Sidor

tisdag 25 juli 2017

Skräddarsydda kostråd och avslöjande blodprov

För några veckor sen skrev jag en sammanfattning och reflektion kring en artikel som handlade om kost och kostrelaterade sjukdomar och att människan behöver bli mer hållbar.

Artikeln som fångade mitt intresse redan på omslaget av tidningen hade rubriken "Vill individanpassa kostråd" och var en intervju med Rikard Landberg som snart tar över som chef på avdelningen för livsmedelskunskap på Chalmers.



Inledningsvis förklarar Rikard att kostråden inte handlar om att gå ner i vikt utan om sjukdomsprevention och hälsofrämjande.

"Idag vet vi i stora drag vad man ska äta för att vara hälsosam. Men det finns ett stort problem - folk följer inte de allmänna kostråden."

Flikar in här och klipper i ett utdrag av kostråden, kraftigt förenklat, från Livsmedelsverket:
Ät mindre rött kött (inte mer än 500 gram i veckan). Ät mycket grönsaker (gärna rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök), frukt och bär. Välj nyttiga fetter. Byt till fullkorn. Ät mindre salt. Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker. Minska särskilt på söta drycker.

Rikard fortsätter:
"Hälsogurus och andra testar nya dieter och ser att effekterna blir mycket större. Och så marknadsförs det. Problemet är att det kanske bara gäller just den individen. Fast då har redan folk förlorat motivationen att följa de allmänna kostråden."

Han berättar att det har varit mycket fokus på genetik tidigare och att man har haft förhoppningar om att kunna skräddarsy kostupplägg utifrån olika individers genetiska uppsättning. Det stämmer delvis men enligt honom att det är ganska liten del av kroniska sjukdomar som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar som kan förklaras med hjälp av genetik. Han tror istället att olikheter i vår ämnesomsättning ("den molekylära fenotypen") spelar större roll. Olikheterna kan bero på hälsostatus, kost och tarmfloran.

Rikard vill utveckla tekniker som kan individanpassa kostråden och visionen är att man om några år ska kunna gå till sin läkare och ta ett blodprov och utifrån det och en enkel enkät kring livsstilsmönster få individualiserade kostråd.

Till sin hjälp har han forskaren Alastair Ross som arbetar med att analysera kroppens ämnesomsättning med hjälp av ett blodprov som analyseras i en masspektrometer. Detta handlar artikeln "Ett avslöjande blodprov" om. Alaistar kan tex se om det är frukt, kött eller fisk som dominerar din kost med hjälp av ett blodprov.

En individs ämnesomsättning avgörs dels av metaboliter (restprodukter från nedbrytning av olika ämnen) som bildas i kroppen, tex. hormoner och signalsubstanser, men också av vad vi äter, dricker och andas in. "Det finns tusentals metaboliter i mat som tas upp av kroppen och som vi nu kan mäta i blodet eller urinen" säger Alaistair. Utmaningen är att bland alla dessa tusentals metaboliter hitta den som är kopplad till en viss typ av mat.

I ett samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset har metoden för första gången använts i en stor studie kring typ 2 diabetes. Studien genomfördes på tre grupper av kvinnor i 60-årsåldern; en grupp med utvecklad diabetes, en grupp som var på väg att utveckla diabetes och en grupp med friska kvinnor. Biomarkörerna visade att det som skiljde kvinnorna åt mest var kopplat till kost och att kosten var den faktor som betydde mest för utvecklingen av diabetes. Högt intag av kött innebar högre risk för diabetes medan de som åt mer vegetabiliskt fett löpte mindre risk enligt studien. (Tyvärr har jag inte tillgång till någon forskningsdatabas för tillfället eftersom jag inte läser några kurser just nu så kan inte faktakolla den här studien...)

Det som kunde mätas i studien var biomarkörer för kött, fisk, fullkorn, olika typer av olja och några vitaminer och Alaistair berättar att metoden behöver utvecklas och är långt ifrån komplett.

"Det som krävs framöver är en snabb och robust metod som med hjälp av kanske bara 20 biomarkörer kan spegla vårt kostintag."

Två intressanta artiklar på kosttemat tyckte jag.

Jag läste någonstans nyligen att läkare läser ganska lite om nutrition och näringslära under utbildningen. Hittade inte så mycket info på nätet nu men här är tex. en insändare i Läkartidningen:

Undervisningen i klinisk nutrition på läkarlinjen och övriga vårdutbildningar har inte utvecklats nämnvärt. En svensk läkare får sedan många år bara cirka en veckas formell utbildning i klinisk nutrition under den elva terminer långa grundutbildningen. Nutritionsrelaterade aspekter tas upp på många olika kurser, men det finns ingen som håller samman ämnet, och det blir inte heller föremål för examination. Hela artikeln finns här.

En gammal artikel från -97 i Läkartidningen "Nutritionsrelaterade moment under läkarutbildningen vid KI" säger typ samma sak. En nyare undersökning hänvisas till här. "Läkare har i snitt 12,5 h utbildning inom kost". (Gillar inte alls Gudiols raljerande ton men länken fick duga för nu...)

Det är svårbedömt och ett känsligt ämne och precis som inom alla andra yrkesgrupper varierar intresset och kompetensen säkert väldigt mycket. Men att det finns så mycket pengar i läkemedelsindustrin och en så stor tilltro till läkemedel gör mig mörkrädd.

Riksrevisionen gjorde 2016 en granskning av hur staten hanterar läkemedelindustrins inflytande som de summerar så här:

En stor del av den kunskap som finns om läkemedel tas fram av läkemedelsföretagen, som inte bara ser till folkhälsan utan även till vinstintresset. Regeringen och myndigheterna kan göra mer för att balansera läkemedelsindustrins inflytande inom hälso- och sjukvården.

(Hela rapporten finns att ladda ner här. Finns en analys här av den i Läkartidningen: Riksrevisionen: Värna oberoendet gentemot läkemedelsindustrin)

Jag är fascinerad över hur mycket vi kan påverka våra kroppar och vårt välbefinnande med hjälp av kost, fysisk aktivitet och en helhetssyn på kropp och själ och hoppas på en utveckling där fler får hjälp och möjlighet till det.

Inser att jag är på väg in i ett svårt men mycket intressant område som nog får fortsätta vidare i ett annat inlägg. ;-)

Avslutar med WHO's definition av hälsa från 1948 så länge:

"Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom"

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar