torsdag 26 januari 2012

På väg!

Jepp, efter mycket om och men är vi nu på väg ner till Italien. Hittills har vi åkt både tåg och båt och kommer dessutom få lyckan att köra hyrbil sista 30 milen från Munchen i morgon bitti för att de italienska busschauförrerna, lokförarna och piloterna inte känner för att jobba just i morgon. Tågen till Innsbruck gick inte heller att boka och 30 mil kändes lite mastigt på skidorna med ett halvt tons bagage…;-)

Gustaf testar det dansk/indiska köket

Funderar på att skippa carboloadern och slå
 till på en 5 kilos Nutella på båten istället...

Man vet att man börjar bli gammal när man
har med sig en egen nackkudde på resorna....;-)

Gustaf datanördar han med..


Vi har precis bytt till nattåget och snart är det dax att korka upp (eller ja, skruva av korken i alla fall…) på rödvinet som vi tänkte skulle få hjälpa till att göra resan lite trevligare…Är det ok med vin med skruvkork Erik Wickström? Basilisk heter det. Låter lite läskigt men är gott tycker vi!

Vill också passa på att skicka en hälsning till Lotta där hemma som är sjuk och blivit tvungen att stanna hem. Jättetrist. Hoppas du blir bättre snart!

Passar på att hälsa hem till Gustafs föräldrar också. De har vårt lilla monster hos sig nu. Antagligen ligger han och myser i fårskinnsfåtöljen med Sven i detta nu. =)

Oj. Nu måste jag ju hälsa vidare om jag inte ska få stryk när jag kommer hem. Pappa ser säkert till att få sin dagliga dos av sport framför TV:n och mamma spelar nog wordfeud eller sitter och sover framför TV:n om jag känner henne rätt. Hoppas ni har det bra vad ni nu än hittar på! =)

Det gäller för övrigt er alla!
Vi hörs!

onsdag 25 januari 2012

Ont i armen

Det har blivit lite dåligt tränat senaste tiden. I alla fall på rullskidorna. Jag har haft lite problem med högerarmen som oroar mig och jag vill inte riskera att missa Marcialonga. Det började sista dagen när vi var uppe i Långberget men gick över veckan efter igen. Sen kände jag av det lite under Jizerska. Veckan efter, dan efter min rekordsvit på chins och dips, körde jag ett rullskidpass där jag kände av armbågarna igen. Inte så att det gör jätteont men så att man känner att det inte är som det ska. Dan efter det körde jag ett långpass och då fick jag ont i höger armbåge. Efter det har jag tagit det riktigt lugnt och skippat all träning som skulle kunna göra det värre. Det lustiga är att nu har jag inte ont alls i armbågen utan det värker i axeln istället. Även när jag inte tränar. Jag smörjer med Voltaren och hoppas verkligen att det ger med sig...=( Börjar undra om det kan ha med styrketräningen att göra...Testade att stretcha ut triceps igår som på bilden nedan och då knakade det i hela axeln. Kanske dax att bli bättre på att stretcha?

Bild från concept2.se

Så förra veckan blev det mycket löpning istället. Precis vad jag behöver. Synd att man ska behöva ha ont någonstans för att komma loss och springa bara...;-) Sprang nästan 5 mil totalt under veckan uppdelat på en morgonjogg på 1 mil, ett intervallpass inkl. uppvärmning och nedvarvning på nästan 1 mil, ett distanspass på 18 km och ett snabbdistanspass på 5,5 km + 5 km mysjogg efter. Alla passen utom det långa distanspasset i lördags kändes bra och riktigt kul! Fast det är svårt att få ihop så mycket tid till funbeat när man mest springer och kör intervallpass...;-)

Igår körde vi benstyrka. Efter det körde Gustaf SkiErg-intervaller men jag vågade inte utan satsade på crosstrainer istället. Pulsklockan hade tyvärr bestämt sig för att flippa ut och visade helt tokigt. Det var lite synd för jag testade att köra alla intervallerna på motstånd 15 den här gången. Det var jobbigt och lite segare än annars, men jag skulle tro att jag fick upp pulsen minst lika högt som vanligt.

Sen gick vi hem och åt upp vildsvinskalopsen som jag fick med mig hemifrån i helgen och spånade på hur tusan vi ska ta oss ner till Marcialonga. De jävla italienarna har planerat in en strejk inom kollektivtrafiken torsdag/fredag. Vi som tänkte ta tåg ner....Lutar åt att vi chansar och tar tåget ändå. Jag har verkligen sett fram emot att få sitta och läsa och slappa på ett tåg i ett antal timmar! I värsta fall får vi väl ta skidorna de sista 16 milen ifrån Innsbruck som är närmsta tyska stad...;-)

måndag 23 januari 2012

Feed me!

Jag har varit så oinspirerad när det kommer till matlagning det senaste. Gustaf är av åsikten att i veckorna kan man äta vad som helst som mättar ("bugafylla" som han så vackert kallar det...) medan jag gärna vill äta något gott och hyfsat hälsosamt. Helst ska det dock antingen gå ganska fort att tillaga eller gå att slänga in i ugnen en bra stund utan att behöva bry sig eller vara så gott att man kan äta det större delen av veckan...=)

Nu hoppas jag att ni vill vara lite delaktiga och ge mig lite matlagningsinspiration!
Har ni ett eller flera favoritrecept när det kommer till bra vardagsmat för träningsnördar vill jag mer än gärna veta! Posta gärna receptet eller en länk här eller maila foto/scannad fil till fia.jobs snabela hotmail.com.

Vem vet det kanske dyker upp en veckas matlagningstema här sen när jag provlagar era recept! Jag är ju ingen höjdare i köket direkt så det kan bli intressant! ;-)

Nu har jag i alla fall lyckats inspirera mig själv till att gå och handla...
Vi har en fransyska i kylen som måste tillagas och den här rätten från arla står på menyn idag: Wok med biff och asiatisk sås (Fast med fransyska istället för lövbiff.) Enkelt, snabbt och riktigt gott!

söndag 22 januari 2012

Revanschlystnad och mysjogg

Idag på eftermiddagen sken solen och det där misslyckade löppasset igår hade börjat blekna bort. Nu var det dax för revansch! Funderade först på att köra lite intervaller men sen lät jag mig överrumplas av suget att springa min lilla testrunda hemma hos mamma och pappa. Det är en 5,5 km lång, ganska flack runda på asfalt. Jobbig om det är blåsigt eftersom den är helt öppen och oskyddad större delen av sträckan, men idag var det stilla och fint.

Förstod inte att det skulle bli rekordjakt idag så jag skippade uppvärmning och bara stack iväg. Intelligent! Kände omgående att benen och skallen ville trycka på.

Höll igen lite först och sprang lite fartlek sen. Det var lite isigt och snöigt på sina ställen men inte så farligt. Låg på 4:21-tempo i snitt och landade på 23.53. Sen sprang jag in och delade med mig av rekordglädjen till pappa och Gösta som satt i soffan och sov. Försökte förklara 4x4-intervallernas excellens för pappa men han hann somna om innan jag var färdig.

Nöjd Fia i hallspegeln
(Den där lilla skylten hade passat minst lika bra hemma
hos mig och Gustaf, fast kanske med tilllägget "skidor".)

Efter det stack jag ut på en lång nerjogg som kompensation för bristen på uppvärmning...;-) Det var ömsom isigt, snöig och geggigt. Men soligt. Och alldeles alldeles underbart.

Nyckeln till framgång idag:
Provsmakning av skalkarna från mammas kärleksmums-bak innan passet!

Kakor - nyckeln till allt gott!

Eller var det kanske kolhydratuppladdningen igår kväll på trerättersmiddagen hos Gustafs föräldrar?

Gösta och Gustaf på middagen

lördag 21 januari 2012

Löppasset från helvetet II - nu ännu långsammare!

Jag har haft en väldigt bra period träningsmässigt och har känt mig starkare och snabbare än någonsin. Framförallt har det varit så himla kul att träna och jag har kunnat njuta även av de jobbiga passen.

Idag kom ett riktigt bakslag. Dagens pass var nästan en exakt kopia av det här passet, aka. "Löppasset från helvetet". Då var det visserligen högsommar och riktigt varmt och solig. Idag var det nollgradigt och snöade horisontellt. 

Gösta gillar snö!

Jag kom att tänka på det där passet i somras när jag sprang idag och kom precis ihåg känslan. Det var som att röra sig i slowmotion. Varje gång jag försökte trycka på lite fick jag en kort stunds respons och sen var det som att försöka köra en bil utan bensin. 

Idag kändes ett maraton sådär ouppnåeligt igen. 

Jag har nog börjat underskatta distanserna och behovet av energi lite delvis pga mina morgonjoggar innan frukost. De går ju hur bra som helst och jag kan springa ganska långt utan problem. Men just för att jag vet att jag inte kan trycka på så mycket utan måste ta det lugnt. Idag sprang jag visserligen efter frukost (havregrynsgröt med banan och en stackars ostmacka) men för långt efter för att ha nån glädje av den där lilla energitillförseln. Det är så svårt med löpning tycker jag; på rullskidor kan jag äta ganska mycket nära inpå passen utan några problem men det funkar inte alls när jag ska springa. 

Idag hade jag det sköna passet på julaftonsmorgon i bakhuvudet när jag gav mig ut i regn och snålblåst.  Det är nog ett av mina bästa löppass någonsin. Jag hade ett sånt fantastiskt flow och jag njöt verkligen av att springa två mil innan frukost. (Jag tror fortfarande på att knäck och rocky-road är den ultimata uppladdningen...=))

Dagens pass var raka motsatsen. Det var ganska halt på asfalten där den första kilometern av rundan går. Grusvägarna var bättre men också hala på sina ställen. Jag kände direkt att jag var seg och inte alls fick till nått "flow" i löpningen. Jag har fått för mig att jag springer bättre och effektivare när jag springer lite fortare. Springer jag för långsamt så tappar jag hållningen och löpsteget och bara degar mig fram. Långsamt men ändå jobbigt liksom. Ingen bra kombination! Efter 8 km kände jag mig helt tom på energi. Strax efter passerade jag vägskälet där vänster = hemåt och höger = bortåt. Av oklar anledning sprang jag till höger. Visserligen precis vad planen varit från början, men frågan är om man inte skulle kunna vara lite flexibel när det känns så jävligt? 

Dagens runda

Jag brukar sällan få håll men idag fick jag håll så jag knappt kunde andas. Varför? För att jag hade ätit eller för att jag ätit för lite? Eller av någon helt annan anledning?

