmar stakning följt av 15x15 intervaller. 
4 timmar stakning A1 (60km)

Bilder från veckan:


Skejtpass på Hemus tillsammans med Hedbys

Nu är hela stadion på Hemus fylld med snö :)

Klapp på ryggen av Lena efter tävlingen
Foto: Frida Börjesson


Bild från Fias första cykelpendling med
hennes nya superdubbdäck! :D

Fint i Grönklitt. Snart öppnar de mer har jag en känsla av :)

Oklart vad nästa tävling blir. Ser ut som att jag missar Sverigecupen i Idre pga av jobb men så är det ibland. Jag ser i alla fall väldigt mycket fram mot klubbens läger i Bruksvallarna som är i början av december. Ska bli kul med lite backar! :)