Älvdalen Backyard Ultra 2023 - Inte ett j*kla varv till!!!

Nu har det gått några dagar sen jag sprang in i målfållan på idrottsplatsen i Älvdalen för sista gången efter 24 timmar och 16 mils varvlöpning och det är dags att försöka göra en resumé innan minnena bleknar bort. Jag brukar ha en tendens att snabbt glömma allt jobbigt och inser att jag redan lekt med tanken att jag borde kunnat springa några varv till. 😆Samtidigt minns jag ju fortfarande hur kämpigt det var och att det var långt från självklart att det skulle gå vägen. 

Bäst att göra lite minnesanteckningar att ta fram om det skulle det bli så att jag vill springa en backyard igen! 😉

Jag är en sopa på att skriva kortfattat så jag ska utmana mig och försöka skriva lite kortare och mer i punktform: 

Backyard ultra - konceptet
Varvbana på 6,7 km, spring så fort eller långsamt du vill men varje hel timme går starten för nästa varv, sista personen kvar på banan vinner. Väldigt kul koncept som passar alla som kan ta sig runt 6,7 km under timmen och vill utmana sig själv utifrån sina egna förutsättningar. 

Banan:
Banan i Älvdalen är fin och varierande tycker jag. Den har varierat lite de år jag sprungit men cirka 1 km är asfalt och 5,7km varierad terräng. Starten går på en fotbollsplan innan man viker ut på en asfaltväg och springer in på en smal stig följt av ett fint parti längs älven. Sen viker man ner på ett roligt stenigt parti, springer på fina stigar i skog, passerar ett bostadsområde (och en underbar vattenspridare och möjlighet att dricka vatten!) rundar en kyrkogård och springer en lite längre raksträcka på asfalt innan man springer ner till mål/start igen.

Underbar svalka i vattenspridaren!
Foto: Nisse Schmidt/Siljan News

Mina förutsättningar 
Var tvungen att kolla Suunto-appen som brutalt ärligt redovisar tre löppass över milen (12,16 och 18  km) sen årsskiftet. Haft fokus på stakning/skidåkning fram till Vasaloppet, sen hyfsat kontinuerlig träning med timmeslånga löppass/PW, några hemma-styrkepass i veckan och en del intervallpass på SkiErg. Var såklart osäker på hur kroppen skulle funka under så lång tid utan löpträning på längre distanser men vet samtidigt att kontinuitet också är värdefullt och att mina milpass innan frukost ger bra träningseffekt. Friskt vågat hälften vunnet! Lite hybris har ingen dött av. 24 timmar blir målet. 

Tidigare erfarenheter
Jag sprang ÄBU första gången 2019 (12 varv) sen 2021 (17 varv) och 2022 (20 varv) och däremellan sprang jag en virtuell backyard 2020 (13 varv). Har "sprungit" 100 miles en gång tidigare;  Kullamannen 2019. Sprang 45 km i Åre förra sommaren men stukade foten rejält och hade en seg period innan jag kunde springa obehindrat igen. Försökte springa Kullamannen igen förra hösten efter en miserabel uppladdningsvecka med sjukdom och klev av efter 11 mil och har inte sprungit någon tävling sen dess men har i alla fall kört några tävlingar inför Vasaloppet på skidor. 

Förutsättningar tävlingsdagen
Varmt! Typ 30 grader som varmast enligt uppgifter. Dock var det en hel del skuggiga partier längs banan, ett parti där man kunde blöta kepsen i älven, lite lätt vind och en utställd vattenspridare 4,5 km in på varvet. Vi var på plats strax efter 9, starten gick 10.00. 

Utrustning
Förra året hade jag beslutsångest om skor och valde i sista stund att starta i mina då helt nya Hoka Carbon X, en asfaltsko som på pappret låter mer lämpat för snabb, platt löpning än den "löpning" som jag praktiserar under backyards. Men var fantastiskt nöjd men den och sprang sen med den hela loppet då. Inga blå tånaglar eller skav och förvånadsvärt pigga ben både under och efter loppet. Så varför ändra på ett vinnande koncept? 

I år sprang jag för första gången med en vattenflaska i handen. Tog i sista stund med mig Adams handflaska efter att han påpekat att han helt klart skulle tagit med vätska ut på varvet om han skulle sprungit. Jag har aldrig tidigare sprungit med en sån men tog med den. Tog med den ut på första varvet fylld med sportdryck och sen hade jag den med alla varv och tror att det var en avgörande faktor för att jag fixade mitt mål. 

Mitt nummerlappsbälte sen jag sprang mitt första längre traillopp 2016 i Alperna. (Ultraks, sjukt fint lopp!) får hänga med. Skönt att inte behöva grejja med att ta loss säkerhetsnålar för att byta kläder. Och kläder hade jag med så jag hade kunnat byta varje varv...😉men som vanligt gjorde jag minimalt med ombyten. Linne och korta luftiga shorts från start, byte till tunt långärmat ullunderställ och torra shorts till natten och sen byte till torr t-shirt på morgonen. Samma tåstrumpor från Ilninji hela tiden. 

En annan sak jag höll på att glömma och packade ner i sista stund som kändes som en livlina var ett kylande liniment. När jag sprang Ultravasan 2019 hade jag otroligt ont i benen efteråt men blev hjälpt av att smörja in benen med liniment och sen dess har jag haft det med i dropboxen på flera tävlingar och tycker det ger en väldigt skön avslappnade effekt på benen. 

Mat och dryck
Att få i sig tillräckligt med energi (utan att må illa) är en av de stora utmaningarna med ultralöpning och när det är 30 grader varmt är även vätskebalansen avgörande. ÄBU bjuder på en stor buffe av snacks, mat och dryck men jag vet sen tidigare att jag har svårt att få i mig tillräckligt och att jag behöver ta med av det jag vet att jag kan äta. Det blir mycket sött under en backyard och jag fokuserade på att få med mig mer matig och osöt energi:

På Kullamannen serverades lins- och potatisgryta och det är något jag själv gjort flera gånger och tagit med. Den här gången hade vi bara sötpotatis hemma så jag testade "Portionen under tian":s soppa, fast gjorde den mer som en gryta och kokte vitt ris till. Väldigt god! Hade ingen färsk ingefära heller så slice:ade ner lite "gari" (inlagd ingefära) och insåg att det ju är sjukt gott och fräscht och packade med mig hela burken. Tog med en uppskuren avokado i en burk också.

Hade också med en burk med uppskuren grapefrukt och några hela nektariner. Packade ner några halstabletter med mintsmak som jag fick användning av i slutet av loppet när jag kräktes upp en mugg med buljong som jag tvingat i mig. I flytande form hade jag fixat egen "chia fresca" som jag testat tidigare och tycker är grymt när det är varmt. Även iste med persikosmak. (Aldrig haft med tidigare men insåg när jag handlade att jag nog skulle kunna bli sugen på det.) 

Köpte också med en äppelmust och en Coca Cola för säkerhetsskull. Eftersom det skulle vara så varmt frös jag in chia frescan och isteet för att kunna ta fram dem från kylväskan och låta dem tina i lagom takt. Jag gjorde också egen "liquid" som jag hade i dropbagen. Ogillar konsistensen på gel, särskilt när man är lite lätt illamående redan, och har hittat ett recept på nätet inspirerat av Enervits liquid (som är galet dyr och har onödig förpackning när man behöver många). Så nu kokar jag ihop egen och häller på småflaskor. (Till Vasaloppet körde jag med 125 ml softflask med kardborrtejp på benet, funkar strålande!) Kokade också ihop en egen vätskeersättning istället för resorb. 

Loppet i korta drag:
Det roligaste med backyards är helt klart att det lockar en massa trevliga människor med olika bakgrund och mål som man får tillfälle att prata med under loppet! Tyvärr omöjligt att beskriva alla trevliga möten och samtal i en kortfattade resumé. Tidigt träffade jag i alla fall Magnus, som sopade hem hela skiten, som jag kände igen från förra årets tävling och som direkt outade att han ville vinna. Snackade med Morabor som jag träffat tidigare, trevliga Malin och Lisa tex. Och Josefin (Östersund?) och Anna-Lena, som hejade längs banan på slutet också. Träffade också Simon från Gävle tidigt som jag sen sprang med till och från tills vi båda klev av efter 24 timmar. Han gjorde backyard-debut och var en glad och positiv kille som hjälpte mig hålla mitt humör uppe. Även Ola från Ludvika gjorde en imponerande debut och var ett fint sällskap. Och Joel som klev av hur pigg som helst efter 15 varv för att han hade bättre saker att göra...

Tomas Stöt, som vunnit ÄBU flera gånger och blev tvåa den här gången, var min räddning när jag grävde som djupast på slutet. När jag fick stanna och kräkas på väg ut på varv 21 peppade han igång mig igen. Tomas hejarklack, hans dotter och Lennart (?), bidrog också med mycket positiv energi genom påhejningar på olika ställen längs banan.  

Jag och Magnus Högfeldt
Foto: Nisse Schmidt/Siljan News

Lilo levererade en välförtjänt glass till Tomas
Foto: Nisse Schmidt/Siljan News

Jag hade ett antal toppar och dippar under loppet. Redan på varv fyra tyckte jag att benen började kännas lite tunga och att det var lite för tidigt.😅 Men det blev inte så mycket värre i alla fall. Mådde illa till och från och försökte parera det. Misslyckades inför varv 21 när jag tvingade i mig lite buljong och trodde jag skulle vända ut och in på magsäcken när jag kräktes upp det på väg ut på varvet. Efter det mådde jag i alla fall bättre en stund men fick knappt i mig något mer fast sen. 

Ändå pigg för att vara strax innan tre på natten!

Fast ser inte lika pigg ut här några minuter senare...

Framgångsfaktorer
Jag har identifierat några saker som jag tror bidrog till att det gick vägen:  

Tydlig målsättning
Den största anledningen till att det gick vägen den här gången tror jag var att jag vågade uttala mitt mål att klara 24 timmar och höll fast vid det. Jag hade analyserat förra årets lopp när jag väldigt låg och ledsen kämpade mig upp till varv 20. Då gjorde jag misstaget att börja tänka på hur lång tid det var kvar och hade inte vågat uttala målet att klara 24 timmar. Nu försökte jag slå undan tankar om kvarvarande tid så fort de kom och istället tänka på känslan när jag skulle springa i mål efter 24 timmar. Det gjorde mig glad och helt bubblig i kroppen. Inser också att jag blev peppad av att räkna andelar av loppet i början när vi sprungit 1/4, 1/3 osv. men att det inte alls kändes peppande när det var 1/3 och 1/4 kvar. Någon i spåret sa "Har man klarat 12 varv klarar man 24" och trots brist på vetenskaplig evidens för detta påstående tog jag fasta på det...;-) 

Energiintag
Förra året kämpade jag med att få i mig energi och den här gången insåg jag att värmen skulle göra det ännu viktigare med vätska också. Att ha mycket olika saker med att äta och dricka så det alltid fanns något jag var sugen på gjorde det enklare att få i mig energi. Vid två tillfällen fick jag glass av Adam och det var helt outstanding gott! 

Support och planering
Att ha support i varvningen var också guld värt. Förra året låg Adam och sov med Lilo i tältet hela natten tills jag klev av men den här gången möttes jag av honom varje gång jag kom in i varvningen. Det var så skönt och minskade stressen att hinna med det som behövdes innan det var dags att ge sig ut igen. Han fyllde min handflaska hela natten, la fram ombyteskläder, smorde in mina ben med liniment, tog fram mat och peppade mig. Förra året gjorde jag några riktigt korkade grejer på natten trött och dum i huvudet av energibrist (bland annat). Den här gången hade jag sett till att ha en mer genomtänkt och ordnad packning med kläder, ett "nattpack" med pannlampa etc. och "nödpack" om det skulle bli kris och ont om tid i varvningen. Hörlurar och telefon behövde jag aldrig ta med ut den här gången men det fanns där redo om det skulle behövas. Jag hade också införskaffat en fällbar stol i sista stund för att kunna försöka vila lite bättre mellan varven. 

Träning
Jag tror att relativt regelbunden styrketräning och mina entimmes rundor innan frukost som jag ändå haft hyfsad kontinuitet i under våren tillsammans med mina tidigare ultraerfarenheter väger upp lite av min ytterst bristfällig träningsmängd och avsaknaden av långa distanspass i år. Styrketräningen, med fokus på funktionella övningar med kroppen/gummiband/enkla redskap, tror jag också har varit bra för min löpteknik och bidrar till att jag inte fick ont någonstans. 

Tomas
Tomas Stöt får en egen rubrik! Under förra årets lopp fick jag några bra tips av honom som jag haft nytta av och i år var han som sagt en bidragande faktor till att jag fixade mitt mål. Han var ett tryggt sällskap många varv på slutet och hjälpte mig att inte stressa upp mig när jag hade kräkts utan ladda om och komma tillbaka. Jag följde också hans upplägg på koffeinintag (1 tablett var tredje timme typ) och hade inte alls de svackor av trötthet under natten som jag haft tidigare lopp. 

