Läger i Ramsau - dag 0,5

I torsdags kväll började vi vår resa ner till Ramsau. Jag och Gustaf hämtade upp Oskar och Adam och efter att ha proppat takbox och bagage fullt körde vi vidare ner mot Trelleborg. I Trelleborg körde vi på nattfärjan till Rostock. Båten var fräschare än väntat men vi hade nog dragit nitlotten bland hytterna för jäklar vad det lät. Men några timmars sömn blev det i alla fall innan vi körde av färjan halv sju på morgonen.

På väg till färjan

Slappa gänget på färjan
Gustaf, Adam och Oskar

Halv sex på kvällen var vi framme vid vårt boende. På vägen upp till "stugan" (jag får inte kalla den stugan för Gustaf eftersom det är ett ganska stort hus med 8 lägenheter, men i mina ögon är allt i Alperna i tyrolsk stil en stuga) passerade vi ett antal rullskidåkare i diverse landslagsdräkter och det gick upp för oss att vi utan att fatta det hade lyckats boka boende mitt i Pichl-backen. En felkörning senare visade det sig dessutom att vi bodde bara ett par hundra meter från rullskidbanan. Stugan/lägenheten är superfräsch och har de faciliteter man behöver. (Kök, bastu, tvättmaskin och vallarum i källaren, fritt wifi (som dock stängs av 23.00??)

Utsikt från rastplats i Tyskland

Utsikt från stugan

Efter att ha checkat in fick vi reda på att mataffären stängde "snart" så vi packade bara in vår prylar och körde iväg till Spar i Ramsau Ort för att ladda upp med mat och framförallt frukost till morgondagen.

När vi väl hade handlat klart var det mörkt ute. Tillbaka i lägenheten bytte vi om och letade fram pannlamporna innan vi stack ut för att spana in rullskidbanan till fots. Det var riktigt skönt att sträcka lite på benen efter en hel dag i bilen. Jag var flåsig och kände mig verkligen inte i någon bra form i början men det släppte lite när jag blivit varm. Och varm blev man fort! Vi sprang den längsta slingan på drygt 5 km. Det var branta uppförs- och framförallt utförslöpor och ett antal doserade hårnålskurvor. (Varav de värsta var kantade av "vadderade" träd.) Jag vet inte riktig om det var bra eller dåligt att springa den innan vi gav oss på den på rullskidor. Jag lånar nog Gustafs fyror om jag ska åka den. :)

Nu ska jag börja göra mig redo för att sova.
Imorgon väntar glaciären.
Som jag har längtat!

Efter att ha skrivit det här lyckades jag inte koppla upp mig igen och eftersom Internet stänger 23.00 på vårt boende så fick inlägget vänta till idag på att släppas ut i cyberrymden. 

Atomic Skintec

Tidigare i veckan åkte jag och Gustaf inom den ytterst välsorterade (proppfulla!) skånska skidbutiken Huselius Skidsport efter jobbet för att kitta upp inför Ramsauresan. Jag passade även på att hämta hem mina efterlängtade nya skidor; Atomic Skintec.

Amer Sports är distributörer av skidan och de gav mig glädjande nog ett B-kontrakt på skidorna och fixade snabb leverans för att jag skulle hinna få dem innan resan. Kanon! :)

För er som inte känner till Atomic Skintec så är det en vallningsfri skida med stighudar istället för burkvalla eller klister. Låter det inte härligt så säg! :)

Jag hatar verkligen att valla och det här känns som ett väldigt bra alternativ till klisterkladd. Det ska bli riktigt roligt och spännande att testa dem på glaciären.

Den ofrivilliga vallaren blev så avundsjuk så han gick och köpte ett par han med. ;-)

STS-rullen 2013

I brist på tid kommer här en kort uppdatering för att ni inte ska missa att den eminenta tävlingen "STS-rullen" har ägt rum. (STS = Ski Team Skåne och det var alltså min klubb som stod som arrangör.) Det var klubbens första tävling och DM i klassisk stil i Skåne. Tävlingen är 34 km lång och har en startsträcka på 1,5 km följt av tre varv på en rundbana. Banan har ett långt segt motlut några kilometer i början annars är den ganska lättåkt.

"En kort uppdatering" innebär att jag bara klipper in min beskrivning av tävlingen från funbeat rakt upp och ner istället för att skriva en halv roman om hur det kändes under, innan och efter loppet. ;-)

STS-rullen. Ganska omotiverad efter få timmars sömn efter gårdagens firande av pappa och utan motstånd i min klass. Inte alls nervös innan start. Kändes segt i början men bättre och bättre efterhand. Trodde vi skulle få sportdryck vid varvningen så jag fick klara mig på vatten men det funkade bra idag. Kände mig stark i stakningen i backarna. Det var blött och halt så jag använde inte benen alls. Jag och Bengt kom ifatt Oskar efter hans vurpa men blev totalt frånrullade utför branta backen och lyckades inte komma ifatt honom igen. Lyckades skaka av mig Bengt uppför på andra varvet och sen försökte jag jaga efter Patrick och var ifatt honom lagom till han klev av vid varvningen. (Pga. vurpa tidigare under loppet.) Sen hade jag Lasse framför som hare. Tryckte på lite hårdare partierna där jag visste att jag skulle få vila utför sen och körde hårt men kontrollerat på slutet och laddade för spurtstrid. Kom ifatt och om på slutet i sista backen. Skönt med en tävling med positiv känsla efteråt efter ett antal mer eller mindre misslyckade tävlingar nu! 1h och 19 min A3. 1,5 min A3+

Stort tack till alla funktionärer som möjliggör ett sånt här arrangemang och ett extra tack till Egil som cyklade omkring och peppade och spred positiv energi under loppet.

Här finns resultatlistan från tävlingen. 

Egil
Foto: Tina Henriksson

Starten på historiens första STS-rull
Foto: Tina Henriksson

Höstträning och ny lägenhet

Så var det måndag igen och distanspass med klubben väntade som vanligt efter jobbet. Hösten har kommit till Skåne nu; naturen är som ett fyrverkeri av vackra färger och temperaturen har börjat krypa nedåt. Men just idag var det oväntat varmt och jag fick klä av ett lager redan efter uppvärmningen upp till vår mötesplats. Det blev ett ganska snabbt distanspass idag på nästan 37 km och lite drygt två timmar effektiv tid. Jag körde på tvåor och körde istället på lite hårdare vissa partier och uppför backarna. Egentligen borde jag ha bytt till treor, i alla fall bak, men det fanns inte mycket tid innan träningen och jag har haft lite konstiga känningar här och var i armarna så det fick duga med tvåor. Dessutom är det tävling i helgen, "STS-rullen" (Ski Team Skåne-rullen), DM i klassiskt stil, så det var kanske inte helt fel att försöka få lite fart på kroppen trots allt.

Rosa skor och rosa löv

Gösta äter fallfrukt

I lördags körde jag och Gustaf ett långpass på rullskidor tillsammans med Jimmy, vår klubbkamrat Egils son som bor i Göteborg men var nere i Skåne över helgen. Egil själv och hans dotter var också med fast de hade valt cykel som transportmedel istället. Det blev en riktigt trevlig tur som landade på tre timmar och 48 km. Långa distanspass kan lätt bli mentalt tunga men med trevligt sällskap gick tiden ovanligt snabbt. Väl hemma satte vi in en lammstek i ugnen och började förbereda inför kvällens lilla middagsbjudning. Det blev en riktigt trevlig kväll tillsammans med vänner som vi inte träffat på länge.

På söndagen var det dags för födelsedagslunch hos min syster och hennes sambo och allt vi hann och orkade med i träningsväg var ett kvällspass löpning. Lugnt men inte så skönt ändå och vi roade oss mest med att räkna ner tiden på timmen vi hade planerat att vara ute. Benen kändes fortfarande slitna efter ett ganska tungt styrkepass som jag kört på fredagkvällen. 

Jag nämnde lite kort i ett tidigare inlägg att jag och Gustaf lagt ett bud på en lägenhet men har inte berättat hur det gick. Jag kan fortfarande inte riktigt fatta det, men den är i alla fall vår nu! :) I morse var vi på banken och fixade det sista med lånet och på torsdag får vi tillträde. Snabba ryck! Fast vi har en hel del att pyssla med innan vi kan och vill flytta in. 

Jobba, träna, äta, sova.  

Och så lite renovering på det! ;-)

Vårt blivande vardagsrum

Full hand - en oplanerat träningsrik lördag

Nu har det hänt alldeles för mycket saker igen och jag hade kunnat skriva en halv roman om allt. Men jag delar upp allt i några kortare inlägg istället för både er och min skull. :)

Först ut blir helgens äventyr som resulterade i nästan 6 timmars träning i lördags. 

Jag tror minsann att det är rekord för mig i mängd på en dag med över tre timmars löpning och två och en halv timmes rullskidåkning. Men som sagt, inte helt enligt plan. :)

I fredags kväll åkte jag och Gustaf upp till Ljungbyhed. Gustaf hade några ärenden att utföra på lördagmorgonen och jag tog chansen att få skjuts en bit bort längs Söderåsen för att springa tillbaka till Skäralid. (Som inte är så långt ifrån Gustafs föräldrahem.)

