Sidor

onsdag 28 november 2012

Spaghettiarmar och betongklumpsben

Eftersom vi missade måndagens klubbpass var det med glädje vi begav oss till klubbpasset idag. Eller kanske inte direkt så. Vi är fortfarande ganska slitna efter förra veckans träning. Söndagens tabataintervaller på SkiErg satte nog in dödsstöten.

Igår körde vi styrketräning på morgonen igen. Mina triceps, som hade dött SkiErg-döden, tyckte att styrketräning var en väldigt dålig idé. Övriga övningar gick i alla fall bättre än väntat. Alltid något. 

Efter styrketräningen gick jag hemåt. Det tar ungefär en kvart att gå hem och lite mer dit eftersom det är uppför dit och nedför hem. När jag var nästan framme vid lägenheten slog det mig att vi ju hade kört upp till gymmet för att spara lite tid. Bilen stod alltså parkerad på Ica's tvåtimmars kundparkering och det var bara att vända om och jogga upp till gymmet igen för att hämta hem bilen. Förvirrad är bara förnamnet. Och spara tid jovisst. 

Jaja. Idag var det i alla fall intervalldag med klubben och eftersom Gustaf skulle hålla i passet var det bara att pallra sig dit. Gustaf hade planerat ihop ett pass med några intervaller som vi inte kört på länge. Långa (runt 1,5 km) intervaller längs Hardebergabanan (Lunds gamla banvall). Tre intervaller ut och tre hem. Jag körde på lite väl hårt de första två för att försöka sparra Gustaf (han körde på treor och jag på tvåor) och fick slå av lite på takten sen för att orka med. Mina stackars armar ville inte alls vara med och leka idag men jag kämpade på så bra jag kunde. Det kändes bra att kunna genomföra passet och att jag ändå fick upp pulsen bra trots att jag var så trött i kroppen. 

Efter sex riktigt jobbiga intervaller körde vi vidare till en liten backe för att köra diagonalintervaller. Här hade Gustaf nu omjusterat dagens program så att man fick välja mellan att köra "hårt med fokus på teknik" eller bara jävligt hårt. Jag valde halvt ofrivilligt någon slags gyllene medelväg; försökte tänka på tekniken men fick riktigt hög puls på de 250 m vi åkte. De sista två (av sex intervaller) var mina ben så trötta att jag knappt orkade ta mig framåt. 

Nu ska jag slöa i soffan och kanske fika lite innan det är dax att sova. 
Mmm...morgonjogg i morgon känns inte så frestande just nu men jag hoppas att en natts sömn ska göra underverk....=)

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar