lördag 3 oktober 2015

Ny samarbetspartner - ONE WAY!

Vi är väldigt glada över att presentera vår nya samarbetspartner One Way som kommer vara med och stötta oss med stavar i höst och vinter!

One Way sport är ett finskt sportmärke som grundades 2004 med huvudkontor i Vantaa/Finland. Företaget har återförsäljare i hela 29 länder runt om i världen.


OneWays toppstav "Premio HD" är en väldigt lätt och styv stav som är mer slagtålig än sin föregångare.

- Lägre vikt (58 g/m)
- Styvare än föregångaren
- Ny rem
- Nytt lättare korkhandtag
- Bättre pendel (genom att tyngdpunkten är flyttad 10 cm högre upp på staven)

Charlotte Kalla bytte till stavar från OneWay inför VM i Falun. Ida Ingmarsdotter, Anton Lindblad, Martin Fourcade och Dario Cologna är andra skidåkare som kör med Premio HD.

Martin Fourcade kör med Premio HD


Vi är väldigt glada för samarbetet och tycker det ska bli kul att få träna och tävla med en riktigt toppstav i vinter! Adam har redan testat Premio HD en del under slutet av förra säsongen och var väldigt nöjd med stavens pendel och känsla. Fia har bara testat föregångaren "Diamond Storm Premio" och tycker det ska bli kul att se hur staven har utvecklats. 

Imorgon blir det ett specialinsatt långpass stakning! ;-)

fredag 2 oktober 2015

Läger i Torsby

Visst lever vi så gott som "lägerliv" i Mora men det blir ändå lite annat att åka iväg på läger tillsammans med klassen och Minatti. Den här gången bar det av till Torsby för fyra dagars träning i och utanför skidtunneln. Vi bodde på Valbergsängens vandrarhem och åt lunch i deras restaurangen. Frukost och kvällsmat fixade vi själva.

Vi åkte från Mora i söndags morse och körde ett första pass i tunneln direkt när vi kom fram. Vi hade verkligen längtat efter att få åka skidor på snö! Första passet var klassiskt och vi körde lite teknik- och balansövningar tillsammans för att komma igång. Det var lite ovant i början men vi kom in i det väldigt mycket snabbare än förra året. Minatti filmade diagonalåkning under passet och på kvällen tittade vi på filmerna tillsammans. Det är väldigt lärorikt att titta på teknikfilmer, både på sig själv och andra. Det har vi lärt oss väldigt mycket av sen vi började skolan. På eftermiddagen körde vi skate och Minatti filmade treans växel.

Grått, kallt och alldeles alldeles underbart
;-)

På restaurang Vallbergsängen är det
glass till efterrätt varje dag! 

På måndag morgon stack vi ut på en gemensam morgonjogg innan frukosten och sen gick vi till tunneln. Stakning stod på schemat och vi började med gemensamma teknik- och balansövningar och sen hade vi fri åkning och filmning. Fia jobbade mycket på att få till låsningen och hitta trycket i stakningen i olika lutningar och hastigheter.

Fia letade tryck i stakningen

Läger med Christian Minatti inkluderar oftast inslag av diverse "udda" sporter förutom skidåkning. På måndagseftermiddagen var det dags för fotbollsmatch och skidgång. Det var skönt väder och faktiskt riktigt kul att spela fotboll. ;-) Skidgången uppför slalombacken var uppbyggd som en pyramid där vi gick upp olika antal hopp/steg med jogg ner mellan varje set; 5x20 steg, 4x35 steg, 3x50 steg, 2x75 steg, 1x120 steg och sen tillbaka hela vägen till 5x20 igen.

Nöjd Adam efter skidgången

På tisdagsmorgonen joggade vi bara en kort sväng på 10 minuter innan det var dags för "gummislangsträning".

Morgonträning i dimman

Fångläger?

Efter frukosten körde vi klassiskt i tunneln. Den här gången var fokus att hitta flyt i växlingarna mellan diagonal, frånskjut och stakning. Efter lunch och en powernap körde vi skate med fokus på treans och fyrans växel. Vi körde ett antal övningar tillsammans, med och utan stavar, och sen var det fri åkning och filmning. Nu började kroppen vara lite mör!

På onsdagen, efter en kort morgonjogg, gick vi uppför slalombacken vid skidstadion för att köra "stengymnastik". Alla fick leta upp en lagom stor sten och sen körde vi ett antal olika uthållighetsstyrkeövningar. Dimman låg tät och solen sken. En fantastiskt fin start på dagen! Men det kändes att musklerna började bli lite trötta...







Efter frukosten var det dags för sista passet i tunneln. Adam började med en timme skate medan Fia körde klassiskt hela passet. Vi drack sportdryck under passet, vilket vi i stort sett aldrig gör, så vi lyckades hålla humöret och energinivån uppe trots att vi var rätt trötta i musklerna.

Sen var det dags att packa ihop och städa ur rummen och äta lunch innan vi lämnade Torsby för att åka tillbaka hem till Mora. Ganska snart efter avfärd visade det sig dock att bussen hade andra planer...

Ajaj

Motorn fick ett sammanbrott och tappade all kraft och vi blev stående längs med vägen 20 minuter från Malugn. Ett antal telefonsamtal senare kom en bärgare och räddade bussen och strax efter kom en stor femtiopersoners Swebus och räddade oss och vårt massiva berg av packning.


Blåbärsplockning i väntan på räddning

Avlastning av all packning

Slutet gott, allting gott!

Det var några roliga och lärorika dagar i tunneln och även om det var väldigt skönt att komma hem till Mora igen längtar vi redan efter mer skidåkning på snö. Inte så himla länge kvar nu....:)

lördag 26 september 2015

Salomon trailtour Sälen

För en vecka sedan var vi i Sälen och sprang Salomon trailtour. 22 km löpning i fjällterräng. Vi hade först funderingar på att springa ultrasträckan som var 44 km. När vi sen fick redan på att den var två varv på 22 kilometersbanan så fegade vi ur. Loppet var uppdelat i två slingor; en 10 kilometers slinga som gick från Högfjällshotellet (starten) upp på fjället och sen ner igen mot hotellet. Den andra slingan var 12 km lång och gick på andra sidan av vägen och hotellet.



När vi kom dit hämtade vi våra nummerlappar, gick på toa och började sen värma upp.Vi är båda ganska segstartade har vi märkt och vi behöver en lång uppvärmning för att komma igång.


Banprofil 10 km rundan. 361 höjdmeter

Banprofil 12 km rundan. 302 höjdmeter


Adams lopp:
Eftersom typ de första fem kilometerna av loppet är uppförsbacke så tänkte jag att jag skulle öppna kontrollerat. Jag har märkt en viss förbättring i min uppförslöpning men det känns fortfarande oklart hur länge jag orkar springa och hur fort. Jag hittade ett par bra ryggar som jag lyckades hålla i hela klättringen uppför fjället.

Uppe på fjället var det väldigt blött och det var många spänger utlagda. På spängerna hade jag inga problem att hänga på men där det var lerigt och ojämnt underlag fick jag kämpa för att hänga med. Klena vrister och ovana att springa fort i ojämn terräng. Jag kan också meddela att mina skor fungerade alldeles utmärkt på spängerna och de våta stenarna. Inte ett dugg halt! Salomon S-LAB Speed.

På toppen av fjället
Foto från:
.facebook.com/salentrailrunning?fref=ts

När det väl började vända neråt var stigen väldigt smal bitvis så jag valde att springa utanför stigen i de små buskarna istället. Allt kändes faktiskt väldigt bra. Kropp och ben kändes pigga. När jag gav mig ut på 12 kilometers slingan hände något som inte får hända. Löparmage!!! Exakt var och när som jag blev tvungen att göra det i nöd tänker jag inte berätta och jag hoppas att ingen upptäcker var heller... Jag förlorade kanske ett par minuter på stoppet just då men resten av loppet blev såklart också lidande. Jag kunde inte springa med högre puls än kanske 160. När jag försökte trycka på så gjorde magen ont direkt.

Sista biten av loppet var riktigt jobbigt faktiskt. Terrängen var ojämn och blöt. Jag hade trampat snett några gånger också så foten var instabil och opålitlig vilket gjorde att jag inte kunde springa på utför så som jag ville. Klantigt nog så hade jag också valt fel träningsprogram på klockan så jag hade ingen koll på hur långt jag hade sprungit.

Jag kom i mål på en 27:e plats med tiden 2h 9 min och 32 sek. Värt att nämna är att på första milen hade jag 53 min och låg på 20:e plats. Tappade en del på 12 kilometers slingan alltså.  För övrigt var det ett riktigt roligt lopp. Fin miljö, kuperad och teknisk bana. Allt som ett bra traillopp ska innehålla.
Även om loppet kunde gott bättre utan div missöden så är jag riktigt nöjd. Jag tar med mig de först 10 kilometerna där jag kunde springa på hela tiden och hade pigga ben uppför!

Vissa partier var ganska blöta :)
Bild från:
www.facebook.com/salentrailrunning?fref=ts

Nu är vi inne i en ny treveckorsperiod med mycket träning. Det är alltid roligt och man är alltid peppad att köra på igen efter lågveckorna. Och imorgon ska vi äntligen åka till Torsby och få åka på snö i några dagar. Gud vad kul det ska bli!

Resultat från tävlingen här

fredag 18 september 2015

Målgång på 42 km klassiskt SM Uppsala

Uppsalas Vasaloppsklubb la upp en film på Adams målgång från lördagens lopp.

Om man pausar videon så ser det ut som att han kommer in som tvåa men inte helt lätt att avgöra.


Stillbild från målgången
Foto från:
https://www.facebook.com/SMRULLSKIDORUPPSALA2015

Imorgon ska vi springa Salomon trailtour i Sälen. Dock blir det inte den längsta distansen på 44 km utan vi nöjer oss med 22 km. Anledningar är att om man springer 44 km så springer man två varv vilket vi inte är så peppade på. Sen känns det inte optimalt att springa vår första maraton efter en vilovecka. Viloveckorna gör en så trött och slö i kroppen...

Det ska bli riktigt roligt i alla fall. Och äntligen kommer vi få pröva våra nya skor! 
Salomon S-LAB Speed! Banan ser ut att vara ganska blöt så den kommer nog fungera alldeles utmärkt. :D

www.salomon.com/se/product/s-lab-speed.html?article=378456

torsdag 17 september 2015

SM Uppsala - 15 km fristil

Den andra tävlingen i helgen var 15 km fristil med individuell start. Det är inte helt vanligt i rullskidsammanhang med fristil och individuell start, roligt är det i alla fall!

Det hade regnat en del under natten märkte vi på morgonen och de som åkt på tävlingshjul vet att detta innebär stor halkrisk. Våra starttider var klockan 11:00 respektive 11:04 så vi hade gott om tid att värma upp och testa banan innan start. 

Banan

Delar av banan var samma som lördagens lopp. Bl.a första backen som idag var blöt och barrig. Det fanns vissa torra partier men mellan dem var det väldigt halt. Att trycka tidigt med benen när skidan är under en blir extra viktigt när det är halt. Trycker man sent så halkar man. 

Adams lopp:
Jag startade som fjärde man, efter Tobias Westman som är riktigt grym på rullskidskate. Starten var inne på löparbanan och jag tyckte det var ännu segare att skatea på den än det var att staka. När jag kom ut på asfalten kändes det som att jag redan var stum i benen. Jag kände att jag hade dålig balans och fick spänna mig för att försöka hålla tekniken. 

Uppför backen
Foto: Johan Andersson

På första varvet försökte jag mest att komma in i rätt fart och tempo. Som följd av att jag spände mig fick jag ont i smalbenen (typiskt problem när man inte är van vid skate). En bit in på första varvet under utförskörningen så släppte det som tur var. Vid varvning inne på banan hände samma sak igen. Riktigt stum i benen när asfalten började igen. I efterhand så ångrar jag att jag inte stakade inne på banan för att spara benen.

Andra varvet var nog det som gick bäst. Jag fick rygg på en åkare som kom om mig och kunde hålla honom en liten stund. Men sista varvet blev solokörning. Emil Folkesson susade om mig i backen och peppade mig att hänga på men jag hade inte en suck. I utförskörningen kom både Johannes och Axel och körde om mig. Flåsig och trötta ben summerar mitt sista varv ganska bra.

Lördagen såg jag som en lyckad tävling för mig och söndagen som en misslyckad. Toppar och dalar i formen nu! En rolig tävlingshelg annars. Kul att träffa klubbkamraterna och annat rullskidfolk!

Resultat finns här

tisdag 15 september 2015

SM i Uppsala - 42 km klassiskt

I helgen åkte vi till Uppsala för att köra rullskid-SM del 2. Det var två tävlingar; en på lördagen (42 km klassiskt) och en på söndagen (15 km fristil med individuell start).

Vi åkte upp ganska tidigt på lördag morgon. Starten var 11.30 och vi hade drygt tre timmars bilfärd. Frukost och lite lunch åt vi i bilen. När vi kom fram hämtade vi våra nummerlappar och kollade in delar av banan.

Bana och banprofil

Adam och Axel pratar före start
Bild från:
 https://www.facebook.com/SkiTeamSweRollerski?fref=ts


Adams lopp:
Precis som alla rullskidtävlingar jag åkt så fick jag även denna gången maxa för att försöka hänga med i början. Det gick väl en bit. Tyvärr var det en ganska brant uppförsbacke efter 100 meter vilket gjorde att jag blev lite trött och andfådd. Efter någon kilometer fick jag släppa förstaklungan. Jag hade bränt för mycket krafter om jag skulle hängt på längre. Ganska snabbt kom andra klungan ikapp mig och jag hoppade in för att inte behöva dra. Uppskattningsvis var det runt 15 åkare i klungan och det blev ganska hetsig åkning ibland. I nerförsbackarna var det många som valde att åka vid sidan om när de rullade förbi. Om man istället tar tag i framförvarandes stav och puttar på så tjänar klungan väldigt mycket på detta; det går både fortare och man minimerar risken för stavbrott.

Vid varvning kom man in på en löparbana som man körde ett varv på. Helt sjukt vad det gick långsamt här. Lite onödigt långsamt tyckte jag att klungan körde och det gjorde tydligen en annan åkare också som fick en ganska stor lucka. Dock kom vi ikapp honom igen halvväg in på andra varvet. En annan sak som hände på andra varvet var att jag lyckades fastna med min rem runt stavspetsen på åkaren framför mig. Som tur lyckades jag trassla ur mig ganska snabbt igen.

In på sista varvet stakade jag mig upp för första backen, det kändes bra och jag kände mig pigg. När jag märkte att de andra kämpade mer än vad jag gjorde så tryckte jag på lite extra och gick upp i ledning i klungan för att försöka göra dem lite trötta. (Att försöka trötta ut folk på platten på tävlingsrullskidor är hopplöst, särskilt i den motvinden vi hade.) På toppen av backen gick jag in i klungan igen.

I mitten på varvet är det en till ganska seg uppförsbacke och jag prövade samma taktik igen. Det funkade ganska bra och jag hoppas att de blev lite trötta för det blev jag :-P Innan man kommer in på upploppet (på löpbanan) var det en låååång utförskörning. Här gällde det att hitta bra position inför spurten. Efter nerförsbacken var det några som tryckte på rejält på platten och jag fick kämpa för att hänga på. Som tur så var det en ganska snabb högersväng så klungan trycktes ihop igen. I den sista svängen gick jag upp i tät och tryckte på nästan allt jag kunde. Det var inga som passerade mig med jag hörde att de var bakom mig. Inne på upploppet, på den långsamma banan misslyckades jag hårt med spurten. Frekvensen fanns där men inte träffen. Jag satte stavspetsarna för långt bak och fick ingen kraft i tagen. Resultatet säger att jag var en tiondel före killarna bredvid mig men det var nog för att jag sträckte fram benet som chippet satt på. Jag tror nog de var tåspetsen före mig... Tyvärr.

Annars är jag nöjd med loppet. Det var en rolig bana och det var roligt att tävla! Formen kändes också ganska bra, den är där den ska vara nu känns det som. Man anar små toppar i vissa pass vilket är riktigt kul.

Damerna och motionklassen bakom
Bild från:
https://www.facebook.com/SkiTeamSweRollerski?fref=ts

Efter målgång
Bild från:
https://www.facebook.com/SkiTeamSweRollerski?fref=ts

Efter loppet åkte vi till hotellet och slappade lite, drack en Norrlands recovery och käkade lite onyttigheter. På kvällen gick vi ut och åt middag tillsammans med ett gäng från klubben som också kört. De hade kulturnatt i Uppsala så det var fullt med musik, folk och rörelse i hela staden.

SM 15 km fristil kommer strax :)

Resultat finns här

fredag 11 september 2015

Lugna dagar i Mora

I onsdags hade vi vilodag medan resten av gänget i klassen körde distans på rullskidor. Efter några ganska tuffa uppstartsveckor i skolan tyckte Minatti vi skulle lägga vilodagen mitt i veckan för att hinna komma igång lite till helgens tävlingar. Vilodagar kan visserligen ge ny energi men man kan också få en lite seg känsla efteråt och ibland tar det några pass innan man kommer igång igen. Alltså bättre att vila tidigare i veckan än sista dagarna innan tävling. 

Det passade oss väldigt bra med vilodag. På förmiddagen tog vi det bara lugnt; Adam tittade på TV och Fia passade på att plugga lite på en distanskurs hon läser nu i höst. Det var jättefint väder så efter lunch köpte vi med oss lite fika och körde upp till Rostbergs fäbod. Sist vi sprang Bjarnerundan hade Fia spanat in några bra blåbärsställen och memorerat Rostbergs fäbod. Så vi plockade lite blåbär och oplanerat en hel del hallon innan vi satte oss i solen och fikade. 

Kanske är det de sista varma dagarna i Mora. Det har varit frost på nätterna senaste dagarna men klart och soligt på dagarna med skön höstluft. Fina höstdagar är så underbart, särskilt i kontrast till de regniga och blåsiga dagarna de senaste veckorna. 

Skogshallon

Fäbod-selfie

Powernap i solen

I torsdags skulle resten av gänget köra löpintervaller men vi hade i samråd med Minatti bestämt oss för att köra rullskidintervaller istället. Vi ville känna på tävlingsskidorna lite mer innan helgen och köra ett kort pass med lite högre fart. Det är ganska stor skillnad att köra på tävlingshjul och träningshjul och skillnaden blir ännu större nu när vi kört ganska mycket på tröga träningshjul. Tekniken blir annorlunda i så hög fart och det gäller att hitta träffen i stakningen. Vi började passet med att värma upp och filma lite teknik innan vi körde på lite snabbare. Först körde vi några treminuters intervaller och sen 15x15. (15 sekunder arbete, 15 sekunder vila, vanligtvis brukar vi köra 60 gånger, dvs 30 min men den här gången körde vi lite kortare). Vi hade båda svårt att få upp pulsen och fokuserade på att få till tekniken i hög fart. 

Fin höstdag!

På eftermiddagen hade vi första lektionen i ett nytt påhitt på skolan. Alla elever ska välja ett ämne på temat "Ett hållbart skapande liv" på torsdagseftermiddagen. Vi var lite skeptiska först men när vi såg att vi kunde välja yoga bestämde vi oss för att satsa på det. Vi är båda lite för orörliga och har börjat jobba med smidighets- och rörlighetsövningar på egen hand men tänkte att det kunde vara bra med schemalagd yoga för att få till den typen av träning regelbundet och med assistans. Första passet var en introduktion med ganska mycket prat om bakgrund, teknik och syfte och med mycket fokus på nedvarvning och meditation. Det var väldigt avkopplande och det ska bli spännande att se hur kursen utvecklar sig framöver! Känns väldigt lyxigt med 2,5 h schemalagd avkoppling varje vecka! :)

På kvällen fortsatte vi själva på tema avkoppling. Vi brukar försöka göra något speciellt tillsammans på våra "månadsdagar" och igår firade vi 1 år och 9 månader med en fika vid Orsasjön. Vi tog med oss fika och körde ut till Vattnäs, nordöst om Mora. Det är en liten by som ligger precis vid Orsasjön och vi hittade en brygga att sitta på. Sjön var spegelblank och det var så vackert att man inte vet var man ska ta vägen!


Vackra Dalarna!



Sjöutsikt

Idag har vi haft "Arbeta med kroppen". Just idag innebar det att börja olja in scenen nere i "Minattiland". 


Tjärdoften ligger som en dimma

På eftermiddagen var vi ute en kort sväng på skateskidorna. Vi ska köra 15 km skate på söndag så vi var tvungna att se att tävlingsrullskidorna fortfarande fungerar i alla fall...;-)

Balansövning??

Starten går klockan 11:30 i Uppsala imorgon så vi får gå upp ganska tidigt. Snart läggdags alltså. Återkommer hur tävlingarna gick efter helgen! Spana in vårt instagramkonto om ni vill följa med under helgen: @fiaochadam

Ha en trevlig helg!