måndag 24 december 2018

God grön jul!

Idag är det julafton och dags för sista luckan i vår julkalender. Vi är som vanligt i Skåne och firar en (grön) jul men i år har julvädret varit bättre än på länge och ett vitt tunt lager med snö lyser upp tillvaron lite.

Lilos första juljogg

Att göra den här kalendern har varit både frustrerande, roligt, intressant och lärorikt. Det har gett oss en anledning att sätta oss in i några olika frågor som vi inte tidigare haft så bra koll på och fundera över vad vi kan göra för klimatet.

Som Greta Thunberg konstaterade:
”Om några skolbarn kan få rubriker över hela världen genom att bara inte gå i skolan på några veckor, tänk då på vad vi skulle kunna göra tillsammans om vi bara ville”

Att ha ångest över klimatförändringarna leder ingenstans och det är lätt att skjuta över allt ansvar på någon annan. Men det som säljs i butiker (tex. utländskt kött och engångsprodukter i plast) hade inte kunnat säljas om det inte fanns någon efterfrågan och saker som belastar miljön måste kanske beskattas hårdare för att grönare alternativ ska kunna växa fram.

Greta Thunberg visar vad en enskild individ kan åstadkomma. Dina vanor kan vara en del av något mycket större. :) Med det önskar vi er alla en riktigt god grön jul!



söndag 23 december 2018

Plastic - not so fantastic?

Vi har försökt "plastbanta" en del sista åren och vi tillägnar näst sista luckan i vår gröna julkalender denna grupp av material.

Naturskyddsföreningen har en sida om plast där vi hämtat lite info.

- Det skapas 280 miljoner ton plast per år. (Den årliga världsproduktionen av bomull är jämförelsevis på cirka 25 miljoner ton och stål på cirka 1000 miljoner ton.)
- Ca 40 procent av all plast som tillverkas används till engångsprodukter,
- En väldigt liten andel av all plast produceras av förnyelsebar råvara, ca 1,6 miljoner ton år 2012, varav 0,6 miljoner ton var biologiskt nedbrytbar men man förväntar sig en kraftig ökning av bioplast framöver. 

- Plast tillverkas av olja men kan även komma från andra källor, tex. stärkelse, mjölksyra eller etanol från sockerrör och kallas få bio-plast. (Den kan i sin tur delas in i två undergrupper; biologiskt nedbrytbar och icke-biologiskt nedbrytbar.)

Sen vi fick Lilo har vi börjat bry oss lite mer om att förstå vilka material som inte är så bra att tugga på och varför gamla leksaker kanske inte alltid är så bra.

Så här skriver Naturskyddsföreningen:

"Visste du att snittet på leksaker ett svenskt barn har idag ligger på över 500 stycken? Många leksaker har några år på nacken och kan innehålla ftalater som nu är förbjudna. Leksaker från 2007 och framåt ska inte innehålla farliga ftalater. 2013 infördes ytterligare krav kring kemikalieinnehållet i leksaker. En bra sak är att fundera på hur många leksaker ditt barn behöver och kanske försöka byta leksaker med andra familjer istället för att köpa fler."

Några barnrelaterade produkter som vi valt att ha i andra material än plast är:

(Ett annat sätt att spara både miljö, tid och babyrumpor är "babypottning" som vi har kört med Lilo i stort sett sen födseln och som nu funkar väldigt bra!)
- Nappflaska i glas (vi har två Eco Viking)
- Napp i naturgummi (vi har en sån här från "Hevea"









Ett litet steg i rätt riktning mot en minskning av plasttillverkningen var lagen som EU klubbade igenom i veckan som innebär att vissa engångsprodukter i plast kommer förbjudas 2021. De produkter som förbjöds är:

Plastbestick
Plasttallrikar
Sugrör i plast
Bomullspinnar i plast
Matbehållare i polystyren
Dryckesförpackningar i polystyren
Muggar i polystyren
Oxo-nedbrytbar plast

Mer info i länk:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-blir-eu-s-forbud-mot-plastprodukter

Tygblöja i skånsk färg

lördag 22 december 2018

Minimalistisk lucka

Idag har vi varit nere i Ramsåsa och sprungit juljogg och julfikat hos våra vänner och klubbkamrater Oskar och Tina. Tiden har inte räckt till för något långt inlägg så temat "minimalism" passar bra idag. ;-)

Dagens lucka blir några tips på temat minimalism:

- Bloggen Minimalisterna (Tex. det här inlägget "Därför köper vi saker vi inte vill ha")

- Filmen "Minimalism - a documentary about the important things"


Minimalister försöker leva ett enklare liv med färre prylar och vissa drar det så långt som att leva med endast 100 ägodelar; "100 thing challenge". En annan utmaning är "Project 333". Projektet går ut på att välja ut 33 plagg inklusive ytterkläder, skor, accessoarer och smycken, och använda dessa under 3 månader. (De 33 plaggen verkar dock utesluta underkläder, myskläder hemma, träningskläder samt oundvikliga accessoarer som bröllopsring.)