När energin är slut är det svårt att få med skallen. Jag försökte verkligen tänka positivt och sänka ambitionsnivån men blev bara deppig av hur långsamt och segt det gick. Att jag var genomblöt och helt avdomnad i händerna av kylan gjorde inte saken bättre. En halv evighet och nästan 18 km landade jag på till slut. Sprang rundan lite annorlunda den här gången så den blev lite kortare än sist. Men det fick vara ok för den här gången.

Det var verkligen inget njutbart pass men nu är det i alla fall över. 
Och nu när jag sitter här nyduschad och har fått i mig lite mat och fika känns allt mycket bättre igen!

I många avseende är det ju faktiskt tur att man glömmer fort...;-)

fredag 20 januari 2012

torsdag 19 januari 2012

Bättre aldrig än sent...

Hur ska vi nu kunna åka rullskidor?
(Jag bara antar att det inte kommer komma en halvmeter till och bli kallt...;-))
Fast det ser ju fint ut en liten stund i alla fall...=)

Senaste dagarnas träning

I söndags var jag och Gustaf ute en sväng på skateskidorna. Gustaf körde på sina marweskidor så jag fick låna hans eagle efter att han bytt till träningshjul på dem. Det var det första skatepasset på rullskidor som jag kört med de nya Alpina-pjäxorna. Och det var precis som jag hoppats enormt stor skillnad i stabilitet mot mina billigare Salomonpjäxor! Vi mekade lite med de olika växlarna och Gustaf försökte få mig att fatta hur tusan "tvåan" ska gå till. Trean och fyran går hyfsat. Inte så vackert men ganska fort i alla fall...;-) Tvåan fattar jag inte riktigt fortfarande. Vi körde ut längs Hardebergabanan (gamla banvallen mellan Lund och Södra Sandby) och övade på tekniken. Uppför Sandbybacken upp mot Skrylle fick jag verkligen öva på tvåan och blev sjukt trött i benen (fast jag sliter lika mycket med armarna som benen....;-)) På vägen hem igen körde vi 4x4-intervaller. Fick upp pulsen bra och var inte riktigt så långt efter Gustaf som jag hade väntat mig! Riktigt kul pass! Ser fram emot att glida runt på skateskidorna i sommar! =)

Den här träningsveckan inleddes med en mil-jogg innan frukost i måndags. Det var riktigt skönt och kändes bra när jag sprang men jag var ganska trött efter passet.

I helgen var jag och hämtade mina efterlängtade 2XU-tights på Löplabbet (Jag bytte thermovarianten jag fick i julklapp mot den tunnare "elite"-modellen eftersom det ändå inte är kallt i år. Nu hade de äntligen fått hem dem!). De är fantastiskt sköna och jag gick runt och mös i dem här hemma i lördags kväll...=) Och i måndags blev de alltså premiärsprungna i. I like! Tack till mor och far!


Extra snyggt när man
 har strumporna utanpå! ;-)

Fast jag var glad att jag tog ett par i medium fast jag ligger mitt emellan s och m enl. deras storleksguide. Tight så det förslår. Framförallt är de väldigt smala i benslutet och man får kämpa lite för att få av dem...

På kvällen stack jag och Gustaf iväg en sväng till gymmet. Överkropp var planen men armbågen (eller faktiskt båda armbågarna den här gången...) kändes fortfarande mystisk så jag avbröt efter ett par övningar och körde några benövningar medan Gustaf körde klart. Sen avslutade vi med mage och rygg. Vi körde en ny grym magövning som var lite lättare än den senaste. Vi ställde in situps-bänken på maxlutning och höll en femkilos-vikt bakom nacken. Kanonbra övning som gör det svårt att fuska.

Efter styrkepasset körde vi 4x4 på crosstrainer. Efter tre intervaller höll Gustaf på att svimma och han fick avbryta. Jag fortsatte och körde klart den sista själv. Jag har ökat motståndet de senaste gångerna och det var riktigt jobbigt den här gången men kändes bra efteråt...Som alltid...=)

Igår körde vi ett kortare benpass på gymmet och sen de vidriga helvetesintervallerna på SkiErg. Jag kände mig ganska seg när vi värmde upp men kanske just därför lyckades jag köra de jämnaste serierna hittills. Snittade 2.03 på sista serien på motstånd 10. De vanliga 4x4-intervallerna är mysiga i jämförelse! Fast även på tabatataintervallerna kör vi ju fyra serier (även om varje serie i sin tur är uppdelade i 8 intervaller) och jag förstår verkligen att just fyra serier funkar bra för att hålla kvaliten uppe på den här typen av pass. Den första går ju alltid, andra känns lite tyngre men då är man halvvägs. Tredje ganska tung men bara en kvar sen! Och fjärde fullt ös, skit samma hur man mår efteråt. =)

måndag 16 januari 2012

One arm chin-up

Medan jag drömmer om att kunna göra fler (många!) chins och dips drömmer Gustaf om att kunna göra "enarmschins". När jag surfade efter chins-filmer bad han mig söka efter filmer på folk som gör enarmschins. Jag hittade filmen nedan. Om den förra filmen med "chinners" var en av de roligaste träningsfilmerna på länge så är det här definitivt den sorgligaste. Man blir inte direkt peppad av musiken och den ledsamma atleten, men övningarna verkar bra!  =) Finns även en längre variant utan musik med prat. Jag håller mig dock till mina tvåarmschins och -dips även framöver men jag ska peppa Gustaf att klara av det här. Grymt!

söndag 15 januari 2012

Långpass i SOLSKEN!

Det var inte igår vi körde ett långpass på rullskidorna i fint väder! Eller jo det var det ju...Snön lyser ju med sin frånvaro men för en långtur på rullskidor var det riktigt fint. Strax efter 9 i går morse mötte vi upp Lasse från klubben utanför lägenheten och gav oss iväg norrut.Vi rullade förbi gröna fält, hörde kvittrande fåglar och det var vår i luften.  Och så sken den där runda gula grejjen som vi inte sett så mycket av det senaste...Härligt!

Mindre härligt var att jag redan efter typ 17 km började få ont i höger armbåge. Har ju varit så nöjd över att jag aldrig haft problem med armbågarna tidigare men under Jizerska kände jag lite grann och igår också. Idag var det värre så jag tog det försiktigt och försökte avlasta den så gott det gick. Körde lite mer frånskjut än planerat och det är ju bra i alla fall för det behöver jag öva på. Nu tar jag det lite lugnt framöver så att det håller sig under kontroll. Vill INTE riskera något inför Marcialonga och Vasaloppet.
Vi var ute drygt 3 mil i alla fall. Hade allt känts bra hade jag gärna kört lite längre...

Jag och UFO-Gustaf med skånsk åker i bakgrunden

Jag försöker kramas och Lasse tramsar

Väl hemma igen stack vi ut på stan och fixade lite ärenden och handlade mat för kvällen. Två sorters paj, räkor, aioli och baguette stod på menyn. Gott! Till efterrätt en fräsch citrussallad. (På blodapelsin, apelsin och grapefrukt.) Vi passade även på att se på fredagens avsnitt av "På spåret" som vi missade när vi var på bio.

Det blev en ovanligt tidig kvällsmat efter långpasset. Vid 10-tiden hade tröttheten kommit ifatt oss och vi konstaterade att vi lika väl kunde gå och lägga oss på riktigt som att sitta och sova i soffan. "På spåret" och sovdax vid 10 en lördag kväll. Man skulle ju kunna tro att jag närmar mig 70 snarare än 30 men så kan det vara...;-)

Med tanke på detta skulle man ju kunna tro att vi var uppe i ottan idag men så var inte fallet. När vi väl masat oss upp gick Gustaf ut en sväng med Gösta medan jag bakade scones till frukost. Sconsen avnjöts tillsammans med ett avsnitt av "Dexter".

Nu väntar vi på att sprintstafetten ska dra igång och sen hoppas jag att vi får ett par timmar tränat i eftermiddag. Frågan är bara vad....Löpning? Skate kanske? Eller varför inte både och?

fredag 13 januari 2012

Ledsmi - ny sponsor!

Det känns riktigt kul att få berätta att jag har fått en ny sponsor! Martin Ekwall på LEDsmi och jag har haft lite kontakt senaste tiden och idag fick jag ett spännande grönt paket på posten! Nu blir det inga fler rullskid- och löppass i mörker! Jag har nämligen blivit med pannlampa. Och inte vilken pannlampa som helst, utan "Tripple 3*XPG". Fast jag bryr mig ju inte så mycket om vad den heter utan mest att den lyser bra...;-)

Paketet med lampan och huvudställning för löpning

Själva lampan

Batteripacket är satt på uppladdning och jag och Gösta väntar med spänning på att den ska ladda klart så jag får testlysa lite med den! =) Nu finns det inga ursäkter. Nu kan jag träna, dag som natt. Alltid i ljus! =)

Gösta väntar otåligt på att lampan ska lysa grönt

För tillfället väntar jag även på att Gustaf ska komma hem från gymmet. Han var tvungen att jobba sent idag och stack iväg för att köra lite intervaller. Själv var jag ute en sväng med Lasse, Ivan och Ivans arbetskamrat idag på eftermiddagen. Det var strålande solsken och hade det inte varit för att det blåste halv storm hade allt varit perfekt! ;-) Vi körde backintervaller i Odarslöv. De andra på skate medan jag harvade mig fram på mina 3:or. Jag är så glad för dem! =) De kvalar in som en het kandidat till förra årets bästa köp!

När Gustaf kommer hem ska vi gå på bio. Det blir en lagom aktivitet för kvällen för imorgon bitti väntar långpass på rullorna. Biljetter till "Sherlock Holmes" är bokade. Popcorn ska inmundigas och Coca-Cola ska drickas! 

Trevlig helg på er!

Chinner?

I går kväll stack vi iväg en sväng till gymmet. Vi körde vårt alternativa pass som inte innehåller så mycket maskiner utan chins, dips, bellyback, situps på lutande bänk mm. Lyckades göra 6 breda fina chins och 15 djupa fina dips...Nytt rekord på båda under inspektion och godkännande av Gustaf. (Han är hård!) Dipsen gick mycket bättre när jag verkligen var noga med att starta stilla hängande så som Gustaf brukar påpeka. (Man kanske skulle lyssna lite mer på honom ändå....;-)) Kom inte alls i gungning utan kunde hänga helt rakt. Kändes bra. Nu vill jag klara många fler! =) Ska lägga in det som ett kul litet extra träningsmål.

Surfade lite på chins idag. Tjejer har ju så himla mycket svårare för det generellt än vad killar har. Hittade en tråd på funbeat där detta diskuterades och hittade den här filmen i samband med detta:


Kan inte mer än hålla med: Skidegodt!
Inspirerande!
Jag hoppas att mina danska gener kan bidra med något här! ;-)

Fast den här filmen var ändå den bästa och roligaste jag sett på länge:


Det är kanske "chinner" man ska bli när man blir stor? ;-)

torsdag 12 januari 2012

Va sa ni nu?

När Gustaf kom hem från gymmet igår berättade han att han sett ett gäng killar stå och dra i SkiErg i matchande rosa tröjor. Vasaninu.se stod det på dem och efter lite snack med dem konstaterade han att de tillhörde gänget från Intersport som vi stött på både i Torsby Skidtunnel och tidigare på gymmet. Väl hemma visade Gustaf mig deras blogg där jag var omnämd! Inte varje dag man blir kallad "världens bästa skidåkerska och motivatör" ;-) Kul!

Från bloggen på vasaninu.se

Bilder från deras blogg: Här i Torsby

Gänget poserar med Hanna Falk....=)

Jag känner att det börjar dra ihop sig för en SkiErg-fight på Actic!

Ski Team Skåne möter Vasaninu. 
We dare you! 
Tröttast vinner! ;-)

onsdag 11 januari 2012

Cash is king och back to reality

Efter målgång i söndags sprang jag till tältet för ombyte (sprang och sprang, jag tog mig dit i alla fall) och torkade av mig så gott det gick och tog på mig torra kläder. Det fanns nämligen ingen dusch! =( Känner mig lite lurad faktiskt. Duschen efter ett sånt här lopp är ju halva behållningen! ;-) Egentligen hade jag gärna stannat och myst lite med alla halvnakna svettiga gubbar som jag delade omklädnadstältet med men Gustaf och Håkan väntade utanför så jag snabbade mig så mycket jag kunde.

Man har nog blivit lite bortskämd med faciliteter på Vasaloppet tror jag...När jag var ombytt och klar gick jag och Håkan och hämtade ut vår gulash i mattältet. Vasaloppet vinner stort på alla andra punkter, men den här maten var en höjdare!

Efter det började vi vår långa resa hem till Sverige igen. Gustaf var den hjälte som Håkan brukar vara och körde hela vägen hem.

Gustaf kör i nya brillorna!
(Vilket betyder att han kan läsa vägskyltarna
 helt själv nuförtiden...;-)

Vi stannade till i Tyskland för att fylla på energidepåerna med kvalitetsmat på McDonalds. Gustaf och jag gick på toa medan Håkan beställde mat för sina sista eurosar. När jag hade beställt mat till oss och sträckte fram mitt VISA kort skrattade gubben bakom disken rått åt mig och sa nått på flytande tysk-engelska om att de inte tog kort. Han pekade dock bort mot ett köpcenter några hundra meter bort som skulle ha en bankomat. Eftersom mina fötter gjorde ont så jag knappt kunde gå körde vi dit. Men inga av våra tre VISA kort fungerade! Jävla Tyskland. Så vi åt vars en banan och choklad som vi hade köpt på båten på ditresan och siktade in oss på att köra vidare en bit och göra ett nytt försök när vi kommit in i mer civiliserade områden av Tyskland.

Tillslut fick vi i alla fall vår hamburgare, Håkan fick leka lite i leklandet och allt var frid och fröjd.

Das ist mehr als nur ein magenknurren!
Bauchgefül eller "bugafylla" som vi säger på skånska...

På båten fick Håkan skuldkänslor för hamburgaren och köpte en fruktsallad.



Håkans låtsaskompis åt däremot en stor chokladmuffins.



Jag och Gustaf åt vars en french hotdog med gott samvete.

De sista timmarna i bilen var riktigt kämpiga. Jag gjorde vad jag kunde för att hålla mig vaken och hålla Gustaf sällskap. Vid tre på natten rullade vi in i Lund och packade in alla prylar i lägenheten, tog en dusch och gick och la oss lite lagom möra. Sov sjukt bra den natten vill jag lova! =)

I måndags var det vila för hela slanten. Gustaf tog sovmorgon och jag gjorde inte många knop.

I går var det fint väder och jag passade på att sticka ut på en uppmjukningsjogg innan lunch. Blev en timmes löpning i riktigt lugnt tempo. Fantastiskt skönt! Fast benen var ganska tunga på slutet.

Idag var det gym som står på schemat men jag stannade hemma och sov på soffan med Gösta när Gustaf stack iväg. Känner mig allmänt trött och har en skum känsla i halsen så jag vilar idag och hoppas att det inte blir något av det. Väldigt peppad att hålla igång träningen annars nu när Marcialonga är med i planeringen. =)

Seedningslopp som är inplanerade innan Vasaloppet är nu:
Jizerska - check på det!
Marcialonga
Orsa Ski Marathon
Tjejvasan

Och mitt i smeten, efter Orsa Ski Marathon ska vi upp ett gäng en vecka till Bruksvallarna. Badtunnebad och våffelätning ska varas med mängder av skidåkning. Och Gösta ska med!

Det ska bli så jäkla kul!
Åh, vad mycket att se fram emot! =)
Life is good!

tisdag 10 januari 2012

Marcialonga 2012 - here we come!

Yes! Det blir så ändå! Jag kommer att fira min 30-årsdag med att åka 7 mil skidor i Italien och det känns grymt bra! =) Nu gäller det bara att hålla sig hel och frisk.

