torsdag 14 februari 2013

I ♥ Bruksvallarna

Dags för ett litet livstecken från Bruksvallarna kanske!

Vi lämnade Orsa strax efter lunch i söndags och tog vägen till Bruksvallarna genom en snödriva strax innan Sveg. (Ett par bilar framför bestämde sig för att tvärbromsa av oklar anledning på ett parti där det var glashalt. Gustaf hade några sekunder på sig att ta ett beslut och hade det goda omdömet att sikta in sig på en snödriva i väggrenen istället för framförvarande och mötande bilar.) Vi fick som tur var hjälp att få bilen framgrävd av ett par efterföljande bilar som var lite bättre rustade och hade snöskyfflar. De var även snälla nog att hjälpa oss att putta ut bilen på vägen igen. Sen kunde vi fortsätta sista biten nöjda med att både vi och bilen klarat oss oskadda. 

Väl uppe stack vi ut på ett kort pass för att få igång kroppen liten efter tävling och bilresa. Det var snöigt och inte så mycket till spår och jag var trött i kroppen men det var skönt att komma ut och få lite frisk luft. 

Utsikten från stugan

Måndag
På måndagen körde vi det första långpasset. Det kändes inte alls bra i kroppen och jag var allmänt orkeslös och trött i musklerna. Jag funderade tidigt på om jag inte borde ha avbrutit passet. Jag hade haft lite ont i halsen på morgonen men inte så farligt. Jag fortsatte dock åka och försökte ta det lugnt och hålla nere pulsen. Inte lätt i den terrängen och med all diagonalåkning!

Vi körde upp till Ösjöstugan och fyllde på depåerna med rödingklämma. Gud vad gott! Stugan var dock lika kall som förra året, men vi lyckades i alla fall torka upp kläderna någorlunda innan vi gav oss ut i kylan igen. Sen var det kallt som tusan ett tag innan man fick upp värmen igen. Tur att det kommer några uppförsbackar strax efter stugan innan man påbörjar utförskörningen. Det var lite blåsigt och kärvt uppe på fjället men skönare sen när vi kom nedåt. Sen körde vi runt Ramundberget, Klinken och rullskidbanan hem. Jag fick lite nya krafter när det gick att staka lite mer och en del av fästet var bortsladdat efter utförskörningen så glidet blev lite bättre. Men jag var fortfarande väldigt trött. Fick en väldig hemlängtan på slutet och kände mig piggare då än i början av passet. 

Sträcka: 4 mil
Tid: 3:38

Hela gänget utanför Ösjöstugan

Gustaf försöker torka upp i stugan

Inte bara i Stockholm man kan
få inspirerande inredningstips! ;-)

Bildbevis på att även Haugan, eller "Håkan" som han heter
på rikssvenska, (plac. 123 på VL som bäst!)
stannande till i stugan i år. 

Tisdag
På tisdagen vaknade jag med ännu mer ont i halsen och jag hade fortfarande ont och var tjock i halsen när jag ätit frukost. Dessutom hade jag ont i huvudet och upp mot höger öra och kände mig allmänt risig. Hemma hade jag aldrig ens övervägt att träna så jag fick, om än motvilligt, sikta in mig på en heldag i stugan. Hoppades på snabb återhämtning och passade på att få en massa jobb gjort. Inget ont som inte har något gott med sig. ;-) Den enda fysiska aktiviteten under dagen var en promenad med Gösta på eftermiddagen. Det var skönt att komma ut och få lite friskt luft men kändes helt rätt att jag stått över träningen. 

Bilder från Gösta-promenaden

Lite annat än Lund


Onsdag
I går kändes det mycket bättre på morgonen. Puh. Jag var visserligen rätt snorig men hade inte alls ont i halsen. Skönt! Det var finfint väder, stilla och soligt, och jag och Gustaf körde en runda lugnt och fint. Gustaf körde skate och gjorde lite ryck ibland och väntade in eller vände tillbaka. Vi körde Klinken och rullskidbanan hem. Kändes mycket bättre än de senaste passen. Jag stakade mycket och kände mig stark i musklerna men blev oproportionerligt flåsig på sina ställen i förhållande till pulsen och matt och pigg om vartannat. Men det kändes att det var ett steg i rätt riktning! Härligt!

Lite annat än Lund som sagt...

På kvällen stack jag, Gustaf, Håkan G och Lasse ut på ett kortare pass. Jag och Gustaf gick in för att staka runt 13-kilometersslingan som utgår från stadion i Bruksvallarna. Det kändes riktigt bra och roligt! Det var skönt att glida omkring i pannlampans sken i en tyst skog med gnistrande snö. Det kändes relativt lätt (höll A1 i snitt) och kontrollerat och gick ändå hyfsat fort. Skön känsla i kroppen! 

Sträcka: 45,5 km
Tid: 3:35

Torsdag
Ännu snorigare men annars ok. Planen var att åka upp till Kariknallen. Så mycket "åka" blev det dock inte. ;-) Men jag transporterade i alla fall mig själv och skidorna de 400 höjdmeterna. Lasse och Håkan skejtade medan jag och Gustaf körde klassiskt. När vi kom ut på de öppna partierna på fjället kunde vi dock konstatera att spåren var helt igenblåsta och vi promenerade vidare och försökte hålla värmen bäst vi kunde i vinden och yrsnön. Sista biten till stugan blev vi riktigt kalla. Där var det flackare och rak motvind. Det var riktigt skönt att äntligen se stugan och komma in i värmen en stund. Jag och Gutstaf festade till det och delade på en kaffe, en renklämma och en chokladboll. Gott! Men det är nog inte mycket som inte är gott uppe på fjället under en skidtur...;-) Jag lyckades torka upp mina kläder hyfsat i värmen från den öppna spisen. Svor mer än en gång över mitt dåliga vätskebälte. Under onsdagens pass  märkte jag att jag frös om baken efter en stunds åkning. Det visade sig att vätskebältet hade läckt och blött ner byxorna rakt igenom överdrag och underställ. Blev lite lätt kyligt...:S Jag trodde att jag bara skruvat på locket dåligt men idag visade det sig att bältet var kasst och inte gick att få helt tätt. Så jag fick hälla ut saften som var kvar och försöka torka upp byxorna bäst det gick innan vi gick ut i kylan igen. 

Jag och Gustaf gjorde faktiskt ett försök att slippa undan nedfärden eftersom vi bävade för att det skulle bli väldigt kallt. Fast vesslan som man kan åka med på sträckan visade sig kosta 110 kr/person och vi hade precis fikat upp en hundring och hade inte så mycket pengar med oss. Så det gav oss inget val mer  än att ta oss ner bäst vi kunde. Jag stakade som en galning på de första flackare partierna för att försöka få upp värmen och sen plogade vi tills låren skrek av mjölksyra. Det var inte riktigt så kallt som befarat eftersom vi snabbt kom ner i det mer skyddade partiet. Fast det var ju inte direkt varmt att åka ner. Tillbaka i stugan blev det varm dusch och bastu för att få upp värmen igen. 

Sträcka: 14 km
Tid: 1:39 
Höjdmeter: ca. 400



Jag hade egentligen tänkt mig ett längre pass idag men det fick bli vad det blev och jag åkte med de andra tillbaka till stugan efter vår nedfärd. Jag är ju fortfarande förkyld så det är antagligen bäst så här även om det känns lite jobbigt att inte kunna maxa träningen när man väl får chansen till skidåkning i så här fina förhållande. (Kanske inte just där uppe på fjället men allmänt iaf. ;-)) Jag laddar om inför fredagens och lördagens pass istället! Väderprognoserna ser lovande ut men vädret är ju minst sagt omväxlande här i fjälltrakterna så man vet aldrig. 

Idag firar vi alla hjärtans dag i stugan. Håkan, Lotta och Bengt har åkt hem till Skåne igen så det blir en middag för fyra ikväll. Kyckling och klyftpotatis står på menyn och till efterrätt lutar det åt våfflor. Hjärtformade såklart. ;-) 

Kärlek till er alla! 

2 kommentarer :

  1. Låter som ni har det trevligt, träna på.

    SvaraRadera
  2. Ajabaja, inte träna när du är sjuk Fia!:) Förstår dock att det är svårt att hålla sig ifrån träningen när man åkt iväg så där. Ser himla härligt ut! Krya på dig!

    SvaraRadera