Hur många ägodelar eller klädesplagg behöver du för att leva det liv du vill?

fredag 21 december 2018

Klimatförnekelse - en otäck historia om tomtar och troll

Dagens lucka handlar om (klimat-)tomtar och troll. Världens klimatforskare är eniga om att klimatförändringarna idag sker oroväckande snabbt pga mänsklig påverkan. Ändå är klimatförnekare, eller klimatskeptiker som de ofta kallar sig själva, vanligt förekommande.

Så vanliga att Chalmers nu etablerat världens första forskarnätverk kring klimatförnekelse för att synliggöra hur förnekelse göder oförmågan att agera.

"Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper" säger Martin Hultman, docent inom vetenskap-, teknik-, och miljöstudier i en artikel i Chalmers magasin

Fokus för forskarnätverket "Centre for Studies of Climate Change Denialism", som kopplar ihop ett 40-tal av de främsta vetenskapliga experterna på området, ligger främst just på att förstå hur högernationalister, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjer sprider argument mot klimatåtgärder, hur de påverkar politiken och legitimerar det vardagsförnekande som de flesta gör sig skyldiga till då och då enligt Martin Hultman.

"Vi försöker förstå vilka hinder som finns för att samhället och vi människor ska ta klimatvetenskapen på allvar. Ett viktigt mål är också att ge förslag till hur en mer effektiv klimatkommunikation kan se ut."

"Tekniken har alltid påverkats av makt och värderingar, av makthavares och företags agerande."

"Jag har två insikter i mig. Jag vet hur länge kunskapen om klimatförändringarna har funnits och hur många som har motarbetat den under lång tid. Då kan jag tänka: Vi har inte en chans, vi kommer att bränna planeten. Men samtidigt är det vi människor som bygger och upprätthåller vår värld, och det har tidigare i historien skett stora skiften i makt och värderingar - som medborgarrättsrörelsen, kvinnors rösträtt, avskaffande av slaveriet. I samband med sådana former av maktförändringar kommer också lagstiftning, tekniska lösningar och politiska förändringar."




Exempel på kända klimatförnekare är tex. Donald Trump och "Stockholmsinitiativet".

Psykologilektorn Kirsti Jylhä som doktorerat och skrivit avhandlingen "Ideological roots of climate change denial" säger i en artikel i "Modern Psykologi" att det finns en hög vetenskaplig överensstämmelse i klimatfrågan. Uppskattningsvis 97 procent av klimatforskarna är ense om att klimatet förändras på grund av mänsklig påverkan. Men varifrån kommer den motsatta synen?

"Analyser har visat på att majoriteten av motbevisen inte grundar sig på vetenskapliga källor, utan att det medvetet skapas felaktiga motbevis till klimatforskningen, med syfte att väcka osäkerhet och tvivel hos allmänheten. Den taktiken är inte ny, utan har använts bland annat inom tobaksindustrin. På 1960-talet upptäckte man att om man lyckas skapa tvivel kring forskningsresultat om rökningens hälsoeffekter, så kommer allmänheten inte att lita på resultaten och med högre sannolikhet fortsätta att röka. Liknande strategier har använts i klimatfrågan, där till exempel vissa oljebolag har stöttat och finansierat så kallade förnekelsemaskiner (denial machines) som sprider felaktig information."

Hon fortsätter vidare:

"De flesta av oss är inte klimatforskare, och därför kan vi inte generellt förväntas kunna avgöra vilka utsagor som bygger på pålitliga vetenskapliga bevis och vilka som är fabricerade. Och om allmänheten ges bild av att det råder stor oenighet i klimatfrågan bland forskare, tas beslutet om vilka man ska lita på utifrån andra grunder än de vetenskapliga. Från en psykologisk synvinkel är det en viktig fråga vilka faktorer som påverkar viljan att lyssna på eller motstå varningarna om klimatförändringar."

Bild från studien "Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan"
från Naturvårdsverket

torsdag 20 december 2018

"Tiny house"- drömmar

I dagens lucka, nummer 20 i raden, tänkte vi dela med oss av en dröm vi har: att bygga och bo i ett litet, fiffigt "compact living" hus. I USA fick "tiny house"-rörelsen genomslag i samband med finanskrisen 2008. Människor som behövde eller ville bo litet och billigt, ofta självförsörjande, utan att behöva ta stora lån byggde sina egna små hus. Ibland flyttbara små hus på på hjul och ofta av miljövänliga och/eller återanvända material.

Fia har haft med sig tankar om "fiffiga" små hus sen längre tillbaka och sen vi flyttade till Mora och bodde två år på internat har vi drömt om att bygga oss ett eget litet "tiny house". Just nu hyr vi en liten stuga på 50 m2 och i den har vi utforskat våra bostadsbehov och funderat över vad vi vill ha och behöver.

Det som lockar med att bo litet är bla. att få en lite enklare tillvaro utan så mycket prylar och mindre behov av städning, skötsel och underhåll. Bor man litet måste man rensa bort onödiga saker och tänka till när man handlar nya. I ett större hus blir det lätt mycket yta som inte används så effektivt och det hade varit kul att fundera ut fiffiga lösningar som gör att man kan få in de funktioner vi vill ha på en mindre yta.

När man gillar att hålla på med olika idrotter behöver man ju en hel del utrustning och vi tänker att vi även fortsatt kommer behöva förvaringsutrymmen för skidor, cyklar etc. Däremot tror vi inte att vi behöver så stor boyta.

En annan aspekt av små hus: mys och närhet!
De här små tunnorna har vi övernattat i nere i Alperna

Den ekonomiska aspekten; att slippa stora lån och kostader för uppvärmning och underhåll, är självklart också en anledning till att vi är nyfikna på att bo mindre (och inte behöva jobba heltid).

Det finns massor av kul att titta på och inspireras av på nätet när det kommer till "tiny houses".
Filmen nedan är tex. från den här youtube-kanalen.


 







onsdag 19 december 2018

Vegetariska proteinkällor

I lucka 19 tänkte vi ge lite tips på olika vegetariska proteinkällor, för ja, de finns! Alla vegetarianer, framförallt de som tränar en del har garanterat fått stå till svaras för sitt kostval ett antal gånger. Och det är alltid proteinet som folk undrar om man får i sig tillräckligt av någon anledning. (Både de som undrar på riktigt och de som tycker kött är coolt och vill trycka ner en lite). Precis som om kosten skulle bestå utav 50% protein... Nej, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör ens kost bestå av 10-20% protein. Vilket inte är särskilt svårt att få i sig även för en vegetarian. Läs mer här.

Här kommer några proteinrika vegetariska basvaror, vissa behövs tillagas, andra kan man äta som de
är. De är bra att alltid ha hemma i skafferiet i alla fall!

Olika bönor, ärtor och baljväxter. 
En basvara som vi nog använder allra mest är bönan. Man kan ha det i sallader, göra burgare, olika bollar eller steka dem och ha dem i tacos! Den vi använder mest är svarta bönor och de vi tycker är enklast att arbeta med om man ska forma något. Kikärtor är något som används i många recept, t.ex falafel! Linser tillhör ärtväxter och röda linser är något vi använder mycket. Framförallt i tacos och när vi gör vegetarisk köttfärssås. De smakar inte så mycket och funkar därför utmärkt som utfyllnad och att krydda med det man vill. :)



Proteininnehåll per 100 g för några bönor och linser  (torrvikt)
- sojabönor/edamamebönor 34g
- kikärtor 20g
- kidneybönor 22g
- röda linser 27g
- vita bönor 21g 
- svarta bönor 22g

Nötter och frön
Mandlar, olika nötter, pumpakärnor, chiafrön och solrosfrön innehåller också en hel del protein. Vi äter dem i musli eller gröt, mixade i olika bollar och biffar eller i sallader eller på paj och pizza (valnötter).

- mandlar 21 g
- solrosfrön 23 g
- pumpafrön 25 g
- valnötter 14 g
- chiafrön 16 g


Spannmål
Havregryn är relativt proteinrikt (13 g/100g). Quinoa har vi inte ätit så mycket av men i de här bollarna är det röd quinoa (och kikärtor) och de är jättegoda! Bulgur äter vi för det mesta till allt som man kanske annars skulle haft ris till. Bulgur finns i olika grovlek och vi gillar den lite grövre varianten bäst. 

- havregryn 13 g
- quinoa 12 g
- bulgur 12 g
- pasta 12 g

Havregrynsgröt är bra campingmat!


Grönsaker
Det finns som sagt protein i det mesta. Några vanliga grönsaker som innehåller lite mer protein är broccoli, grönkål och spenat. (Som dessutom innehåller en massa andra nyttigheter...)

- broccoli 3 g 
- grönkål 4 g
- spenat 3 g

Sen finns det en mängd olika "färdigrätter". Många av dessa är tillverkade för att just ersätta köttet i olika rätter och även vara lika kött. I vissa fall är det bra och många smakar riktigt bra också. Men istället för att tänka att man måste ersätta köttbiten med något kanske man kan testa att skapa nya rätter också! :)

Oumph
Oumph (17g protein/100g) är baserat på sojabönor och den vegetariska rätt vi provat som påminner mest om kött. Salt & smokey är den vi använder mest och då har vi den oftast i pitabröd. Det finns många andra sorter också. Läs mer på deras hemsida här


Quorn 
Quarn är ett märke som funnits med ett tag på den vegetariska marknaden. Quorn är ett laboratorieframställt livsmedel som ska likna och ersätta kött. Det framställs genom en jäsningsprocess av en mögelsvamp som man matar och låter växa. Det man får ut där är mycoprotein som man sen torkar och tillsätter bindemedel till. Ofta äggviteämne så se upp veganer för det. Dock finns det varianter nu som innehåller endast vegetabiliska ämnen. Tillslut formar man det till vad man nu vill att det ska efterlikna; filéer, färs, bollar eller korv t.ex. Smaken är ganska neutral och konsistensen mjuk. Proteinhalten är ca. 13%. Vi tycker att quorn är en lite skum produkt och äter inte speciellt mycket av det längre men när vi började äta mer vegetariskt hade vi det som substitut till kyckling i tex. wok. Nu har vi det nån gång ibland, oftast i form av färs. Mer på deras hemsida här.



Tofu
Tofu kommer ursprungligen från Kina och görs av soja. Vår första upplevelse av tofun var inte rolig. Mjuk, slemmig och äcklig... Såklart feltillagad också! Vi är väldigt glada att vi gav tofun en ny chans. Första gången hade vi den i en wok. Vi skar den i tärningar och la ner den som den var och lät den "koka" istället för att bli stekt vilket inte blev bra alls. Andra gången vi provade följde vi detta Poké bowl recept där man panerade tofun och då blev det riktigt bra! :D  Dock är det inte så proteinrikt som vissa andra "köttsubstitut". (Ca. 8% protein)



Tzai 
Ett annat företag som också baserar sin produkter på soja är Tzai. Vi har inte jättemycket erfarenhet av Tzai men vi har provat deras spett. De smakar ganska bra och är både saftiga och har ett bra tuggmotstånd. Proteinhalten är ca. 18% och smak och konsistens påminner om kyckling. Läs mer på deras hemsida här.


Andra sojaprodukter
Vi har nyligen testat Anammas formbara färs för att göra egna "kött"-bullar. Funkade väldigt bra att använda precis som köttfärs. 


Det är alltså inte så svårt att hitta protein från växtriket. :) 

Här är en bild på en muskulös vegetarian! 

tisdag 18 december 2018

Markus Torgeby - om mening bortom konsumtion och prestation

Löparen Markus Torgeby har fascinerat oss sen vi hörde talas om honom första gången.
Han är ambassadör för skotillverkaren "Icebug" och så här står det på deras hemsida:

När Markus Torgeby var 20 år gammal lämnade han allt. Under fyra år levde han ensam i en kåta i den jämtländska skogen. Han sprang, frös, åt gröt och tvingades lära sig att bara vara. Till slut var han redo att återvända till samhället. Med sig tog han en enorm mängd erfarenheter som han nu använder för att sprida kunskap om ett annat sätt att se på löpning. Och livet. 

Nu bor han tillsammans med fru och barn i ett hus utanför Åre och arbetar som föreläsare och författare. Han har skrivit boken "Löparens hjärta" och medverkade i dokumentären "Löparen".



Markus Torgeby - a different way of looking at running_Swedish from Icebug on Vimeo.


Klipp från filmen "Löparen"

"Jag föreläser om vägen in till hjärtat. Om att vi människor redan har allt. Om vägen in till det som är viktigt på riktigt, det som ligger bortanför konsumtion och prestation. Jag pratar inte om lycka och om hur du skall tjäna mer pengar. Jag pratar om mening och det som är kärnan i att vara människa." Från www.markustorgeby.se

Vi inspireras av honom och att hitta enklare sätt att leva!