Här slutar allmän väg...
...och börjar min utflykt!

I Lund blir det mycket asfaltslöpning och samma rundor om och om igen så jag var riktigt sugen på att komma ut i terrängen på Söderåsen och hårdtesta mina nya skor. Och testade blev de! :)

Sträckan från Klövahallar till Skäralid visade sig vara betydligt längre än vad Gustafs bror och pappa hade uppskattat. Efter 12 kilometer missade jag en ledmarkering och yrade omkring ett tag. 

Efter att ha yrat omkring och...

- sjunkit ner till knäna i en koblajjliknande gegga vid ett vattendrag (skorna var inte vackra efteråt men klarade gegg-testet strålande!)

- insett att jag hade telefonen med och låtit den uppskatta avståndet till Skäralid till 12 km

- passat på att filma en hackspett 

- ätit en tugga snickers och druckit lite

...lyckades jag hitta tillbaka till senaste ledmarkeringen och såg snart ledmarkeringen som jag missat tidigare och kunde fortsätta i rätt riktning igen. 

Fia was here

Gegga!

Som tur var hade jag vänt i dörren i sista stund innan avfärd och fått med mig mobilen, två småflaskor vatten och ett snickers i ett bälte som jag fått låna av Gustafs pappa. Det kändes skönt även om mobilen inte hade någon mottagning där ute i bushen. 

Efter ytterligare några missöden med ledmarkeringarna närmade jag mig tillslut Skäralid efter 26 km och drygt tre timmars jogg/löpning/klättring. Jag hade inte haft en tanke på att Skåneleden skulle vara så kuperad och svårsprungen på sina ställen. Värst var de steniga partierna i dalen på slutet där det knappt gick att gå ens utan att riskera att stuka fötterna. Men på det stora hela var det en fantastiskt fin tur där uppe på åsen i strålande väder med omväxlande terräng och omgivning. Enl. Garmin var stigningen totalt under passet drygt 1100 m. 

Morgonsol i skogen

Vackert!

Väl framme i Skäralid ringde jag Gustaf och blev upphämtad. 

Efter att ha duschat och ätit tog jag en kort powernap tillsammans med Gösta. Sen började Gustaf och hans pappa göra sig färdiga för att ge sig ut på rullskidorna och jag ryckte upp mig och bestämde mig för att följa med en sväng och se hur det kändes.  

Jag väntade mig en riktig svacka men med en banan utportionerad under passet och lite choklad på slutet så höll jag mig oväntat pigg. Jag körde på tvåor och det blev ett riktigt myspass pulsmässigt. (Gustaf slet som ett djur på eaglefyror och Sven körde tvåor.) Vi körde en ganska kuperad runda och jag stakade mest men övade lite diagonalåkning där det passade. Mina triceps, som har trilskats lite på sistonde, skötte sig bra under passet. Skönt!

De sista 6 km körde jag i förväg hem och tryckte på lite hårdare fast fortfarande A1. Jag kände mig pigg på slutet och förlängde en liten sväng för att få ihop 4 mil. En bra känsla i kroppen och riktigt gött att få till en "full hand" utan att ha haft de ambitionerna. :)

Sven och Gustaf efter chokladpausen

Alltså. Det här är livet!

ColdZyme - munspray mot förkylning

Idag träffade jag Ulf Blom som är marknadschef på företaget Enzymatica här i Lund. Jag har tidigare hjälpt dem med profilering av deras lokaler och nu har de flyttat till nya lokaler och behöver lite hjälp igen.

Det är ett väldigt spännande företag och första gången jag träffade Ulf fick jag med mig ett prov på deras produkt; "Coldzyme". ColdZyme är ett förkylningsspray som verkar förebyggande/förkortar sjukdomsperioden vid förkylningsinfektioner. Jag använde sprayet flitigt hela förrförra säsongen. (Extra flitigt på tåget hem från Marcialonga 2012 när vi delade kupé med två kräkhostiga tyskar tex.)

ColdZyme Munspray är registerat hos läkemedelsverket som medicintekniskprodukt, klass I med indikation att det kan reducera risken för en förkylning eller förkorta den. ColdZyme säljs på Apoteket.

Jag fick med mig två förpackningar att testa under vintern! Nice!
Allt som kan hålla förkylningar borta är värt att testa!

Ulf berättade att det har samarbete med många olika grupper av idrottare. Bla. använder Maria Rydqvist och flera andra skidåkare och skidskyttar på landslagsnivå ColdZyme.

