Sidor

söndag 11 augusti 2013

Jönköping Open Rollerski - summering av loppet

Igår eftermiddag åkte jag, Gustaf och Adam i klubben upp till Jönköping för att köra Jönköping Open Rollerski. Starten skulle inte gå förrän 19.30 och det kändes lite ovant med tävling så sent på kvällen. Men väldigt skönt att slippa gå upp i ottan! :)

Efter att ha laddat upp med två juniorburgare på Max i Värnamo körde vi vidare mot Jönköping. I regnet. Himlen var riktigt mörk på sina ställen men SMHI lovade fint väder lagom till tävlingen skulle starta och vi hoppades att det stämde. Visst såg det lite ljusare ut mot Jönköpingshållet!

Väl på plats parkerade vi och gick och hämtade vi nummerlapparna och gick på toa.  På vägen tillbaka till parkeringshuset gick vi en del av tävlingsbanan innan vi gjorde oss redo för provkörning av tävlingsvarvet. Det såg tillfredsställande platt och fint ut. :) När vi stod och fixade med det sista innan uppvärmningen kom det en regnskur och några åskknallar men innan vi kommit ut ur garaget var vädret helt ok igen.

Dags för testkörning av banan!

- Precis som PM:et beskrivit fanns det ett parti med gatsten med bara en smal passage i form av träskivor över bred nog för en person. På första varvet körde jag på passagen och Gustaf och Adam på gatstenen och vi konstaterade att man skulle tappa väldigt mycket om man tvingades ut i gatstenen.

- Vi konstaterade att det på något konstigt sätt verkade vara motvind på båda raksträckorna?

- Banan var ganska teknisk med ett antal tvära svängar. Regnet hade gjort några av svängarna rätt hala och det gällde att trampa igenom kurvorna med tungan rätt i mun. Jag hann precis säga till Gustaf att det nog inte var så farligt halt ändå när det släppte och sen höll jag mig lugn och fin i kurvorna resten av uppvärmningen. :) Jag är glad att jag följde Gustafs råd och körde med skatepjäxor. (Stort tack till Håkan som lånade ut sina tävlingsskidor med Rottefella-bidning!)

Det kändes väldigt bra att vi tjejer skulle starta en minut efter killarna och att vi var så få och inte 40 pers i masstart. I efterhand fick jag höra från Gustaf att de hade haft ett antal incidenter och han var nöjd att han klarat sig och stått på benen.

Efter ett obligatoriskt sista minuten-besök på toa efter uppvärmningen och några klunkar vatten var jag redo för start!

Som vanligt var det väldigt svårt att sätta några mål för tävlingen.

- Det var min första klassiska tävling för säsongen.
- Jag har kört mycket på trögare skidor senaste tiden och inte tränat så mycket på tävlingshjul som jag borde
- Formen har varit lite upp och ner senaste veckorna men jag hade i alla fall en bra känsla i kroppen under uppvärmningen.
- Jag hade dålig koll på mina medtävlande. Visste att Maria Magnusson kör för landslaget i rullskidor och att det var flera juniorer på landslagsnivå anmälda. Jag hoppades såklart på en pallplats men insåg att det skulle bli väldigt tufft i det motståndet.

Men.
Friskt vågat! :)

Jag ville verkligen få köra hela tävlingen och inte bli varvad (och därmed avplockad från banan). Och så var målet att stå på benen och inte sabba några stavar.

Jag kom fram bra i starten och la mig först i den lilla klungan och försökte trycka på kontrollerat. Jag ville vara först över passagen för att undvika strul och det var jag också. Jag höll igen och det kändes lätt och fint även om pulsen antydde något annat. ;-)

Damstarten i Jönköping Open Rollerski
Foto: Pierre Björkli
Stulen från Erik Wickströms blogg

Maria Magnusson och två andra tjejer gick om mig efter sista tvära svängen in mot startområdet. Jag fegade i svängen och tappade i den lilla uppförsbacken. Överhuvudtaget skulle jag nog chansat och tryckt på lite mer i svängarna än jag gjorde i början. Varven gick lättare och lättare i takt med att det blev torrare och jag hade bättre koll på banan och vågade lite på mig själv. Nästa år! :)


På väg ut på varv två
Foto: Pierre Björkli
Stulen från Erik Wickströms blogg

In mot varvningen hade jag tappat dem och försökte jaga i kapp på de lättare partierna. Jag har som vanligt problem att komma ihåg vad som hände när och hur men på något sätt kom en liten klunga på fyra personer loss i samband med den där passagen och sen började jag den hopplösa jakten att försöka komma ikapp. Lagom till varvningen kom jag i kapp den fjärde åkaren som då hade släppt och jag försökte jobba vidare för att ta in på övriga.

Alla som har tävlat på rullskidor vet hur tröstlöst det är att ensam försöka jobba ikapp en grupp. Och hur mycket man tappar på att köra själv jämfört med att ha en rygg att hålla. Men jag försökte kämpa på och inte ge upp. När tutan för första spurtvarvet löd efter 15 minuter insåg jag att framförvarande med stor sannolik skulle försvinna ännu längre iväg. Samma sak efter 30 min. Jag hörde lite tidsangivelser vid varvningen men hade svårt att uppfatta vad de sa och hur långt efter jag var. Jag såg inte längre de framförvarande någonstans längs banan vid det här laget.

När herrarna började varva mig fick jag lite oväntat ny energi. Det fick kämparglöden att blossa upp igen och jag roade mig med att försöka hänga på grupperna som passerade. Även om det var minst sagt tröstlöst så fick det i alla fall upp snitthastigheten och blev lite roligare. :)

Jag hade lite dålig koll på hur det låg till med varven på slutet men fick tillslut klart för mig att det var två varv kvar och jag försökte hålla ihop och köra på ända in i mål. Jag har fortfarande ingen aning om hur långt efter jag var och hur långt det var bak till övriga.

Men oberoende av det är jag rätt nöjd med tävlingen trots allt:

Formen kändes bra även om jag behöver mer träning på stakning i överfart och kurvtagning á la skejt för att få med så mycket fart det går genom kurvorna.

Mina triceps var helt galet trötta efter målgång när vi rullade tillbaka till parkeringshuset och i morse kändes det som någon stått och hoppat på mina axlar, ryggen och nacken.

Härlig smärta! :)

Stort tack till IK Hakarpspojkarna och Ski Team Syd för en kul och välorganiserad tävling! Hoppas det blir en fortsättning nästa år!


Här finns resultatlistan

Jag och Erik Wickström efter loppet
(Fotograf: Pierre Björkli)

Loppet i siffror:
Tid: 1.02
Sträcka: 24,6 km
Snittfart: 23,8 km/h
Maxfart: 29,6 km/h
Placering: 4 av 9 startande damer  
Snittpuls: 93% av max
Maxpuls: 96% av max

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar