Vänsterpjäxan blev verkligen sjukt tung och klumpig när man skulle försöka diagonala och åka med frånskjut. Fast det fick ju funka. Annars kändes det helt ok. I Torna Hällestad festade vi till det och delade på en snickers. Sen tog vi oss an den långa backen upp och motvinden till Dalby. Efter Södra Sandby, på väg hemåt igen, upplevde vi den mest surrealistiska rullskidåkningen någonsin. Snön vräkte ner! Jag försökte tänka mig bort till skidåkning på snö, utan hjul, men plaskandet från det slush puppie-liknande underlaget och det dåliga stavfästet gjorde det svårt att bortse från faktumet att det var rullskidor i snöslask vi utövade.
Fast det är ju inte värre än att stå och dra i en SkiErg i FYRA TIMMAR, som jag råkar veta att en viss Niclas Hammar från Team Skidforum roade sig med igår...;-) Tre timmars rullskidåkning i snöväder ter sig ju snarare som en barnlek i jämförelse...
Tanken är att den här veckan ska vara en hyfsat tuff vecka. I går körde vi ett ganska kort och effektivt gympass. Först benstyrka och sen intervaller på SkiErg. 4x4. Kände redan på uppvärmningen att det skulle bli väldigt jobbigt men jag genomförde passet så gott jag kunde. Och riktigt jobbigt blev det.
Idag skulle Gustaf hålla i klubbens stavlöpningspass på St. Hans. Hade det inte varit för att han skulle dit hade jag aldrig kommit loss och kommit dit. Men det blev ett riktigt bra pass. Hur ofta ångrar man ett träningspass?
![]() |
Bild från ett stavlöpningspass tidigare i höst Foto: Lars Johansson |
![]() |
Foto: Lars Johansson |
Passet kallas visserligen "stavlöpning" men det brukar innehålla en hel del styrkeövningar av olika slag också. Idag avslutade vi, efter att ha kört en massa stavlöpningsintervaller av olika slag, med styrka på högsta punkten. Först utfallshopp och sen upphopp varvat med två armhävningar en sablans massa gånger. De sista tog man sig knappt upp från armhävningen och var glad om man lyckades lätta från marken i upphoppet.
Helvetiskt jobbigt.
Underbart härligt efteråt!