Han berättade även om en väldigt spännande studie i Lund där de fått tillåtelse att smitta friska människor (studenter som gärna är sjuka mot betalning ;-)) med en förkylningsinfektion för att kunna utvärdera produktens effekter. I studien visade man att Coldzyme mer än halverade en förkylning jämfört med placebo, (3 förkylningsdagar i coldzyme gruppen jämfört med 6,5 i placebogruppen)

Nu håller jag tummarna att jag klarar mig från förkylningar och kan träna på ostört den här säsongen!

Lite om bakgrunden till produkten från www.coldzyme.se:
"Vår historia börjar på 1970-talet. Den isländske forskaren professor Jon Bragi Bjarnason uppmärksammade att personal i fiskrenseriet hade ovanligt hela och mjuka händer. Med tanke på att de rensade fisk borde händerna snarare varit spruckna och såriga. Fanns det något i fisken som verkade helande och läkande? Svaret var ja. Forskargruppen kunde visa att hos vissa köldanpassade marina organismer finns ett enzym med goda läkande egenskaper. (1, 2)
När enzymet kommer i kontakt med människans varma hud och slemhinnor blir det superaktivt och bildar ett effektivt skydd mot virus och bakterier. Utvecklingsarbetet ledde så småningom till ett världspatent på det marina enzymet, (köldanpassat trypsin). År 2007 grundas Enzymatica och förvärvar globala rättigheter att utveckla/sälja produkter som innehåller det marina enzymet. Produktserien ColdZyme lanseras."

Ett livstecken från en hektisk tillvaro

Förra veckan fick jag äntligen till en vettig träningsvecka vilket innebar att det inte fanns någon tid och energi över till att skriva här.

Träningsveckan såg i alla fall ut så här i grova drag: 
Veckan inleddes på måndagens med det sedvanliga distanspasset med klubben
På tisdagen var jag med på ett uppstartspass i stavlöpning på St Hans som Gustaf höll för nybörjargruppen och övriga intresserade
På onsdagen körde jag ett lunchpass på gymmet följt av rullskidintervaller med klubben på kvällen
Torsdag var vilodag
Fredagen inleddes med en morgonjogg och avslutades med diagonalåkningsterapi på kvällskvisten
I lörsdags körde jag och Gustaf ett distanspass på rullskidorna på tröga hjul
Och i söndags avslutade jag veckan med ett pass på gymmet.

Summa summarum: drygt 13,5 timmars träning

Förutom söndagen gick allt enligt plan. I söndags hade jag egentligen tänkt träna ett pass till men efter att ha varit på en lägenhetsvisning på eftermiddagen hade vi för mycket annat att tänka på och det blev för sent för att sticka ut.

Vi la ett bud på lägenheten senare på kvällen och nu väntar vi på att få klart att skriva kontrakt. Vi vågar inte ta ut något i förskott så jag berättar mer så snart jag vet om det går vägen. :)

Galet roligt och spännande är det i alla fall.

Idag ställde jag klockan lite tidigare än vanligt för att hinna med ett löppass på morgonen innan jobbet. Dessutom kom jag i säng i vettig tid kvällen innan för en gång skull. Trots det var jag inte superpigg när jag vaknade och mörkret ute gjorde inte saken bättre direkt. Men lite senare än planerat stapplade jag i alla fall ut ur lägenheten för att jogga en sväng. Känslan var precis som förra veckans morgonjogg överraskande bra och det var skönt att komma ut.

Jag försöker ställa in mig på att morgonjoggarna innan frukost inte ska gå fort utan bara ska genomföras och med den inställningen brukar det bli riktigt sköna och inte så jobbiga pass, varken mentalt eller fysiskt. Man känner sig så lätt och hurtig när man joggar omkring på morgongen och det kändes riktigt bra att sitta på bussen ner till Malmö-jobbet idag och redan ha avverkat dagens första pass.

Ikväll körde vi klubbpasset som vanligt. Jag har haft lite känningar i höger triceps/armbåge/axel och valde därför att köra på vanliga hjul, tvåor, idag. Det gick lätt och fint hela passet och pulsen var riktigt låg. Däremot kände jag av vänster armbåge istället som omväxling så jag ska nog ta det lite lugnt med rullskidandet några dagar.

Vätskepaus i solen i metropolen Staffanstorp

Här slutar Staffanstorp

Typiskt nog körde jag två av mina "potentiella armbågs/axel-problemövningar" förra veckan för första gången på länge så nu vet jag inte vilket som är orsaken:

Dips på gymmet i onsdags
Och/eller 1,5 timmars diagonalåkningsterapi i backe i fredags
(Förresten kanske stavlöpning i backe med alldeles för långa stavar också kvalar in som sabotör?)

Jaja.
Hög tid att sova!

Händer mycket spännande nu så jag ska försöka vara lite mer flitig med uppdaterandet framöver!