Gammal, men lika aktuell, bild på Tomas
Foto: www.swedenrunners.se

Tankar efter
Jag är fantastiskt glad och nöjd över att jag inte fick ont någonstans under loppet. Jag är också väldigt glad att jag trots en del dippar lyckades hålla humöret uppe ok och klarade mig från de djupa depressiva tillstånd och mentala fighter när jag bara går och gråter som jag haft under långa lopp tidigare.

När jag klev av efter varv 24 gjorde jag det med gott samvete. Jag hade hela tiden haft klockan 10 som min målbild och att jag skulle "unna mig" att kliva av då nöjd med min prestation och med att inte behöva pressa mig vidare. Jag tänkte att jag behöver öva på att vara nöjd ibland också! Att ha det tydliga målet var som sagt väldigt viktigt för mig under loppet. Samtidigt kändes kroppen förvånansvärt fräsch och tiden lång innan nästa varv drog igång och det kändes lite konstigt att kliva av när det inte fanns något som egentligen hindrade mig från att springa vidare.

Benen har känts överraskande bra även nu dagarna efter. Har lite otippat haft mer träningsvärk i axlarna och magen än i benen och vaknade upp i måndags med en jäkla träningsvärk i rumpan som jag aldrig haft innan. Mitt enda skav är efter chippet jag hade runt ankeln. Självklart är jag trött och sliten, kanske framförallt efter en hel natt utan sömn, och har haft ytterligare några nätter med förhöjd puls och dålig sömn. Men har klarat mig helt från "dåligt ont" och allvarligare men än så. Så jag är väldigt tacksam för det och att kroppen pallar med och alla fina minnen jag tar med mig från den här helgen! 😊

Stort tack till Petra och Markus på Sweden Runners för ett grymt arrangemang som vanligt!

Adam har gjort en liten film från dygnet:

Vasaloppet elit 2021

Då var Vasaloppet över även i år. Som vanligt är det en känslomässig berg och dalbana från ca tre veckor innan till dagarna efter. Formen dagarna innan kändes som vanligt inget vidare. Väldigt trött, periodvis ont i huvudet och mycket fjärilar i magen. Vissa stunder har jag varit superpepp och andra mått illa när jag tänkt på det. Att jobba mentalt inför Vasan är något jag måste bli bättre på. 

Uppladdning:
Jag har alltid mycket prestationsångest inför Vasaloppet. Dock bara från mig själv, bryr mig inte vad andra tycker och folk bryr sig nog inte heller om det skulle gå dåligt. Men man vill ju att all den tid man lägger på träning ska ge resultat, särskilt på loppet som alla andra också vill prestera. Sen är jag en sån person som lika mycket tycker om träningen och resan till målet. Dock hade inte kunnat träna utan mål.

Träningsmässigt har vinter gått ganska bra. Tränat mer i januari och februari än tidigare eftersom det inte varit några tävlingar. Fått in några 4 timmars pass, ett 60 kilometers träningstävling själv och många bra intervallpass. Enligt skiergen har jag också utvecklat mig. Ca 3 sek snabbare på 500ingarna än förra året. Men utan tävlingar har det varit svårt att riktigt veta vart man ligger, Skierg är trots allt inte skidor... Träningsplanen innan loppet var att köra ganska mycket mängd och hårt fram till en vecka innan och dra ner då. Sista veckan körde jag två intervallpass och några lugna löp/skidpass på ca 60 min.  

Raceday:
Larmet ringde 04:25. (Förra året 01:20!!! Läs om förra året här) Alltså så najs att få några timmar extra sömn och inte behöva köa till fållorna. Ulf hämtade mig strax efter kl 5. Och vad fan alltså... Det kräksnöade. Jag viste att det skulle komma lite snö men nu var det snöstorm. Som tur var slutade det snabbt och var bara lokalt. Inga av skidparen som Jakob från Johns Sport vallat åt mig var för nysnö heller. I Mångsbodarna stannade vi och testade skidor. hade två par att välja mellan, båda gick bra men valde att gå på säkert kort, ett par speedmax från 2016 med grov struktur på. I och ned snön som kommit och att det skulle bli varmare under dagen så kändes det som det bästa valet. Ångrar mig heller inte, tyckte de gick bra hela tiden, bättre och bättre. Kanske att de var lite tyngre i början, att en kallslip hade varit bättre då.

När vi kom till den nya startplatsen var det full rulle där. Många åkare sprang och värmde upp, man blev lite starstruck med alla Ski Classics stjärnor. För mig är åkarna i långloppscupen större förbilder än de i landslaget. I och med att man håller på med samma gren så är det ju dem man ser upp till och följer extra. Jag tycker att jobbet som Lager 157 gör i media med videos, åkarintervjuer och Vasapodd gör att man kommer närmre inpå dem och får en bättre relation till dem. Mycket bra för sporten! Jag och Ulf satt kvar i bilen en stund och tog det lugnt. Jag gick på toa och sprang en sväng innan damerna startade 20 min innan oss. Efter damerna startat tog jag mina saker och gick bort till startfållorna. Det fanns fyra olika fållor som var uppdelade efter ranking på massa olika sätt. Jag stod i fållan längst bak men med några rader bakom mig.

Fram till en minut innan start var alla tvungna att bära munskydd (langare längs med banan var också tvungna till det.) Starten gick bra, jag låg längst till höger. Kände att jag fick bra flyt i stakningen och tyckte att jag var med liksom. Tog lite placeringar men det kändes som att backen aldrig tog slut. Men jag tänkte att jag kan inte slå av nu, backen är jobbig, många kör ju max, inte köra safe! Jag hittade bra ryggar att gå med första biten på myrarna. Det gick fort, riktigt fort. Låg länge på lite för hög ansträngning och det fick jag betala för sen. Stör mig så att jag inte hade mer kraft här. Kan det ha varit formen, huvudvärken dagarna innan, slipen på skidorna eller bara att jag är väldigt dålig på snabb stakning? Jag fick acceptera att jag inte kunde köra i den farten så länge så jag fick lov att släppa, tror det var mellan Smågan och Mångsbodarna. 

Innan Mångsbodarna kom en klunga med Rickard Bergengren och Jonas Böhlmark ikapp mig, åkare som är betydligt bättre än mig. Så kanske öppnat för hårt? La mig i rygg och följde med till Mångsbodarna. Där tappade jag klungan, bl.a pga ett fall och jag passade på att dricka. Efter det kom jag aldrig ikapp utan fick köra solo i utförskörningarna. En annan sak jag hade i åtanke under dagen var att aldrig ligga själv och dra för länge. I snabbt före tjänar man väldigt på att ligga i rygg på andra och inte ta vind. Så jag tog det ganska lugnt och innan stigningarna, då kom en klunga ikapp med några bekanta ansikten, två åkare som jag brukar köra jämt med. Tyvärr blev det ryckigt i stigningarna så hela klungan delades. Fick dock några ryggar jag kunde åka vidare med. 

Efter Risberg kände jag att jag började bli piggare igen. Skidorna gick bra och backarna kändes inte så jobbiga. Jag hade hela tiden ett öga på klockan, att gå under fyra timmar hade ju varit magiskt men vid 45 kilometer låg jag ett par minuter efter. Att nå Evertsberg är alltid skönt. Då vet man att det är mycket utförskörning efter och loppet börjar kännas överkomligt. Jag hade bra flyt hela vägen till Vasslan där Fia stod och langade för tredje gången. 

Lundbäcksbackarna gick lugnt och kontrollerat, gick aldrig på rött. Efter Oxberg stod Ulf och jag slängde min mössa till honom, man känner sig alltid lite snabbare utan mössa! Nästa gång som jag började känna mig lite tung var i backarna in mot Hökberg. Jag hade hittat en rygg som drog mig heeela tiden. Patrik Jonsson hette han och han gjorde ett grymt dragjobb. Efter Hökberg på den plattan orkade jag inte längre och fick släppa. Åkte solo några kilometer och försökte att inte tappa farten allt för mycket. Lägligt nog kom en klunga med några andra kändisar ikapp innan Eldris, Stefan Palm och Patrik Linder bl.a. Patrik och jag brukar köra ganska jämt men Stefan brukar vara på en högre nivå. Tempot var inte allt för högt dock kände jag inte att jag själv kunde bidra med så mycket draghjälp. 

Jag räknade kilometerna in till mål efter Eldris och började ladda för en spurt för att inte tappa tävlingsinstinkten helt och hållet. Kände mig stark i de små backarna inne på Hemus. Precis innan Auklandbron drog tempots upp, jag hamnade sist i klungan men kände inte att jag hade mer att ge ändå. Fick tyvärr stryk i spurten och kom in på en 205:e plats istället för en 200:e plats. Trött i mål och kände mig hyfsat nöjd men ingen sprutande glädje... 

Utvärdering: 
Mitt resultatmål; top 200 skulle jag vara glad, top 150 helt galet glad. Men jämfört mot mitt lopp förra året då jag var 257 så var det ändå en förbättring och det driver mig ändå att fortsätta! Mina prestationsmål var att tänka positivt under svackorna, inte fega i början, åka i klungor och få i mig mer energi än tidigare år. Lyckades med vissa av dem, inte fega i början - check, klungor - check men inte de andra så mycket. När jag tappade mellan Mångsbodarna och Risberg var jag ganska nere men det vände sen i alla fall. Mer energi är riktigt svårt... Hade halva drickabältet kvar och fler gels. Tycker det är svårt att hinna få i mig gel och liquids när det går fort och man vill hålla sig kvar i en klunga. Hinner inte med helt enkelt. Och att klämma ut allt ur gelen är inte så lätt heller i farten. Ett annat problem jag haft under hela vintern är att jag varit slemmig i halsen. Det som händer när jag dricker då är att slemmet åker ner i halsen och jag börjar klökas. Hände flera gånger under loppet och är riktigt jobbigt. 

Nästa år är det 10-års jubileum för mig, blir väl ett fint år att starta i det riktiga elit-ledet för första gången? Att slippa köa på morgonen är i alla fall en riktigt bra motivator! Har känt mig riktigt trött i kroppen och huvudet dagarna efter, riktigt vasabakis. Känner ingen riktig träningsmotivation heller. Ska ta det lugnt under veckan och smyga igång nästa vecka. Blir nog mestadels intervaller framöver och blandade träningsformer. Vasaloppet är över för denna gången men som vanligt så kommer man väl knappt hinna blinka innan det är dax igen! Och då jävlar! Hahaha... 

Ny kom igång-kurs skate

Nu kommer en ny chans för er som missade den förra skatekursen. Den 9:e och 11:e februari kör vi igen på två vardagskvällar! 

Vasaloppet är snart över men skidåkningen lever kvar! Många kan nog hålla med om att den bästa tiden för skidor börjar nu. Vårskidåkning, skate och skare hör ihop. På denna kom igång-kurs på skate lär vi oss grunden och de olika växlarna.

Varför skate?

När man får flyt i skateåkningen är det en underbar känsla. Det är inte av en slump som norrmännen döpt de olika teknikerna i skate efter dans (dobbeldans, enkeldans.) Det är lite som att dans, rytmiskt och harmoniskt. Att inte behöva bry sig om valla är heller inte att underskatta! Det är bara att ta skidorna och ge sig ut. Skate tränar också hela kroppen och är väldigt skonsamt för kroppen. 

V.10 den 9:e och 11:e mars kommer vi en kom igång kurs för de som vill lära sig att skejta.

Kursen har ett pass på tisdagen och ett på torsdagen, varje pass är 60-90 minuter långt. 

Kursen riktar sig till dem som vill utveckla sin teknik och lära sig/bättre förstå de olika "växlarna".

 

Praktisk information:

Datum: 9:e och 11:e mars

Tid: 18:00 (varje pass är ca 90 min långt.)

Plats: Hemus skidstadion Mora 

Pris: 695 kr (går att ta på friskvårdsbidrag.) Betalningsinstruktioner kommer på mail innan kursstart

Max antal deltagare: 10 st. 

Anmälan sker via mail till kontakt@fiaochadam.se

Ange namn, telefonnummer, personnummer och adress. 

Vi ser helst att man har komplett skateutrustning för kursen, dvs: skateskidor, längre stavar och skate- eller kombipjäxor. Att vara nybörjare och lära sig skejta med fel utrustning blir onödigt svårt. (Hör av dig om du har frågor angående utrustning.)

Har du några frågor eller funderingar så tveka inte att höra av dig!

Antingen via mail till kontakt@fiaochadam.se eller meddelande till XC Moras facebook.

