Samuel Norlén - först ut i Hjulkalendern

Första advent är här. Dagen till ära snöar det på bloggen men ute är det storm och lite lagom ruskigt. Men hjulskidorna behöver rastas! Lutar åt att det blir ett teknikpass i skyddat läge. Bara 99 dagar kvar till Vasaloppet nu...

Samuel Norlén är en jäkel på rullskidor såväl som på skidor och satsar högt i årets Vasalopp. Jag hoppas att han kan inspirera fler än mig!

 

Här går det att ladda ner hela artikeln som en högupplöst pdf!

Höstrullen 2011

Igår var det dax för tävlingen jag sett fram emot; Höstrullen som går på banvallen mellan Ulricehamn och Borås. 42 km flack stakning och äntligen skulle jag få lite motstånd i D21! Men icke; varken Majken Johansson Henaes eller Josefin Fhärm dök upp så det var bara att ladda om igen och förbereda sig på gubbjakt som vanligt. Tråkigt och oinspirerande.

Det var riktigt kyligt på morgonen och vi fick skrapa rutorna på bilen innan vi åkte iväg för att möta upp Håkan, Lotta och Lasse i Markaryd. Burr.

Kyligt!

Fin vy på vägen till Markaryd

På morgonen upptäckte jag att jag inte fått med mig mitt vätskebälte och skickade sms till Håkan och Lasse för att se om de kanske hade nått extra. Iphone tyckte att "Gonorré" var ett mer lämpligt ord att använda än "Gomorron". Gonorré Lasse! Vätskebältet löste det sig med i alla fall. Fick låna ett av Håkan.

Jag var lite fundersam till hur det skulle gå att köra en masstartstävling på den smala banvallen och så här i efterhand är jag rätt nöjd att jag inte var med i de första stora klungorna. (Som tydligen inte bara hade det trångt i allmänhet utan även hade ett litet möte med tre hästar med tillhörande hysteriska ryttare på banvallen! Den allvarligaste incidenten drabbade dock Martin Ekwall som slet loss ett ledband i tummen efter att ha synat marken, men trots allt fullföljde loppet!)

Åkarna delades in i fem seedningsgrupper och starten gick relativt lugnt. Ganska snabbt blev det lite luftigare och jag hittade en lämplig liten klunga att köra med. Jag gjorde min beskärda del av arbetet och tyckte det kändes ganska bra. Kanske lite för bra? Borde kunnat pressa på lite mer än jag gjorde tycker jag. Lurigt det där, när tjänar man på att dra ifrån en klunga och när ska man hänga kvar? Hänga kvar var nog rätt i det här fallet för det var en väldigt svår bansträckning att rycka ifrån på. Efter ett tag började det gå lite väl lugnt och jag försökte trycka på och pressa upp tempot lite. Klungan tunnades ut och det slutade med att jag och Bo Tigerberg körde sista milen ensamma. Jag gjorde ett par försök att pressa upp tempot igen, men Tigerberg svarade bra...=)

Just här var jag i alla fall före! =)

Efter lite trixande på väg/trottoar svängde vi av och in på en väg som började med en brant uppförsbacke med grov asfalt. Det var jag helt oförberedd på. Hur länge kommer det vara så här? Jag började fumla lite med frånskjut och Tigerberg fick en lucka. Sen när det flackade ut igen och jag såg idrottsplatsen vi skulle in på försökte jag trycka på igen och komma ifatt, men det gick inte.

Jag fick se mig besegrad! Jag gick i mål på 1.50, 9 sekunder efter Tigerberg och 20 minuter efter vinnaren Tobias Westman. 2:a blev Anton Järnberg och 3:a Samuel Norlén. Lasse i klubben gjorde ett bra lopp medan övriga inte var helt nöjda med sina prestationer. Gustaf har tränat på som vanligt inför tävlingen eftersom han egentligen inte hade planerat att köra den. Han följde med för min skull eftersom jag gärna ville köra när jag för en gångs skulle trodde att jag skulle få konkurrens i D21. =( Håkan körde sitt första lopp (och sitt andra pass någonsin) på kraftstaven. Han var inte helt övertygad. Eller inte alls övertygad skulle jag säga...Ska bli intressant att se fler utvärderingar framöver! Rickard har jag inte så bra koll på eftersom han försvann hem till mormor i Borås på söndagsmiddag direkt efter tävligen. ;-) Vad jag förstått var han lite rädd på slutet när det gick utför och var knixigt och förlorade ett antal placeringar där. Annars tror jag att han gjorde ett ganska bra lopp igår!

Jag fick placering 53 av 80. Inte bra. Inte dåligt. Ett lite lagom medelmåttigt lopp på alla sätt och vis...

Mitt lopp i siffror:
Sträcka: 42,09 km
Tid: 1.50.16
Maxfart: 34,7 km/h
Medelhastighet: 22,7 km/h
Medeltempo: 2:38 min/km
Maxpuls: 167 (94% av maxpuls)
Snittpuls: 157 (89% av maxpuls)

Nu väntar en lite tuffare start på vecken innan jag ska ladda om inför nästa helgs tävling:
- Den fantastiska BIF-rullen! =) (Som min klubb, Björnstorps IF, arrangerar...) Det ska bli skönt med en tävling på hemmaplan för en gångs skull!