I förra veckan började vi leta startplatser på allvar eftersom vi båda konstaterat att vi ALDRIG skulle ångra om vi åkte loppet, men garanterat om vi inte alla fall försökt få tag på startplatser seriöst. Det visade sig att sista dag för namnändringar var den 13/1 så det började kännas lite småstressigt. Hängde på startplatser.se regelbundet men missade ändå en plats med en hårsmån för att jag inte tittat på en dryg timme och sen var det dåligt med platser till salu. Vinstlotterna drogs istället i gästboken på IK Sterns hemsida precis innan vi stack iväg till Tjeckien. Nu väntar vi bara på att få en bekräftelse på Gustafs anmälan också så är allt klart.

Stort tack till Andreas Kvist som sålde sin plats till mig och Tony Norling som sålde en plats till Gustaf. (Efter lite meck fram och tillbaka när jag insåg att jag hade skickat mina anmälningsuppgifter till båda...)

Nu ska vi bara fixa boende och resa också! ;-)

måndag 9 januari 2012

Jizerská Padesatka 2012 - summering av loppet

Här finns ett inlägg om resan och förberedelserna innan loppet. 

Klockan 6 på tävlingsdagen (rena rama sovmorgonen i jämförelse med Vasaloppet ju!) gick vi upp åt frukost och gav oss av till starten. Eftersom enbart bilar med parkeringstillstånd släpptes in i området kring starten flöt allt på väldigt smidigt. Vi var på plats i god tid och gick på toa (Gustaf har en mysig bajshistoria att bidra med här! Kanske kommer en kommentar om den sen...) och fixade ihop våra säckar med ombyte som skulle lämnas in innan start.

Komiskt nog var klisterlapparna med startnummer som man skulle sätta fast på säcken av mindre bra kvalitet och blöttes upp i snövädret. Av en tillfällighet hade jag skrivit med märkpenna också på säcken eftersom jag råkade ha en så det kändes tryggt iaf...

Gustaf och Håkan begav sig till sitt startled tillsammans med Tönu från klubben och jag stod kvar ett tag med Tönus fru Kersti och deras son Kristjan. Jag hade tänkt försöka hålla mig långt framme i mitt startled men den planen försvann någonstans i uppgivenheten och frusenheten innan start. Men tillslut packade jag ner överdragsjackan i påsen och gick bort till startled tre tillsammans med Kristjan. Det är ju vågstart på den här tävlingen till skillnad från Vasaloppet så vi släpptes iväg 10 min efter första starten. Vi hamnade någonstans i mitten av startledet skulle jag tro. Starten var lugn och sansad. Jag insåg omgående att jag gjort rätt när jag valt att köra med ruggskidorna. Det var bara att börja plocka placeringar i första backen. Många fick slita hårt. Det var väldigt stimulerande att kunna glida ut fint i diagonalåkningen och spara kraft när folk bredvid saxar. =) Jag trodde ju att jag skulle ha markant sämre glid än de som körde vallat men det var inga som helst problem.


Banprofilen


Banan

Glidet var liksom inte så avgörande i det här loppet om man säger så. Jag hade aldrig trott att det skulle vara SÅ dåliga förhållande. Jag hade räknat med blötsnö och riktigt dåligt fäste, men inte att det skulle vara så dåliga spår. Jag hade inte ens gett mig ut och tränat i Skåne i de här förhållandena. Större delen av loppet fanns inga spår. Inga. Nada. None.

För första gången i mitt liv hoppades jag att utförsbackarna skulle ta slut så fort som möjligt och längtade efter uppförsbackarna. Jag hade stora problem att hålla rätt på de klumpiga skidorna utför när det var spårigt och isigt och gick fort som tusan. Jag vet inte hur mycket som berodde på skidorna och spårbristen och vad som berodde på mina dåliga pjäxor och brist på balans men jag hade väldigt ont i fötterna under andra halvan av loppet och fick verkligen bita ihop för att uthärda. Annars kändes kroppen bra. Högerarmen krampade lite vid ett tillfälle men jag tryckte i mig lite salt på en station och det höll sig under kontroll.

Mina utförskörningar under loppet skulle kunna vara underlag för en hel komedi om skidåkning! En gång vurpade jag för att jag hade skidorna så brett isär att jag inte klarade att av lyfta ihop dem igen utan lite smidigt gick ner i spagat. En annan åkte jag rätt ut och gjorde en faceplant i en snödriva. Och ett par gånger trillade jag för att jag trasslade ihop mig i diagonalåkningen i brist på spår. Och då tycker jag ändå att balansen har blivit väldigt mycket bättre det senaste året. Stort tack till Mattias Svahn som körde hårt med oss i Långberget. Jag vågar inte tänka på hur det hade gått annars.

Uppför plockade jag dock många placeringar. Jag stakade en hel del även där det gick att diagonala för att få lite omväxling och för att jag märke att jag trots allt körde fortare än de flesta runt omkring. Det var kul att få känna sig stark! Styrketräningen och all rullskidåkning på tröga hjul har gjort sitt. Jättekul och ett verkligt formbesked.

I en backe stannade folk runt omkring och tog av sig skidorna och gick upp. På toppen stannade många som tagit sig upp och fotade(!) ner i den lååånga backen helt utan spår där åkare försökte ta sig upp.