Kom igång kurs skate längdskidor

Äntligen börjar skatetåkningen ta fart i Sverige! :D På grund av Vasaloppshetsen som vi har här i Sverige har den klassiska skidåkning blivit dominant här. Det har nästan bara varit tävlingsåkare som kört skate tidigare. Kommer man ner i Europa ser det inte likadant ut. Där är skatetåkningen lika stor som den klassiska. Och nu får man väl säga att mycket tack vare Vasaloppet och nattvasan har motionären upptäckt skateåkningen här! 

Varför skate?

När man får flyt i skateåkningen är det en underbar känsla. Det är inte av en slump som norrmännen döpt de olika teknikerna i skate efter dans (dobbeldans, enkeldans.) Det är lite som att dans, rytmiskt och harmoniskt. Att inte behöva bry sig om valla är heller inte att underskatta! Det är bara att ta skidorna och ge sig ut. Skate tränar också hela kroppen och är väldigt skonsamt för kroppen. 

Helgen v.5 den 6:e och 7:e februari kommer vi en kom igång kurs för de som vill lära sig att skejta.

Kursen har ett par på lördagen och ett på söndagen, varje pass är 60-90 minuter långt. 

Kursen riktar sig till dem som vill utveckla sin teknik och lära sig/bättre förstå de olika "växlarna".

 

Praktisk information:

Datum: 6:e och 7:e februari

Tid: 10:00 (varje pass är ca 90 min långt.)

Plats: Hemus skidstadion Mora 

Pris: 695 kr (går att ta på friskvårdsbidrag.) Betalningsinstruktioner kommer på mail innan kursstart

Max antal deltagare: 10 st. 

Anmälan sker via mail till kontakt@fiaochadam.se

Ange namn, telefonnummer, personnummer och adress. 

Vi ser helst att man har komplett skateutrustning för kursen, dvs: skateskidor, längre stavar och skate- eller kombipjäxor. Att vara nybörjare och lära sig skejta med fel utrustning blir onödigt svårt. (Hör av dig om du har frågor angående utrustning.)

Har du några frågor eller funderingar så tveka inte att höra av dig!

Antingen via mail till kontakt@fiaochadam.se eller meddelande till XC Moras facebook.

Terminstart för XC Mora längdskidgrupp

Om en vecka den 12:e januari drar längdskidgruppen igång igen! En gång i veckan (varje onsdag) kör vi intervallträning på antingen Hemus, i Vasaloppsspåret eller i Orsa Grönklitt. Passet är anpassat så att alla med någorlunda skidvana kan vara med. I passet ingår också teknik och balans men fokuset ligger alltid på intervallerna! 

Terminen sträcker sig mellan den 12:e jan till den 31:e mars. 
Pris för hela terminen är 1100kr  eller 125 kr per gång. 

Anmälan till första passet går till genom att kryssa i "kommer" på facebookevenemanget i länken: https://www.facebook.com/events/453804542693178/

XC Mora Längdskidgrupp

Den 4:e november övergår XC Moras rullskidträning till skidåkning på snö! Vi kör på samma upplägg som under rullskidträningen och träffas en gång veckan och kör intervaller, teknik och balans tillsammans. Platsen kommer variera utifrån snötillgång. Vi kommer köra i snösäkra Orsa Grönklitt och även Hemus och Vasaloppspåret när det kommit snö där.

Passen är upplagda så att alla med någorlunda skidvana kan vara med. Fokus kommer alltid vara på intervallerna som kommer variera från korta till långa och platta till backiga! Men under passen kommer vi också köra en del balans och teknik.

Vi kommer köra varje onsdag. Preliminär tid 18:00.

Pris 11 nov till 16:e dec: 599kr 
(Går att ta på friskvårdsbidraget.)

Första passet är ett gratis prova på pass, kolla gärna in evenemanget på Facebook! 
Har man inte möjlighet att komma så går det bra att prova på vilken gång som helst, hör av dig innan bara.

Vinterläger med XC Mora

Ja! Äntligen kör vi igen! Den 14-17 januari kommer XC Mora arrangera ett vinterläger i Orsa Grönklitt. Vi kallar det just "vinterläger" eftersom det inte är tänkt som ett klassiskt "Vasaloppsläger" där fokus ofta tenderar bli att få så många träningstimmar som möjligt och att äta mycket pasta. Om du vill komma till vintern i Dalarna, koppla av, åka längdskidor, bo mysigt, äta gott (kanske laga mat över öppen eld?) är detta rätt läger för dig! 

