tisdag 8 augusti 2017

The only way is up!

I söndags körde vi veckans sista tävling. Den här veckan har vi slagit rekord i antal tävlingar på kort tid. De tre sista tävlingarna har till på köpet alla varit backrace, inget vi brukar syssla så ofta med i vanliga fall.

I fredags "sprang" vi Gesunda Mountain Challenge, en tävling på 2,7 km med start vid ishockeyplanen på Gesunda och mål på toppen av Gesundaberget. Första biten går uppför men är lättsprungen i jämförelse för partiet när man kommer in i slalombacken. ;-)

Vädret var lika grisigt som banan. ;-) Det regnade och var inte mycket till utsikt från berget.
Adam kämpade på bra och slutade 12:a. Jag hade inte så mycket krut i kroppen men var ganska nöjd med mitt lopp trots allt. 33:e plats totalt och 7:e dam. En kul tävlingsform och ett riktigt bra pass!

Resultat här

Igår var det dags för tävlingen med det långa namnet: "Grönklitt Double Poling Hill Climb". Den går i vår favoritbacke här uppe; den 13 km långa vägen upp till Toppstugan i Grönklitt, och man tar ca. 385 höjdmeter.

Starten
Bild från Orsa Grönklitt 

Starten gick 18.30 så vi hade hela dagen på oss att gruva oss...;-) Vi har kört ett antal träningspass i backen och jag har stor respekt för den. För mig är det en utmaning bara att staka mig upp och att sen göra det så snabbt som möjligt också....;-)

Adam har slitit sig upp på både treor och fyror medan jag har kört på tvåor. Vi har haft ett upplägg som passar mig väldigt bra; Adam kör bilen upp till toppen och rullar ner på tröga hjul medan jag blir avsläppt i grannbyn Våmhus och får en lång uppvärmning innan vi möts vid botten av backen eller någonstans på vägen upp. Den långa uppvärmningen har känts bra och jag försökte hinna värma upp lite längre även igår än jag brukar få till på tävling. Min andra taktik som jag kört på våra egna tröskelintervaller i backen har varit att inte gå ut för hårt i början som jag annars är specialist på utan försöka köra kontrollerat fram till 4-5 km och sen bita i och inte tappa för mycket i de brantare efterföljande partierna.

Upplägget funkade bra men jag var lite besviken att jag aldrig fick till en kräkjobbig känsla under loppet utan tog mig upp ganska säkert och bekvämt. Men i efterhand hade jag ändå 88% av max i snitt och 93% som högst och putsade fjolårets tid rejält. Klockan stannade på 53.09. På slutet fick jag verkligen bita i för att ta mig upp sista branta delen.




Adam skriver om sitt lopp här: 
Jag börjar kunna backen ganska bra nu. Det har ju blivit en del vändor senaste åren och det kändes som en väldigt stor fördel. I lopp när man har nytta av draghjälp är den svåra frågan hur hårt man ska gå på i början för att få bra ryggar. I princip alla lopp jag åkt på skidor och rullskidor har det varit maxfart från början. Så jag var beredd på det nu också. Men så blev det inte. Det gick ganska lugnt vilket gjorde att jag råkade rulla fram i tät... :) Klungan var ganska stor så det kändes säkrare att ha en bra position och slippa riskera stavbrott och strul i början. Dock blev jag ju omkörd ganska snabbt när det började gå uppför.

Tempot var fortsatt lågt (läs jag orkade hänga med) men tillräckligt fort för att bli flåsig. ;-) Innan spurtpriset vid 5 km drogs tempot upp något och klungan sprack upp. Det är här som backen börjar på riktigt också. Nästa gång man får vila är vid utförskörningen innan Fryksås efter ytterligare 5 km så det var bara att borra ner sig och mata på. Den större delen av detta partiet fick jag dra själv. Jag hade en klunga 20 m framför mig men jag lyckades inte riktigt gå ikapp.

Vid utförskörningen såg jag att den spruckit upp lite. Jag visste att jag hade bra rull så jag tog riktigt med bra fart innan jag gick ner i fartställning. När det började gå uppför igen var det 2 km kvar och denna sträckan brukar jag köra lite hårdare på även under tröskelpassen och jag visste att det skulle göra ont. Jag kom ikapp en åkare som fått släppa klungan framför mig. Den sista knycken innan toppstugan är sjuuukt brant! Lite som att spurta på Årefjällsloppets upplopp. Jag lyckades i alla fall ta en placering till innan jag la mig ner utmattad på asfalten!

Summerar tävlingen ganska bra!
Foto: Marlene Sjöberg RaceONE

Resultat här

Loppet i siffror:
Tid: 43:30 (+4:14)
Sträcka: 13 km
Placering: 18/42
Maxpuls: 179 (94%)
Snittpuls: 170 slag/min (89%)


Efter loppet var det gemensam mat på Ugglan och Björnen som ingick i tävlingsavgiften. Mycket trevligt initiativ!

Nu har vi båda nya bästatider att jaga vidare efter i vår fortsatta träning i backen! :)

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar