Veckan innan Jizerska

Vi hade en riktigt trevlig nyårskväll hos Sofie och Jakob i Malmö. De hade möblerat om sitt vardagsrum och lyckats klämma in ett långbord för 12 pers i sin tvåa. Hummersoppa, inbakad oxfilé med hasselbackspotatis och chokladfondant med hjortron stod på menyn. (Hjortronen hade jag och Gustaf plockat i Norrland för nått år sen.) Gösta var med och var på ett riktigt partyhumör. Lydig och jätteduktig! Skönt.

Innan middagen hade ju jag och Gustaf kört ett riktigt bra styrkepass som avslutning på året till tonerna av Joddla med Siv och "Knudor på min snålle". Min lillebror brukade lyssna på Joddla med Siv när vi bodde hemma och jag stannade upp när jag hörde introt och tyckte jag kände igen det. Det KAN ju inte vara den de spelar. På gymmet på nyårsafton. Men jo...Jag hade lite svårt att köra mina bellyback för att jag inte kunde hålla mig för skratt. =) Sånt får man stå ut med när man bor i Skåne!



Med bara en vecka kvar till Jizerska var planen att ta det ganska lugnt och inte dricka en massa konstiga grejer. Jag lyckades för första gången i världshistorien anamma begreppet "varannan vatten" och drack ingen snaps utan snapsskålade i rödvin! =) ((Det där med att skippa snapsen är ju egentligen ingen stor uppoffring...;-)) Fast efter att ha avslutat och inlett året med att dela en flaska "champagne" med Gustaf var jag lite lätt rund under foten trots allt. Vi lyckades missa tåget hem med 10 s pga av en sen buss och att hela stationen var stängd FÖRUTOM ingången på rakt motsatt sida om där bussarna stannar. Aarrrgh! Så där satt vi och halvsov på Malmö C i sann fjortisanda till nästa tåg gick 4.50 och vi äntligen fick åka hem. Sen sov vi länge och gjorde väldigt lite hela söndagen. Skönt! =)

I måndags rullade vi en sväng. Gustaf ville köra på 4:or men jag har varit lite småförkyld och ville ta det riktigt lugnt så jag körde på 2:or. Det kändes nästan lite löjligt lätt vissa partier. Fast Gustaf stakade på som en tok och lyckades få mig att jobba trots allt.. 22.3 km och 16 km/h i snitt är inte illa på 4:or minsann!

I tisdags körde vi ett överkroppspass i gymmet. Gustaf visade en ny grym magövning.



Sen avslutade vi med 4x4 på crosstrainer. Kändes oväntat lätt och bra, men jag tangerade nästan maxpuls!

Igår var vi på gymmet med Lasse från klubben. Han hade fått en gratis provvecka från sitt jobb så han var med och körde lite ben och Gustaf visade honom våra favvoövningar på gymmet. Lasse visade oss en kettlebellövning. Efter det försökte de visa mig hur man gör frivändning. Kommer nog ta ett tag innan jag får ihop det, men jag vill gärna lära mig!

Gustaf och Lasse gör tummen upp!

När vi körde styrkan kom ett helt gäng från Intersport på Nova Lund och möblerade om SkiErg parken och stod där och stakade tillsammans. Sex stycken SkiErg på rad var en vacker syn! När de var färdiga tog vi över och körde tabataintervaller a.k.a. "helvetesintervallerna". (20 s fullt ös. 10 s vila. 8 ggr. 4 serier.) Första 20-sekundaren kändes klockren och jag körde på lite hårdare än jag borde. Men jag lyckades sansa mig i tid och komma igen. =) Fast det är kräkvarning på de här intervallerna. Men det känns väldigt gött efteråt när man gjort dem!

Apatisk efter intervallerna

"Stäng munnen du ser dum ut sådär..." tyckte Gustaf

Bättre så?
(Notera den respektingivande raden av SkiErg-maskiner!)

Idag är det vila och packning inför Jizerska som gäller. Ute viner stormen och det regnar. Inte alls något mysigt januariväder. Men väderprognosen för Jizerska börjar i alla fall se bättre ut och jag hoppas på riktigt bra förhållande i helgen när vi flyr skitvädret i Sverige.

Kräkpass i solsken

Jag var rätt osugen på att träna idag trots att jag vilade igår. Då är det tur att man har en sambo som är träningssugen och vill köra tuffa intervaller. Det var bara att rätta in sig i ledet och inse att det nog är rätt skönt att komma ut och röra på sig trots allt. Och det var det ju såklart. I alla fall inledningsvis...=)

Det var fint väder idag. Det blåste iofs halv storm men vi skulle ju bara köra intervaller så det störde inte så farligt. Och solen sken! Härligt! Intervaller på Söderåsen var planen. Inte uppför "riktiga" Lotta på åsen-backen eftersom den är för brant för att köra ner igen och vi inte orkade klabba med bilen idag. (Och så måste vi ju ha något att se fram emot för resten av veckan! =)) Istället körde vi uppför en mindre väg som slingrar sig uppåt ganska brant en knapp kilometer. Perfekt för 4x4 intervaller alltså!

Efter första intervallen hade jag ont i halsen och konstaterade att jag som vanligt gått ut lite väl hårt. Det är ganska stor skillnad att köra 4x4 kontrollerat på crosstrainer eller SkiErg jämfört med att köra utomhus på rullskidor. Första biten hade jag försökt hänga på Gustaf och tog ut mig och tappade på slutet. (Han körde på 4:or som vanligt och jag på 3:or.) De övriga gick bättre och jämnare! (För att jag inte ens försökte hänga på utan försökte slappna av, tänka på tekniken och kämpa på så gott jag kunde.) Låg på 96% av maxpuls som mest så det var inte direkt njutbart....=)

Efter ett par intervaller mådde vi rätt illa båda två men vi fullföljde och körde fyra stycken. Min sista jagade jag på lite hårdare och den blev också den klart snabbaste. Sen rullade vi hem i sidvinden, åt lite, duschade och somnade på sängen med Gösta. Sen har vi inte gjort så mycket mer idag.

Vad det är härligt att vara ledig! =)

Långpass på rullskidor - på snö!

Lagom till vi fått på oss alla grejjer och gick ut i söndags började det regna. Inom ett par minuter var pjäxorna genomblöta. (I alla fall vänster eftersom jag inte har någon stänkskärm på vänster rullskida...) Men det var bara att bita ihop och gilla läget. Minst tre timmar var planen. Jag körde på 3:or och Gustaf på 4:or. På Hardebergabanan, på vägen ut mot Södra Sandby och Torna Hällestad, mötte vi Lennart från klubben och ett antal andra okända rullskidåkare. Lite slask sätter inte stopp för desperata skånska skidåkare inte!

Vänsterpjäxan blev verkligen sjukt tung och klumpig när man skulle försöka diagonala och åka med frånskjut. Fast det fick ju funka. Annars kändes det helt ok. I Torna Hällestad festade vi till det och delade på en snickers. Sen tog vi oss an den långa backen upp och motvinden till Dalby. Efter Södra Sandby, på väg hemåt igen, upplevde vi den mest surrealistiska rullskidåkningen någonsin. Snön vräkte ner! Jag försökte tänka mig bort till skidåkning på snö, utan hjul, men plaskandet från det slush puppie-liknande underlaget och det dåliga stavfästet gjorde det svårt att bortse från faktumet att det var rullskidor i snöslask vi utövade.

Fast det är ju inte värre än att stå och dra i en SkiErg i FYRA TIMMAR, som jag råkar veta att en viss Niclas Hammar från Team Skidforum roade sig med igår...;-) Tre timmars rullskidåkning i snöväder ter sig ju snarare som en barnlek i jämförelse...

Tanken är att den här veckan ska vara en hyfsat tuff vecka. I går körde vi ett ganska kort och effektivt gympass. Först benstyrka och sen intervaller på SkiErg. 4x4. Kände redan på uppvärmningen att det skulle bli väldigt jobbigt men jag genomförde passet så gott jag kunde. Och riktigt jobbigt blev det.

Idag skulle Gustaf hålla i klubbens stavlöpningspass på St. Hans. Hade det inte varit för att han skulle dit hade jag aldrig kommit loss och kommit dit. Men det blev ett riktigt bra pass. Hur ofta ångrar man ett träningspass?

Bild från ett stavlöpningspass tidigare i höst
Foto: Lars Johansson

Foto: Lars Johansson

Passet kallas visserligen "stavlöpning" men det brukar innehålla en hel del styrkeövningar av olika slag också. Idag avslutade vi, efter att ha kört en massa stavlöpningsintervaller av olika slag, med styrka på högsta punkten. Först utfallshopp och sen upphopp varvat med två armhävningar en sablans massa gånger. De sista tog man sig knappt upp från armhävningen och var glad om man lyckades lätta från marken i upphoppet.

Helvetiskt jobbigt.
Underbart härligt efteråt!

Helgens bravader

Funderade ett tag på att försöka mörka min helg och inte låta er få reda på vilken dålig (tränings-) människa jag varit. Helgen började kanon; i fredags körde jag och Gustaf ett bra intervallpass på gymmet. 4x4 på crosstrainer. Jobbigt som tusan men grymt skönt efteråt! Sen gick vi ut och käkade indiskt. Gustaf frossade i sig av en buffé medan jag åt en god tandoori-kycklinggryta.

Igår hade vi alla möjligheter att ge oss ut och träna, men vi var båda slöa och hade inte haft någon vilodag på länge så det slutade med att vi bestämde oss för att vila och istället hoppades vi på att vi skulle kunna vara i skick att träna idag istället.

Igår kväll var vi på "gåsamiddag" hos Sophie och Mikael. Till skillnad från "Fars gås"-middagen var det faktiskt gås vi åt också. Och svartsoppa till förätt. Gustaf festade till det med att knapra i sig en hals också, men jag stod över. Hade nog klarat mig utan soppan också faktiskt. ;-) Men gåsen var fantastiskt god! =) Nya favorittillbehöret som jag upptäckte var brysselkål. Gud vad gott! Har inte haft några cravings för det innan men nu så.

Svartsoppa och gåshals

Behöver jag säga att vi inte tränat idag heller?

Festen var kanonlyckad och vi tog en taxi hem vid halvfyra-tiden eller så. (Lite diffust kan man väl säga...) Fördrinken serverades vid halv sex så vi hade många timmar på oss att vätska upp! Men jag pratade i alla fall om träning vid flera tillfällen under kvällen. ;-)

På hemvägen delade vi en taxi med ett par som skulle vidare till Lomma så vi hoppade av en bra bit hemifrån och tyckte glada i hågen att vi kunde gå sista biten hem. Så lite motion fick vi i alla fall! ;-) "Prästens lilla kråka" hade sett stabil ut i sammanhanget.

Bakfylleångesten är påtaglig. Nackdelen med att sällan vara ute och dricka till är att man hinner glömma hur hemskt det är och vilken dålig människa man känner sig som efteråt.

Självklart har vi ätit pizza idag. Och sjävklart har vi druckit CocaCola. Och ätit popcorn. Vojne vojne.

Bakfyllemat av högsta klass

Men i morgon är en annan dag. Och nu är det slut på förlustelser som inkluderar alkoholhaltiga drycker och exkluderar träning för ett bra tag framöver....

4x4 SkiErg

Igår var det riktigt dimmigt och mörkt tidigt på eftermiddagen och jag satt på kontoret och drömde mig bort till varmare breddgrader. Eller i alla fall till gymmet. Utomhusträning lockade föga och när jag pratade med Gustaf på eftermiddagen kände han precis likadant. Däremot lockade skierg!

Vi har inte kört något rent skiergpass tidigare utan bara uppvärmning i samband med styrketräningen och lite tramskörning efter styrkan när man redan är trött. Igår värmde vi upp på skierg och satsade på att köra fyra stycken fyra minuters intervaller med två minuter vila. Första intervallen körde jag på inställning 7, men det kändes mesigt och jag fick inte riktigt upp pulsen. Övriga tre körde jag på 9:an och då jäklar blev det jobbigt. =) 

Vi konstaterade på hemvägen att det är himla bra att vi kan gå dit tillsammans och köra bredvid varandra. Det hade varit lätt att ge upp tidigare om man inte hade haft Gustaf bredvid frustande och svettandes. "Kan han, kan jag!"

Efter passet stapplade vi iväg och satte oss och vilade och gjorde rövsvettsavtryck i trappan på gymmet. Gustaf var lite snurrig och jag kände mig också helt utpumpad. Vi hade haft en plan att köra lite styrka efter intervallerna men efter att ha kört några få latsdrag var det bara att inse att det var uteslutet. Vi gick hem istället och var väldigt nöjda med vårt första rena intervallpass på skierg. Fler sådana kommer det bli!

Vi har planer på att försöka styra upp en skierg-tävling på gymmet i höst/vinter. De har fyra maskiner så det kan bli riktigt grymt! =) Någon som är sugen på att vara med?

Grym träningsvärk och morgonjogg

Hujedamej. Igår morse hade jag träningsvärk så jag knappt kunde röra mig igen och den hänger fortfarande i. Stavlöpningen i tisdags satte sina spår som väntat. Hade det inte varit för att Gustaf skulle hålla i passet hade jag nog inte kommit iväg till St. Hans i det ruggiga vädret, men väl där kändes det för jäkla bra att man var där! Stavlöpningspassen är verkligen kanon på alla sätt och vis. Kanonjobbiga. Kanonruggiga. Kanonbra!

Passet i tisdags var det mentalt jobbigaste hittills. Efter att ha joggat de tre kilometerna till St Hans körde vi uppvärmning, stretch och spänstövningar: Höga utfallshopp på plats. "Skatehopp" från sida till sida med armpendel. Jämfotahopp där man bara skulle nudda marken utan att pausa mellan och sist skatehopp utan armpendel.

Sen började det riktigt jobbiga: fyra långa intervaller. Först stavlöpning ända nerifrån början på backen. Efter det jogging halvägs ner, till vägen, och upphopp varvat med 2 armhävningar där. 20 stycken var planen men jag mesade och låg på mellan 10 och 15. Sen vidare ner igen och börja om direkt. Puh. När det var klart, och jag kände mig redo att gå hem, var det dax för den sista övningen. Ytterligare 4 intervaller, fast denna gången började vi med att springa ner till vägen där vi gjorde upphoppen tidigare och körde 8 enbensknäböj på varje ben. Sen jogg vidare till det brantaste partiet av backen och tung stavgång upp där. Sen var passet som tur var slut. Och jag. Och Gustaf. Gustaf hade ont i ryggen sen tidigare och det var inte bättre efter passet direkt så vi promenerade hela vägen hem igen. Nästan två timmars träningen blev det plus promenaden hem.

I går vilade jag och roade mig med att läsa ut "Born to run". Det känns alldeles tomt nu när den är utläst....Fast samtidigt är jag ju väldigt inspirerad och trotsade träningsvärken och stack ut på en lite längre morgonjogg idag. Hur fasen kan de där sablans indianerna springa 78 km (i bergsterräng till på köpet)? Jag känner mig som en mes när jag börjar bli utråkad efter mindre än en mil....=(

Arnulfo Quimare och Scott Jurek

Åt lite müsli och mjölk och svepte ett par munnar energidryck innan jag gav mig ut eftersom planen var att springa i alla fall en och en halv timme. Det var en fantastiskt skön höstmorgon! Disigt, men inte kallt och helt vindstilla. Perfekt väder att springa i och det var skönt att ta det lugnt för att försöka orka länge. Sprang ner till St. Lars och sprang några varv där. Sen hemåt över stadsparken där jag också sprang ett antal varv. Försökte tänka lite på hur jag egentligen springer och känna efter hur det känns. Och så försökte jag tänka på att njuta av löpningen och le sådär som en tarahumaraindian....=)

Efter de sista varven i stadsparken och drygt 1,5 timmes löpning gav jag mig hemåt för mat och dusch innan jag möslade mig upp till kontoret. Planen var egentligen att vi skulle ha kört ytterligare ett pass nu ikväll på gymmet, men Gustaf har mycket på jobbet och bestämde sig för att jobba över och är fortfarande inte hemma. Och jag var inte SÅ angelägen om det där passet. ;-)

I morgon är det min lediga hemmafru-dag när jag ska försöka få lite ordning här hemma. =) (Vi har faktiskt ett väldigt jämställt förhållande egentligen. Gustaf är tex. en höjdare på att laga mat. Men vi har kommit fram till den här uppdelningen nyligen för att avlasta Gustaf som har alldeles för mycket på jobbet. Och det är så himla skönt att städa, tvätta och få ordning på fredagen och slippa bry sig om det under helgen.)