Boende:
Vi kommer bo i Fryksås som är högt beläget och ligger ett par kilometer från Orsa Grönklitt. Boendet heter Fryksås Sviten och lilla sviten. Fryksås Sviten består av 3 sovrum samt ett loft med 3 sängar (totalt 10 bäddar), storkök och storstuga med öppen spis, 2 badrum, bastu och jacuzzi. Sviten har även stor altan med vacker utsikt mot Orsa sjön och Siljan. Lilla sviten är är i grunden ett härbre som är renoverat och ombyggt till en modern timmerstuga med 6 bäddar fördelat på 3 rum.

Mer info om boendet och fler bilder finns här. 

Mat
Varje morgon serverar vi en stor frukostbuffé i stugan. Lunch och middag kommer vi antingen äta tillsammans i stugan eller på någon av restauranterna i trakten. Måltiderna vi äter i stugan är hemlagade och vegetariska. Frukost och måltider i stugan ingår i priset medan de luncher (2-3 st) som äts på restaurant bekostas av deltagarna.

Ett läger för alla!
Tanken är att man ska kunna skräddarsy lägret lite hur man själv vill. Är man en inbiten tekniknörd och främst av allt vill utveckla sig som längdskidåkare finns det alla möjligheter att bli filmad några extra gånger och prata teknik in mot småtimmarna. Om man hellre vill skippa ett längdpass och åka långfärdskridskor på Rädsjön/Orsasjön går det lika bra. Utöver att åka längdskidor på några av våra favoritplatser i Moratrakten (beroende på snötillgång) kommer vi också erbjuda andra (valfria) aktiviteter; långfärdskridskor, pannlampslöpning, en liten täljkurs, föreläsning om träning/skidor/valla.

Orsa Grönklitt

Norra Garberg

Vasaloppsspåret

Preliminärt schema
Tors:
Tid för inkvartering meddelas senare
15:00 Klassisk teknik - "kom igång" (balans, lek och teknik)
18:00 Middag 
20:00 Genomgång av upplägget för lägret och skidteknik i teorin 

Fredag
07:00 Morgonjogg i Fryksås
08:00 Frukost
10:00 Klassisk teknik - de olika växlarna + filmning
12:00 Lunch på Ugglan och Björnen alt Smidgården
14:00 Intervallpass klassiskt eller långfärdsskridskor på Rädsjön/Orsasjön
18:00 Middag
20:00 Videoanalys av dagens åkning och tekniksnack

Lördag:
08:00 Frukost
10:00 Klassisk teknik - gemensam inledning sen åkning individuellt/par med tränare
13:00 Lunch 
14:00 Skejtteknik för de som vill (fri åkning för övriga)
15:00 Klassisk teknik för de som inte kört skejtteknik
18:00 Matlagning utomhus (om vädret tillåter) på murikka/öppen eld.
20:00 Prova på att tälja 

Söndag: 
07:00 Stretching och lätt styrketräning med kroppen 
08:00 Frukost
10:00 Distanspass i Vasaloppsspåret (om vädret tillåter) och finjustering av teknik
13:00 Lunch och hemfärd

Pris för lägret: 4500 kr 
(Deltagarna betalar spårkort och måltider som äts på restaurant själva.)

Anmälan:
För att anmäla dig skicka ett mejl till kontakt@fiaochadam.se 
Ange följande: namn, adress, telefonnummer och personnummer.
Ange också om du har några speciella matpreferenser, om du vill bo tillsammans med någon speciell och dina tidigare erfarenheter av längdskidor samt vad du vill få ut av lägret. 

Ex: Jag tål inte gluten. Vill gärna bo tillsammans med min sambo Gustav Gustavsson. Jag har åkt längdskidor ett par gånger tidigare men känner att jag skulle vilja utveckla min stakteknik lite extra och prova på skejt!

OBS: 
Vid anmälan ska halva lägeravgiften betalas (2125kr).
Via swish: 0768 728400
Banköverföring till konto: 5620 1010696 (SEB)
Eller om du önskar faktura

Vid inställt läger betalas hela beloppet tillbaka.

Kommentarer från deltagarna från tidigare läger:

"Bra blandning och fruktansvärt kul och lärorikt"

"Positiva och peppande. Mycket feedback från ledare. Man kände sig sedd. Bra engagemang och närvaro. Tydligt att ni satte deltagarna i första hand! :)"

"Superbra - verkligen! Väldigt förtroendeingivande och kunniga!"

"Behåll det personliga bemötandet, allt har varit perfekt, extremt nöjd!"