En helg i min smak!

Helgen inleddes i fredags eftermiddag med ett härligt pass på gymmet. Det kändes bra att gå iväg till gymmet och det blev inte sämre när man möttes i entrén av en uppdukad liten afterwork-buffé bestående av japanmix, frukt och tranbärssaft med lime. Trevligt! Jag kände mig stark och pigg och ökade på vikten i de flesta övningarna. Kul att känna att träningen börjar ge resultat. Kanske snart dax för en "spännarbild" igen...;-)

Väl hemma igen lagade vi en thaigryta som vi avnjöt tillsammans med en god öl. Mmm..
Efter det festade vi till det och drack ett gott vin med det inte så lockande namnet "Basilisk". (Kanske för att jag tänker på "basilusk".)

Oj. Jag höll på att glömma fredagens viktigaste aktivitet! Min gamla Iphone 3G UTAN S (folk tror knappt det är sant när jag visar den och behandlar den (och mig) som någon slags fornlämning...) har ju slutligen kastat in handduken. Eller ja, om man har tålamod att trycka på home-knappen mellan 15 och 30 gånger innan det händer något eller starta om den, så är den fortfarande funktionell. Men jag hade börjat bli lite irriterad på det och på den spräckta skärmen som jag åsamkade den på en afterwork på Ideon när den fick smaka på klinkergolvet. Så Iphone 4s stod på shoppinglistan och gick, fick jag av en slump veta i fredags, att köpa i närmaste teliabutik. Så nu har jag en ny telefon! Och äntligen ett alldeles eget wordfeud så jag slipper sno Gustafs telefon för att döva min alfapethunger. I dare you! FiaJ82, that's me.

En äkta Iphone 3G utan s från 2008

I lördags fortsatte jag vara en god medborgare och försöka stimulera samhällsekonomin ytterligare genom fler inköp. Hittade inte hälften av det jag var på jakt efter men kom i alla fall hem från Malmö med ett par nya kängor och en stilig t-shirt. Och en ny bok! Nu när jag äntligen fått igång ett lässug genom "Born to run" tänkte jag köra vidare på samma tema så jag köpte med mig Haruki Murakamis "Vad jag pratar om när jag pratar om löpning". Ska bara skriva klart sen ska det minsann läsas!

Alla helgens inköp i en och samma bild.
Gösta sabbar mina försök till seriöst modebloggande
 genom att slicka på mitt ben.

Igår kväll kom min lillebror, a.k.a. "världens mest hjälpsamma person" (fast han heter Björn) på besök. Han skulle vara taxichaufför och köra sin tjej Maria, Marias syster och mamma och min mamma till och från "Ladies night" på Malmö Arena. Björn stannade hos oss och åt hamburgare istället. Bra val tycker jag!

Beskrivningen av "Ladies night" är faktiskt förvillande lik beskrivningen av tjejvasan:

"Det som gör Ladies Night unikt är den stämning som uppstår när tusentals förväntansfulla tjejer möts för en kväll skapad endast för dem. Det är en känsla som inte går att beskriva - den måste upplevas!" 

Men jag tror ändå att jag föredrar Tjejvasan.

Även Gustafs kompis Alex kom över en sväng. När vi hade ätit hamburgare så vi höll på att storkna drack vi glögg och åt pepparkakor med blåmögelost. Det är ju snart november och det gäller att börja i tid om vi ska hinna komma i närheten av Gustafs pepparkaks-förbrukningrekord från förra året.

"Bakat med smör"
Är detta månne en parafras på Pågens "Bakad med kärlek"
för att locka LCHF:are?

Vi kom inte i säng så himla tidigt men vi fick ju en timme gratis i natt. Perfekt tajming på den vintertidsomställningen minsann! Idag var det tidig morgon eftersom BIF-skejten stod på schemat.  Jag hade bestämt mig för att stå över. Jag har bara kört ett mesigt litet skatepass sen E4-loppet och ville inte utsätta mig för en tävling utan att vara förberedd. Jag kunde ju ha kört det på klassiska skidor men varför? Hade ingen motivation och tyckte att det kunde vara skönt och kul att stå bredvid för en gångs skull. Trött såg jag till att bli på annat sätt!

