onsdag 7 mars 2018

Vasaloppet 2018

Jaha, då var det över igen. Att det skulle gå sämre än förra året trodde jag inte var möjligt. Men så fel jag hade... Det blev inga stav- och bindningsbrott i år men ett fel val av skidor och för mycket jobb i förkylningsdrabbade områden gjorde precis lika mycket skada. Jag tar det från början:

Skidtesting

Min uppladdning veckan innan har bestått av 8 fulla jobbdagar till och med fredagen innan loppet. Lördagen innan var jag ledig dock. Under Vasaloppsveckan i Mora i en sportaffär är det ganska mycket att göra och det är många baciller som kommer och går i butiken. Man blir minst sagt nojig när folk hostar och pratar om influensan... Träningen har bestått av ett intervallpass, ett styrkepass och två skidtester med lite impulser. Under fredags eftermiddagen på jobbet började jag känna mig rejält sliten i huvudet.

På lördagen skulle jag bara vila, kolla skidor på tv och ha det gött! Dagen var bra och jag kände mig inte allt för nervös utan jag var mer förväntansfull. Jag kom i säng vid halv 10 och det tog väl en timme in jag somnade. 02:30 ringde klockan och 03:00 kom supporten och ringde på dörren. Min vän Ulf har hjälpt mig med tester under veckan och erbjöd sig att langa dricka och skjutsa mig till starten. Det är värt otroligt mycket för mig och jag uppskattar det jättemycket! Tack Ulf! (Fia var också med och langade men hon är ju tvungen att stötta mig, det förväntas, hahaha! ;-))

Vi var framme 04:45. Kön till led 1 var redan enorm som väntat, till led 2-4 är den så otroligt lång att jag inte ens kan beskriva det! 05:30 öppnade fållan och jag la in ett par skidor. Jag var ganska långt till vänster men jag hade bara två rader framför mig. Efter det testade jag mina två par vallade skidor. De gick väldigt lika men jag tyckte att ena paret hade lite skönare släpp. Mina stakskidor. Sen gick vi till bilen och värmde oss lite och åt lite. 07:10 lämnade jag bilen och gick bort mot startfållan. Jag pissade två gånger men för första gången så uteblev nummer 2. Kanske för att jag kände mig lugnare än jag brukar? Jag var visserligen på toa 5 gånger dagen innan så det fanns kanske inte mycket att tömma

(Ej från i år)

När jag stod på startlinjen så tänkte jag på storheten i stunden... Ca 14000 skidåkare står bakom mig och nu ska världens största skidlopp snart starta! Varje år blir jag lika förvånad över att det inte är någon nedräkning eller något startskott. (Kanske för att de längre bak inte ska börja åka förrän det börjar röra på sig?)

Jag kom iväg ganska bra på startrakan. Jag var snabbt inne i 0-ledet. Det jag misslyckades med var att byta spår och röra mig åt höger. Jag låg kvar ganska långt till vänster och när backen började så hamnade jag längst till vänster utanför de dragna spåren. Det gick ganska segt o ryckigt och det kändes som att jag tappade placeringar. Pulsmässigt låg jag ganska högt men musklerna kändes väldigt pigga. Jag passade på att avancera när det blev lite luckor. Uppe på myren försökte jag ta rygg på några Ulricehamnåkare som jag åkte jämt med på Skinnarloppet. Leden uppe på myrarna gick som vanligt ojämnt och man kör om varandra titt som tätt.

Jag bjuder på denna bilden från mitt första Öppet spår 2012
Bara så att ni inte har tråkigt när ni läser! :)

Känslan efter några kilometer var att jag fick slita mycket. Jag tänkte att det kanske var att jag var trött efter backen, mitt glid var ändå helt okej när jag stod i fartställning. Efter Smågan började jag skymta tätklungan som var enorm. Minst 300 åkare. Det tog ett par kilometer innan jag var i fatt. Jag såg Marcus Ottosson som lättade på blåsan, Sara Lindborg som fick ny stav och Morten Eide Pedersen som åkte o snackade. Det var precis likadant för två år sen men då kunde jag hänga på bättre. Nu fick jag kämpa för att hänga med i deras mystempo. Jag släppte klungan och som ni kan se på mellantiderna på bilen nedan blev jag omåkt ganska kraftigt mellan Mångsbodarna o Risberg.


Fia och Ulf stod på ett par ställen och gav mig dricka, jag försökte förklara att idag skulle det inte bli något bra lopp men de fortsatte att peppa mig. I de långa backarna upp mot Risberg kom jag ikapp Tim (som jag gick andra året på skidlinjen med). Han var ännu mer uppgiven än mig, han hade också dåliga skidor och hade heller inte dagen. Vi körde tillsammans en liten stund sen drog jag vidare.

Resten av loppet hände det inte så mycket. Jag fortsatte att bli omkörd, tog rygg på några klungor men tappade dem en efter en. Jag pressade aldrig mig men mysåkte heller inte. Från Oxberg och in kändes loppet som en evighet. Jag ville bara komma i mål och men det gick så långsamt... När jag körde igenom Eldriskontrollen hörde jag jag på ungefär 530:e plats. Det kändes konstigt att jag ändå inte låg sämre till. Min egna gissning hade varit  7-800 kanske. Att ha 30 placeringar till led-1 gjorde mig lite peppad ändå och skidorna hade börjat gå lite bättre. Snön mellan Eldris o Mora prepareras betydligt oftare så här var spåren lite hårdare. Jag lyckades få lite bättre fart och tänkte att det var bra träning att pressa ur det sista i alla fall. In på Hemus kom Tommie Lindblom från Stockholmsrullskidklubb och körde om mig och det var precis vad jag behövde för att kunna köra på hela vägen in mål. Jag tog rygg in på upploppet men blev nerspurtad.



Vad tar man med sig av detta då? Det är svårt för mig att hitta något positivt. Det bästa är kanske att försöka glömma loppet och ladda mot kommande lopp i vinter i stället för att gräva ner sig... Det tråkigaste med långloppssäsongen är att den är slut nu och att det bara var ett lopp som jag hade form och körde bra på. Jag får försöka ta med mig Skinnarloppet in i nästa säsong! Men säsongen är ju långt från över. Om jag räknat rätt så har jag 6 tävlingar kvar: SM stafett 10 km skjet, SM 15 km skejt, SM 50 km klassiskt, IFK Mora öppet klubbmästerskap och Grönklittsjakten. Lopp med lite kortare distanser. Det gillar vi! :)

I måndags och tisdags jobbade jag. 3 st var hemma och var sjuka och idag har jag också varit hemma av samma anledning... Kanske blivit lite mycket på sistone. Dax att varva ner nu innan Fia ska leverera! ;-)

Loppet i siffror:
Tid: 05:19:07
Placering: 491 (506 totalt)
Snitthastighet:17 km/h
Maxhastighet:45 km/h
Snittpuls: 153 slag/min (79 %)
Maxpuls: 189 (98%)

1 kommentar :

  1. Alltså vem var det som åkte egentligen? Det här med att flera personer ska dela på en blogg är bara förvirrande o jobbigt.

    SvaraRadera