Helt surrelistiskt. Men det slog över och var så overkligt dåligt att det var komiskt. Lite som när vi körde rullskidor i snöstorm...=)

Loppet i siffor:
Tid: 4.07.38
Sträcka: 47.83 km
Snittfart: 11,62 km/h
Maxfart: 38 km/h
Snittpuls: 87% av max 
Maxpuls: 99% av max
Stigning: 792 m

Sammanfattningsvis är jag faktiskt nöjd med helgen trots den inte så imponerande tiden:

1. Jag överlevde.
Trots alla motgångar, vurpor, värkande fötter och krampande arm.

2. Jag gick i mål.
Jag trodde ju aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle vara över 4 timmar men under loppet lovade jag mig själv att jag skulle vara nöjd med mitt lopp oavsett sluttid. Plats 24 i min klass och tredje svenska dam låter ju ganska bra i alla fall. ;-) Landade på placering 943 totalt vilket betyder att jag i alla fall kommer upp till andra startled nästa år. (Ja, det blir kanske ett lopp nästa år! Ganska troligt faktiskt...)

3. Jag tänker INTE sälja mina glidskidor på Blocket.
Däremot tänker jag införskaffa ett par bra ruggskidor omgående! =)

Stormen innan lugnet

I fredags morse körde Håkan, Gustaf och jag ner till Jablonec nad Nisou i Tjeckien som ligger drygt 1 mil från Bedrichov där start och mål för Jizerska Padesatka är. På vägen ner hann vi med en kulinarisk upplevelse i form av grillkorv med pommes på Rödby/Puttgarden färjan och en burgare på McD i Tyskland. Vid åtta-tiden på kvällen checkade vi in på vårt väl inrökta hotell anno 1990 och gick en sväng på stan.

Gustaf och Håkan och en brun heltäckningsmatta


Det vackra hotellet (bild från deras hemsida)

Det var totalt dött på stan. (Trettondagen kanske är en stor helgdag i Tjeckien?) Den enda restaurangen vi hittade i området låg nära hotellet och var en italiensk restaurang med pizza och pasta. Det var gott och ett trevligt ställe så vi siktade in oss på att äta en uppladdningspasta där även kvällen efter, innan tävlingen.

Efter lite skidfix gick vi och la oss och bestämde oss för att ta en liten sovmorgon eftersom vi kommit i säng sent kvällen innan resan och det fanns risk för bristfällig sömn även innan tävlingen.

Efter att ha avnjutit en hotellfrukost på lördagmorgonen (helt ok förutom några mystiska korvar och den kolsyrade saften) körde vi iväg och hämtade ut våra nummerlappar och gick en sväng på köpcentrumet där nummerlappsutdelningen var. Vi passade även på att testa om thaimat smakar likadant i Tjeckien som hemma. (Det gjorde den.) Efter lunch åkte vi ut till starten och började testa skidor och valla. Först körde jag helt utan fäste på mina Peltonen och testade helt ovetenskapligt glidet. När jag var uppe och gled omkring mötte jag Ulricehamnaren Johan Nyman (som ligger bakom www.skidresultat.se).

Medan Gustaf meckade med fäste på skidorna efter glidtestet sprang jag tillbaka till bilen och hämtade mina Salomonpjäxor som jag glömt för att kunna testa Lottas ruggskidor. Vid bilen konstaterade jag att vi fått något slags meddelande från polisen i byn fastsatt på vår vindruta. Vad jag förstod var det inte en bot utan en uppmaning om att vi skulle ringa dem så de kunde bötfälla oss. Jag lät den sitta kvar och kutade tillbaka till Håkan och Gustaf för att testa vidare.

Fästet på ruggskidorna funkade kanon! Dock var de markant mycket mer svårmanövrerade och klumpiga. Mina Peltonenskidor är ju "top of the line" medan det här var en "Vasaloppsskida" av enklare modell. Och till på köpet var det ju Salomonbidning på ruggskidorna så jag inte kunde använda mina nya fina Alpinapjäxor som är mycket skönare och stabilare än mina gamla Salomonpjäxor.

Efter ruggskidtestet testade jag ett par olika varianter på fäste på mina Peltonen som resulterade i noll fäste eller ifrysning deluxe. Snön satt fast som berget och jag joggade ner igen med skidorna och gav vallaren bakläxa. Sen hann vi inte testa mer eftersom Gustaf var lite orolig för bilen och ville se till att den inte blev bortbogserad från vår inte helt lämpligt valda parkeringsplats.

Hmm...Ingen drömstart direkt.

På vägen till bilen mötte vi Ronny från klubben och hans kompis Bertil och konstaterade att vi bodde på samma hotell. Strax efter mötte vi ett helt gäng med välbekanta ansikten. Bla. Magnus Aasa, Per Gustavsson och ledsmi-Martin. Lagom till att vi kom tillbaka till bilen och hade börjat lasta in kom polisen och cachade in sin bot kontant. Tur att allt är så billigt i Tjeckien! En felparkeringsbot på 180 SEK är ju som hittat! ;-)


Blötsnön tog nästan kål på boten

Eftersom vi hade fått parkeringstillstånd till tävlingsdagen på en parkering som låg en dryg kilometer från start fanns det ingen möjlighet att hinna testa två par skidor på morgonen innan start. Så efter mycket om och men fick jag sikta in mig på att åka med mina fulpjäxor och Lottas ruggskidor. Det kändes inget vidare och jag var ganska uppgiven på kvällen innan loppet. När vi kilade iväg till den italienska restaurangen konstaterade vi att den var full (såklart) eftersom det var den enda restaurangen som fanns i området och den dessutom serverade pastarätter. Klantigt att inte boka bord men det hade vi inte haft en tanke på dan innan. Efter en promenad på stan och väntan i baren på restaurangen fick vi tillslut ett bord och efter ytterligare väntan fick vi maten vid halv-nio. Då var jag riktigt hungrig och den lasagnen satt fint vill jag lova!

