Tjejvasan 2017 - tillbaka på banan

Efter 11 dagars förkylning utan någon skidåkning körde jag ett pass med Adam i Vasaloppsspåret mellan Läde och Oxberg i torsdags. På tisdagen hade jag kört första träningspasset på gymmet för att försöka få igång kroppen lite och mota bort förkylningen. Jag kan inte minnas sist jag hade en så segdragen förkylning. Efter att halsontet efter Orsa Ski Marathon gått över har jag varit täppt och snorig och haft en envis hosta som inte velat ge med sig. Men torsdagens pass gjorde inte hostan värre och när det kändes ännu bättre på fredagen bestämde jag mig för att anmäla mig till Tjejvasan. Jag hade velat lite fram och tillbaka men efter torsdagspasset i härligt snabba spår och en väderprognos som visade strålande väder kändes det bara dumt att låta bli. Man vill ju inte missa folkfest på hemmaplan och nån gång måste man ju komma igång igen! :)

Torsdagens solskenspass i Vasaloppspåret

Det blev en massa meckande på fredagseftermiddagen för att försöka få tag på en startplats i andrahand. (Direktanmälan visade sig kosta 1230 kronor men efter mycket om och men fick jag tillslut tag på en för 300 kr + namnändring.)

När nummerlappen äntligen var uthämtad åkte jag hem och lagade Adams favvolasagne i väntan på att han skulle sluta jobba klockan sju. Det är fullt ös på Johns Sport den här tiden på året och mer jobb än vanligt även för Adam som annars jobbar deltid. När vi hade ätit och allt var fixat inför tävlingen fick vi bara en kort stunds slappande i soffan innan det var dags att sova.

Klockan 5.45 ringde klockan och vi gick upp och åt frukost och fixade det sista innan vi tog bilen till Hökberg för att testa skidor. Andreas på Johns Sport hade vallat upp två par skidor till mig och efter glidtestet valde jag paret som vi hade trott mest på innan också. Inget fäste. Spåren var så snabba att det inte kändes lönt. Det var kallare än jag hade tänkt på skidtestet och jag bestämde mig efter det att ha engångsvärmare i tumvantarna under loppet precis som på Orsa Ski Marathon. Hade hoppats slippa det men vågade inte chansa.

Utifrån förutsättningarna hade jag och Adam satt ett huvudmål med tävlingen; att åka med en positiv inställning oberoende av omständigheterna under loppet. Ett leende på läpparna á la "fake it til you make it"! Planen var också att gå ut i ett tempo som ligger en bra bit under vad jag tror att jag klarar av på startsträckan och uppför första backen (eftersom jag ofta går ut alldeles för hårt) och sen när jag kommit in i loppet ligga på lite mer än jag tror att jag klarar och inte låta hjärnan begränsa. Jag har svårt att köra "in i kaklet" och känner ofta att jag har mycket kvar i mål på skidtävlingar.

När jag stod på startrakan kände jag mig verkligen glad och sugen på att ge mig av. 9.00 gick starten. Det kändes väldigt kontrollerat och bra på startrakan och uppför backen. Jag kände mig stark och pigg och återhämtade mig bra och skidorna gick som spjut i de snabba spåren. Jag hade ställt in mig på att det skulle bli slitigt och att jag skulle tappa på att köra utan fäste upp till Hökberg men tvärtom hade jag min bästa placering i loppet (66) just på den sträckan.

Here we go! #fiaochadam #tjejvasan #vasaloppet #längdskidor #crosscountryskiing #skidor #johnssport #skiteamskåne #salomon #salomonnordic #oakley #swix #mora #dalarna #oxberg

Ett inlägg delat av Fia och Adam (@fiaochadam) Feb 25, 2017 kl. 12:52 PST

Andra halvan av banan var spåren mjukare och inte riktigt lika snabba och jag upplevde att skidorna sög en del. Jag hade hoppats kunna pressa på mer på de lättåkta partierna men tappade istället fyra placeringar från Eldris in i mål på åkare med fäste. Men jag har inga skidor som jag tror skulle gått bättre så jag är trots allt nöjd med skidvalet! Att pressa på i stakningen i lätt terräng är något jag behöver träna mer på.

Jag slutade som 75:a på tiden 1.32.01 och 7:a i min "nya" klass from i år; D35. (Det är långt från min bästa placering (44:a 2013) men konkurrensen är helt annan nu så det är inte jämförbart.) Jag kan verkligen inte förvänta mig något mer med tanke på hur träningen har gått den här säsongen. Jag är glad att jag körde, nöjd över hur kroppen kändes framförallt första halvan av loppet och att jag inte tappade humöret under den andra halvan! :) Jag kände ingen press och ångest innan loppet utan såg fram emot en tävling i fina förhållanden. Det är så jag vill känna kring tävlandet! :)

På målrakan

Målfotot
(Vem vinkar Julia Svan åt?)

Stort tack till Andreas och Johns sport för hjälp med vallning, Adam för support innan och under loppet och Frida och Lasse för drickalangning och pepp längs banan.

Så här dagen efter känns kroppen bra, hostan är inte värre och redan igår kväll var jag sugen på nya äventyr! Jag avvaktar en dag till men det lutar helt klart åt att det blir ett nionde Vasalopp för mig i år. Tänk att det gått 9 år sen jag körde Öppet spår första gången som en del i "En svensk klassiker"...

Då hade jag inte börjat blogga än men här är mina blogginlägg om Vasaloppet sen 2012 då jag skrev om Vasaloppet första gången:

Vasaloppet 2012 - 65:a på 5.27.45 - lyckad medaljjakt in i kaklet - fortfarande min bästa tid!
Vasaloppet 2013 kort och lång version - 35:a på 5.36 - missnöjd under, nöjd efter
Vasaloppet 2014 - 133:a på 6.22 - mardrömslopp på styltor med stavbrott
Vasaloppet 2015 - 31:a på 5.46 - vattenskidåkning är tydligen min grej
Vasaloppet 2016 - 55:a på 5.32 - neggolopp med mycket tankar om varför

Underbart väder både under och efter loppet!
Foto: Oskar Henriksson

Nu ser jag fram emot en skön sportlovsvecka och hoppas på lika fint väder resten av Vasaloppsveckan som det varit hittills! Lycka till alla ni som ska köra något av loppen i
Vasaloppveckan!


Loppet i siffror:
Tid: 1.32.01 (+15.16)
Sträcka: 30 km
Snittfart: 19,5 km/h
Maxfart: 49,7 km/h
Placering: 75 av 811 i tävlingsklassen (totalt 8152 deltagare)
Snittpuls: 89% av max
Maxpuls: 93% av max
(Kuriosa: Snabbaste kilometern (nr 13) snittade jag 28 km/h)