Hallands Rull-Ski 2011 - stavbrott, spöregn och åskväder

Idag var det dax för den efterlängtade Hallands Rull-Ski. Deltävling två i Sydsvenska Rullskidcupen med 47 km klassisk åkning på lätt kuperad bana i fina omgivningar. Det regnade när vi satt i bilen på vägen upp men lagom till uppvärmningen tittade solen fram och vi såg fram emot en rullskidtävling i vackert väder. Men tji fick vi, och det med besked. Efter uppskattningsvis en halvtimmes åkning började det regna. Först bara lite duggregn men sen öppnade sig himlen och ett skyfall i klass med Syndafloden utbröt. Vad har han där uppe emot rullskidåkning egentligen? ;-)

Jag kom iväg bra i starten och satsade friskt första halvmilen. Efter 6 km tittade jag på klockan och konstaterade att jag legat väldigt nära maxpuls lite för länge och började stumna. Jag bestämde mig för att slå av lite på takten och försöka återhämta mig innan det var för sent. Jag hade ju ingen motståndare i D21 men väl ett banrekord att jaga. Jag blev omkörd av Bengt-Åke från klubben och lät honom passera. Efter lite lugnare körning hittade jag en bra rygg att hänga och vi kom ifatt och fick med oss Bengt-Åke i vårt lilla gäng. Vi låg och körde tillsammans ett bra tag och det kändes väldigt bra! Jag kände mig stark i uppförsbackarna och återhämtade mig bra. Det kändes riktigt lovande för resten av loppet igen!

Då hände det som inte fick hända. Stavbrott nummer två på mindre än en månad. Bara en liten touch i sidan på skidan/pjäxan och så var den OneWay-staven förbrukad.

Börjar tröttna på det här nu.
Sjukt sköna stavar, men väldigt ömtåliga.

Extratrugorna i midjebältet hjälpte föga eftersom det fattades 15 cm av staven. Den här gången var jag mer uppgiven än förbannad och försökte staka vidare med den knappa 130 cm långa (korta) staven. Högerstaven var hel och jag försökte använda den och bara peta lite med den korta. Det gick. Inte fort, men framåt. Och jag diagonalade lite uppför som omväxling. Nu när jag tittat på passet i Garmin Training Center ser det ut att ha varit drygt 6 km jag körde innan jag fick en ny stav. Jag hojtade på en kille som stod längs vägen som visade sig köra följebil till sin far. Och som råkade ha ett par extrastavar i bilen. Vilken tur! De var 8 cm längre än mina vanliga stavar, och hade alldeles för stora remmar som jag gled ur hela tiden. Så jag fick hålla i stavarna utan att kunna släppa taget i stakningen. Störigt. Men det var klart bättre än 1,5 stav och gjorde det möjligt för mig att ta mig i mål. Det hade jag haft stora problem att göra annars. Så jag är väldigt tacksam!

Resten av loppet körde jag och tittade efter följebilen med stavar, där mina egna reservstavar fanns, men den dök aldrig upp. Så jag stakade på så gott det gick och tog mig i mål på en något bättre tid än förra året. (Förra året körde jag på 2.13 och i år på 2.10. ) Med tanke på omständigheterna får jag väl vara nöjd med det. Men det var trist att inte få en bättre bild av hur jag utvecklats sen i fjol.

Mitt lopp i siffror:
Sträcka: 46,85 km
Tid: 2.10.22
Maxfart: 40,8 km/h
Medelhastighet: 21,5 km/h
Medeltempo: 2:47 min/km
Maxpuls: 176
Snittpuls: 164

Det gick bra för resten av Björnstorps-gänget. Gustaf placerade sig bäst, på en 9:e plats i tufft motstånd efter att ha satsat allt på att hänga förstaklungan så länge det gick. Inte det mest taktiska upplägget på loppet placeringsmässigt men helt enligt plan och han är absolut en erfarenhet rikare. Han hängde med lite mer än en tredjedel av loppet innan han fick släppa. Sen tappade han 5 minuter på resterande 30 km solokörning. Inte illa!

Resultatlista

Tobias Westman, IK Stern, vann H21 på tiden 1.40.42. Sjukt snabbt och bara snörpliga 15 sekunder från banrekordet trots allt regnande. Markus Jönsson, Team Arkmek och Samuel Norlén, IK Stern blev tvåa respektive trea.

Simlångsdalens prisbord var lika generöst som förra året. Som 1:a (och sist) i D21 vann jag en fin korg med allt möjligt gott. Att dela ut ett spurtpris (efter halva sträckan) när det bara är en deltagare i en klass känns kanske lite överflödigt men jag spurtade på i alla fall och vann 200 kr. Och så slog jag ju mitt banrekord från förra året och blev hela 500 kr rikare.

Korgen jag vann

Räknar man körning, anmälningsavgift och stavbrott går jag nästan plus minus noll på den här tävlingen! =) Nästa år hoppas jag på fler anmälda damer och lite konkurrens om priserna! Var håller ni hus alla rullskidåkande tjejjer? Tävlingshjul är kul! =) (Det är förresten inte bara jag som undrar. Vet att Rickard Bergengren letar efter en sådan också! ;-) )

Gustaf och Rickard vann årskort
på konstsnöbanan i Hylte

Dagens kluring:
Vad var det egentligen för något Göran valde från prisbordet?
(Den där röda mojängen till höger i bild...)

Håkan fick ett fint hederspris som tack för sitt stora engagemang och för allt han gör för rullskidsporten. Han är verkligen en eldsjäl utan dess like så han är väl värd lite uppskattning för det han gör.

Vill passa på att tacka arrangörerna Simlångsdalens IF för en trevlig och väl genomförd tävling! Vi ser fram emot nästa års lopp!