Pigg som en lärka skuttade jag ur sängen kvart i sju och slängde på mig alldeles för mycket kläder och gav mig ut på morgonjogg. Planen var att springa ut till Skrylle där tävlingen skulle gå. Efter att ha joggat några kilometer konstaterade jag att jag kände mig oförskämt pigg så jag satsade på att trycka på lite hårdare än jag brukar göra på morgonen och satsa på en hyfsad tid på milen. Det var jätteroligt att springa och kändes så skönt! =) Kolhydratuppladdningen kvällen innan måste varit klockren! ;-) Blev ju ingen höjdartid, landade på 48 minuter, men för att vara innan frukost tycker jag ändå det kändes helt ok. Min bästa miltid, 47 minuter på Lundaloppet, hade jag inte varit i närheten av på träning innan loppet så jag tror och hoppas att det ändå visar på någon slags utveckling i rätt riktning. Synd att det är dåligt med löptävlingar framöver för att testa formen.

Fyra kilometer och en nerjogg senare och väl framme i Skrylle blev det banan, dusch och gainomax (jordgubb såklart!). Sen var det dax att hejja på i BIF-skejten. Det var lite blött och disigt men Gustaf gjorde ett bra lopp och vann tävlingen och totalsegern i Sydsvenska Rullskidcupen. Efter loppet serverades det korv och mos i klubbstugan i samband med prisutdelningen. Jag gick inte lottlös från prisutdelningen trots att jag inte tävlade idag. Jag vann trots allt den totala cupen i D21 och fick en pokal att pryda hemmet med! =)

Nöjda pristagare

Gustafs pokal pryder sin plats

Nu boken!

Grym träningsvärk och morgonjogg

Hujedamej. Igår morse hade jag träningsvärk så jag knappt kunde röra mig igen och den hänger fortfarande i. Stavlöpningen i tisdags satte sina spår som väntat. Hade det inte varit för att Gustaf skulle hålla i passet hade jag nog inte kommit iväg till St. Hans i det ruggiga vädret, men väl där kändes det för jäkla bra att man var där! Stavlöpningspassen är verkligen kanon på alla sätt och vis. Kanonjobbiga. Kanonruggiga. Kanonbra!

Passet i tisdags var det mentalt jobbigaste hittills. Efter att ha joggat de tre kilometerna till St Hans körde vi uppvärmning, stretch och spänstövningar: Höga utfallshopp på plats. "Skatehopp" från sida till sida med armpendel. Jämfotahopp där man bara skulle nudda marken utan att pausa mellan och sist skatehopp utan armpendel.

Sen började det riktigt jobbiga: fyra långa intervaller. Först stavlöpning ända nerifrån början på backen. Efter det jogging halvägs ner, till vägen, och upphopp varvat med 2 armhävningar där. 20 stycken var planen men jag mesade och låg på mellan 10 och 15. Sen vidare ner igen och börja om direkt. Puh. När det var klart, och jag kände mig redo att gå hem, var det dax för den sista övningen. Ytterligare 4 intervaller, fast denna gången började vi med att springa ner till vägen där vi gjorde upphoppen tidigare och körde 8 enbensknäböj på varje ben. Sen jogg vidare till det brantaste partiet av backen och tung stavgång upp där. Sen var passet som tur var slut. Och jag. Och Gustaf. Gustaf hade ont i ryggen sen tidigare och det var inte bättre efter passet direkt så vi promenerade hela vägen hem igen. Nästan två timmars träningen blev det plus promenaden hem.

I går vilade jag och roade mig med att läsa ut "Born to run". Det känns alldeles tomt nu när den är utläst....Fast samtidigt är jag ju väldigt inspirerad och trotsade träningsvärken och stack ut på en lite längre morgonjogg idag. Hur fasen kan de där sablans indianerna springa 78 km (i bergsterräng till på köpet)? Jag känner mig som en mes när jag börjar bli utråkad efter mindre än en mil....=(

Arnulfo Quimare och Scott Jurek

Åt lite müsli och mjölk och svepte ett par munnar energidryck innan jag gav mig ut eftersom planen var att springa i alla fall en och en halv timme. Det var en fantastiskt skön höstmorgon! Disigt, men inte kallt och helt vindstilla. Perfekt väder att springa i och det var skönt att ta det lugnt för att försöka orka länge. Sprang ner till St. Lars och sprang några varv där. Sen hemåt över stadsparken där jag också sprang ett antal varv. Försökte tänka lite på hur jag egentligen springer och känna efter hur det känns. Och så försökte jag tänka på att njuta av löpningen och le sådär som en tarahumaraindian....=)

Efter de sista varven i stadsparken och drygt 1,5 timmes löpning gav jag mig hemåt för mat och dusch innan jag möslade mig upp till kontoret. Planen var egentligen att vi skulle ha kört ytterligare ett pass nu ikväll på gymmet, men Gustaf har mycket på jobbet och bestämde sig för att jobba över och är fortfarande inte hemma. Och jag var inte SÅ angelägen om det där passet. ;-)

I morgon är det min lediga hemmafru-dag när jag ska försöka få lite ordning här hemma. =) (Vi har faktiskt ett väldigt jämställt förhållande egentligen. Gustaf är tex. en höjdare på att laga mat. Men vi har kommit fram till den här uppdelningen nyligen för att avlasta Gustaf som har alldeles för mycket på jobbet. Och det är så himla skönt att städa, tvätta och få ordning på fredagen och slippa bry sig om det under helgen.)

Jag tror att jag ska försöka klämma in ett kortare löppass också imorgon. Intervaller i botaniska känns frestande. Och sen förhoppningsvis gym på eftermiddagen med Gustaf. Min nyfunna vän Skierg behöver rastas! =)

En kass träningsvecka

Eller snarare en kass "brist på tränings"-vecka. Det blev fyra hela dagar utan träning och två kassa pass som jag kanske borde stått över men ändå möslade mig ut på. Passet idag var ett sånt pass. Solen sken och det var en alldeles perfekt höstdag för en rullskidtur. Det gick helt enkelt inte att låta bli! Förkylningen kändes lite bättre idag; jag hade inte så ont i halsen och var inte så täppt i näsan längre men fortfarande oproportionerligt trött och slö. Men det blir man ju om man inte tränat på flera dar...=) Den där latmasken verkar samarbeta med förkylningar så för att vara på säkra sidan hängde jag på Gustaf ut på skateskidorna. Så här i efterhand borde jag nog kört klassiskt för jag var fortfarande inte alls i form och det kändes dubbelt upp segt när jag skulle försöka slita mig fram med min usla skateteknik. Uppför backen mot Rögledammar släppte dessutom stavarna i varje stavtag och jag tappade sugen totalt. Fan.

Någon som har sett min motivation?
Jag måste ha tappat den någonstans
 på Hardebergabanan...

Men tur i oturen är i alla fall att jag lyckats tajma in den här förkylningen rätt perfekt. De flesta tävlingarna är avklarade. BIF-skejten nästa helg har jag inga som helst förhoppningar eller förväntningar på. Kör jag den blir det nog på klassiska skidor, eller som ett rent träningspass. Och förhoppningsvis är jag pigg och frisk till Rollsborundan som går nästnästa helg som är den sista rullskidtävlingen för säsongen.

Tur i oturen nummer två är att jag och Gustaf lyckats planera in en social aktivitet som inte inkluderade någon form av träning i helgen. Inte illa! Däremot inbegrep den trevliga vänner, mycket god mat och goda drycker, musik och kortspel. (Jag drack faktiskt lite av Gustafs whiskey tidigare i veckan också för att kurera min förkylning. Eller mest för att det känns så skönt när den bränner i halsen...Ont ska med ont förgås..) I morse köpte vi bullar på St Jakobs stenugnsbageri och festade loss på till frukost och ikväll har vi ätit fransk fisksoppa, också den med ett riktigt gott levainbröd och hemgjord aioli.

Gott!

Nu måste jag verkligen kunna springa i morgon så att jag blir av med all extravikt som jag samlat på mig i helgen...=)

Jag tror faktiskt att skejen idag skrämde iväg den sista lilla förkylda latmasken för just nu känner jag mig friskare än på länge (kan även vara den alkoholhaltiga drycken som jag drack till maten som gjorde det jobbet...=)) Oavsett bådar det gott för veckan som kommer; jag är supersugen på att komma ut och springa.