Jag tror att jag ska försöka klämma in ett kortare löppass också imorgon. Intervaller i botaniska känns frestande. Och sen förhoppningsvis gym på eftermiddagen med Gustaf. Min nyfunna vän Skierg behöver rastas! =)

Intervaller, teknikträning och äventyrslöpning

I måndags var det riktigt trist väder och jag och Gustaf bestämde oss för att skippa klubbpasset och köra ett inomhuspass på gymmet istället. Vi värmde upp med lite rodd innan vi gick vidare med styrketräningen. Vad kul det var att ro! Fick till draget bättre än vad jag kommer ihåg från sist jag körde (säkert mer än ett år sen) och kunde köra på ganska fort. Kan nog vara ett bra komplement i höst/vinter.

Efter det körde vi ett rent benpass eftersom våra överkroppar var helt förstörda efter helgens tävling...=) Och sen som grädde på moset avslutade vi med 4x4 intervaller. Gustaf på crosstrainer och jag bredvid på löpband. Körde nog på lite onödigt hårt, men det kändes bra och kul att springa på löpband. Det är fascinerande hur mycket man hinner återhämta sig under de där två vilominuterna. Tänkte nästan ge upp efter tre intervaller men efter vilan var jag redo att gå på det igen. Det är så mycket lättare att kämpa vidare trots att man egentligen inte vill när man har någon bredvid som driver på.

I tisdags vilade jag. Jag hade grejjer jag behövde få klart på kontoret och hann inte till stavlöpningspasset. Var inte speciellt träningsmotiverad heller och tror att en vilodag gjorde mig gott. 

Igår körde jag mitt första pass på väldigt länge i grupp 2 på klubbpasset. Gustaf höll i teknikträningen och vi ville inte behöva stå och vänta på varandra efter passet. Och så behöver jag verkligen mer balans- och teknikträning för att bli bättre, så det passade alldeles utmärkt. Gustafs plan var att köra ett rent teknikpass och sen avsluta med backintervaller för de som ville. 

Vi började med att köra olika övningar utan stavar; diagonalåkning, utfall, frånskjut. Sen övningar med stavar och sist ren stakning uppför lite brantare partier. Det var nyttiga övningar och alla i gruppen gjorde stora framsteg under passet. Kul att se! 

Efter all teknikträning var det sen dax för intervaller i mörkret. (Jag hade glömt pannlampan.) Alla hängde på även på intervallerna (kanske mest för att de inte var säkra på att hitta tillbaka till Skrylle =)) Jag fick sparring av en kille som var riktigt snabb på frånskjut och som kommer kunna staka ännu snabbare om han bara ser till att byta ut sina alldeles för korta stavar. Jag körde på 3:or och var nära maxpuls under intervallerna. Jag är så nöjd med mina tröga skidor men jag var lika nöjd när alla var ense om att fyra intervaller fick räcka, och inte sex som Gustaf först tänkt.

Sammanfattningsvis var det alltså ett mycket bra pass. Först mycket teori och teknik för att avsluta med att köra röven av sig uppför Sandbybacken...=)

Jag kände mig pigg och träningssugen i morse och stack ut och sprang en sväng innan frukost. Jag var dock ovanligt hungrig på morgonen så jag svepte i mig lite sportdryck innan jag stack ut. Det var en fantastiskt fin höstmorgon! Botaniska är så himla fint nu och jag tänker varje gång jag är där att jag borde ha kameran med.

Jag har inte några standardrundor nu sen flytten utan springer lite på måfå. Där jag tycker det ser fint ut, där jag inte sprungit innan, dit näsan pekar. Det blir ett litet äventyr av varje löppass...Idag blev det lite längre än jag först tänkt av just den anledningen...=) Sprang ett litet extravarv i kvarteret när jag konstaterade att jag var nära 14 km.

Resten av dagen idag har jag varit väldigt trött. Imorgon blir det nog bara ett kort rullskidpass, kanske på tävlingskidorna, som uppladdning inför helgens tävling.

Nu ska jag göra mig fri från datorn för en gångs skull och läsa lite i mitt senaste bokköp: "Born to run".

(När kommer "Born to roll"? Ett passande namn på Tobias Westmans självbiografi kanske? )

Sluttramsat för idag!