Nervositeten var utbytt till uppgivenhet och både jag och Gustaf sov ovanligt gott den natten. Gustaf hade fått lite förkylningskänningar och vi hade inga som helst förväntningar eller förhoppningar om morgondagen. Eller som jag skrev i Rickards tråd på Facebook samma kväll där han tippade resultat:

"Med tanke på hur vallatesterna idag gick o att jag antagligen inte kör på nya skidorna utan Lottas ruggskidor modell tyngre kommer jag vara nöjd om jag 1. Överlever 2. Tar mig i mål 3. Inte säljer de förbannade glidskidorna på Blocket på måndag. Jag är int bitter! ;) I morgon gäller det!"

torsdag 5 januari 2012

Veckan innan Jizerska

Vi hade en riktigt trevlig nyårskväll hos Sofie och Jakob i Malmö. De hade möblerat om sitt vardagsrum och lyckats klämma in ett långbord för 12 pers i sin tvåa. Hummersoppa, inbakad oxfilé med hasselbackspotatis och chokladfondant med hjortron stod på menyn. (Hjortronen hade jag och Gustaf plockat i Norrland för nått år sen.) Gösta var med och var på ett riktigt partyhumör. Lydig och jätteduktig! Skönt.

Innan middagen hade ju jag och Gustaf kört ett riktigt bra styrkepass som avslutning på året till tonerna av Joddla med Siv och "Knudor på min snålle". Min lillebror brukade lyssna på Joddla med Siv när vi bodde hemma och jag stannade upp när jag hörde introt och tyckte jag kände igen det. Det KAN ju inte vara den de spelar. På gymmet på nyårsafton. Men jo...Jag hade lite svårt att köra mina bellyback för att jag inte kunde hålla mig för skratt. =) Sånt får man stå ut med när man bor i Skåne!



Med bara en vecka kvar till Jizerska var planen att ta det ganska lugnt och inte dricka en massa konstiga grejer. Jag lyckades för första gången i världshistorien anamma begreppet "varannan vatten" och drack ingen snaps utan snapsskålade i rödvin! =) ((Det där med att skippa snapsen är ju egentligen ingen stor uppoffring...;-)) Fast efter att ha avslutat och inlett året med att dela en flaska "champagne" med Gustaf var jag lite lätt rund under foten trots allt. Vi lyckades missa tåget hem med 10 s pga av en sen buss och att hela stationen var stängd FÖRUTOM ingången på rakt motsatt sida om där bussarna stannar. Aarrrgh! Så där satt vi och halvsov på Malmö C i sann fjortisanda till nästa tåg gick 4.50 och vi äntligen fick åka hem. Sen sov vi länge och gjorde väldigt lite hela söndagen. Skönt! =)

I måndags rullade vi en sväng. Gustaf ville köra på 4:or men jag har varit lite småförkyld och ville ta det riktigt lugnt så jag körde på 2:or. Det kändes nästan lite löjligt lätt vissa partier. Fast Gustaf stakade på som en tok och lyckades få mig att jobba trots allt.. 22.3 km och 16 km/h i snitt är inte illa på 4:or minsann!

I tisdags körde vi ett överkroppspass i gymmet. Gustaf visade en ny grym magövning.



Sen avslutade vi med 4x4 på crosstrainer. Kändes oväntat lätt och bra, men jag tangerade nästan maxpuls!

Igår var vi på gymmet med Lasse från klubben. Han hade fått en gratis provvecka från sitt jobb så han var med och körde lite ben och Gustaf visade honom våra favvoövningar på gymmet. Lasse visade oss en kettlebellövning. Efter det försökte de visa mig hur man gör frivändning. Kommer nog ta ett tag innan jag får ihop det, men jag vill gärna lära mig!

Gustaf och Lasse gör tummen upp!

När vi körde styrkan kom ett helt gäng från Intersport på Nova Lund och möblerade om SkiErg parken och stod där och stakade tillsammans. Sex stycken SkiErg på rad var en vacker syn! När de var färdiga tog vi över och körde tabataintervaller a.k.a. "helvetesintervallerna". (20 s fullt ös. 10 s vila. 8 ggr. 4 serier.) Första 20-sekundaren kändes klockren och jag körde på lite hårdare än jag borde. Men jag lyckades sansa mig i tid och komma igen. =) Fast det är kräkvarning på de här intervallerna. Men det känns väldigt gött efteråt när man gjort dem!

Apatisk efter intervallerna

"Stäng munnen du ser dum ut sådär..." tyckte Gustaf

Bättre så?
(Notera den respektingivande raden av SkiErg-maskiner!)

Idag är det vila och packning inför Jizerska som gäller. Ute viner stormen och det regnar. Inte alls något mysigt januariväder. Men väderprognosen för Jizerska börjar i alla fall se bättre ut och jag hoppas på riktigt bra förhållande i helgen när vi flyr skitvädret i Sverige.