Första dan på lägret - tryck och njut!

Igår vid femtiden mötte vi upp Linus i Mora utanför Mora folkhögskola. Vi bor passande nog i samma hus som vi skulle göra testerna i idag. Väldigt praktiskt.

Efter att packat in alla prylar och bytt om var vi redo att ge oss ut på ett första lugnt skatepass. Det var väldigt skönt att komma ut i friska luften efter att ha spenderat en hel dag i bilen. Vi körde en flack fin runda och skateåkningen gick ganska bra. Jag kunde köra avslappnat utan att få upp pulsen så mycket. På ett ställe, i en backe, stannade vi till lite och jag fick lite tekniktips på tvåans växel. Sen turades jag, Håkan och Gustaf om att köra med varandras stavar en bit på vägen tillbaka för att en och en öva på fyrans växel utan stavar tillsammans med Linus.

Höjdpunkten på passet var nog när vi passerade ett par bilar som stod stilla med folk med kameror i högsta hugg. Jag funderade ett litet tag på om det verkligen var så unikt med skidåkande skåningar innan det visade sig att det stod en älg bara några meter från oss i ett dike bredvid vägen. Älgar verkar inte vara lika fördomsfulla mot rullskidåkare som hästar och vi passerade förbi medan den lugnt och fint stod kvar.

Efter rekordsnabb dusch (Gunde-klass på den helt klart! PB för min del.) gick vi iväg till Wasastugan och åt en riktigt bra "Surfers Big BBQ Bacon Burger". Svullbuk delux!

Because I'm worth it!

Sen handlade vi, gick en promenad längs sjön och spanade in kajakerna och satt och snackade ett tag. Männen i sällskapet som aldrig verkar få nog av mat tog en kvällsfika innan det var dags att sova.

Jag sov hyfsat men vaknade tidigt och hade svårt att somna om, stressad över testerna som skulle göras idag. När vi mötte Christian som hastigast igår förvarnade han om att det är ganska svårt att åka på bandet och eftersom jag har mycket att jobba på med min teknik kändes det oroväckande. Den mest rutinerade fick börja så 8.00 satte Linus igång och började värma upp på bandet. Det såg riktigt bra ut men ändå lite klurigt även för en så duktig åkare som Linus.

Linus diagonalåker

Sen var det Gustafs tur. När jag såg hur det tog ett tag innan Gustaf kom in i åkningen förstod jag att det skulle bli väldigt svårt för mig. Gustaf är betydligt mer stabil och säker på skidorna än jag och har bättre teknik både på stakningen och diagonalåkningen. Och ändå fumlade han lite och hade lite problem innan han hittade rätt. Han körde två omgångar klassiskt och två diagonal innan han trillade ihop på bandet hängandes i säkerhetsselen.

Gustaf stakar

Sen var det min tur. Det kändes helt fel och ovant att staka på bandet och jag började med att staka som jag gjorde när jag började åka rullskidor; med bara triceps. Det var svårt att få till rätt frekvens och rytm och våga släppa efter och låta rullskidorna glida bak med bandet. Jag försökte liksom fånga upp och säkra med stavarna och redan uppvämningen blev jobbig för triceps. Sen fick jag känna på diagonalåkningen ett litet tag. Katastrof! Frustration! Jag sprang på bandet och fick det inte alls att funka. Jag kände hur fel allt kändes men visste inte hur jag skulle kunna få till.

Christian var dock väldigt bra och pedagogisk och förklarade lugnt och sakligt hur jag skulle göra. Efter lite balanstester där jag fick åka på ett ben i taget konstaterade han att balansen inte var så pjåkig utan att det verkligen var själva diagonalåkningen som inte funkade. Jag fick några bra tips ("tryck och njut!") och testade några gånger. Tillslut fick jag rätt på tajmingen och vågade glida ut! Men då var jag redan trött av all anspänning och det var uppenbart att jag inte skulle kunna genomföra testet fullt ut på ett rättvisande sätt.

Poletten trillade ner sent omsider!

Sammanbiten stakning

Men jag körde uppvämningsdelen (10 min) med efterföljande laktattest och de två första stakintervallerna (4 min på två olika lutningar) för att samla rutin och ha något att jämföra med nästa gång vi ska göra testet. Stakningen gick betydligt bättre efter att ha tränat på diagonalåkningen så det känns i alla fall hoppfullt för framtiden.

Vi har som sagt bandet i samma hus som vi bor så jag tänker passa på och åka mer diagonalåkning på det nu när jag har chansen.

I vinter sitter diagonalåkningen. Jag lovar! Jag ska fanimej slita röven av mig för att få det att funka.

I eftermiddag väntar ett klassiskt stakpass följt av kajakpaddling.
Hör ni inget mer har jag drunknat!

Maxpuls- och laktattest i Mora

I morgon bitti åker jag, Gustaf, Lotta och Håkan upp till Mora för att möta upp Linus Larsson, vår avlägsna klubbmedlem tillika skåning i exil. (Han bor i Falun och tävlar på vintern för Karlslunds IF)

I Mora ska vi förutom att träna göra fystester hos Christian Minatti på Perfect Skiing. Det är något jag velat göra länge så det ska bli väldigt kul och intressant! Vi kommer att göra ett maxpuls-/laktattest på rullskidor på band. Utifrån resultaten ska vi sen få hjälp och tips på hur vi borde träna framöver.


Så här ser schemat för helgen ut:
Torsdag fm: avfärd till Mora
Torsdag em/kväll: superlätt distanspass

Fredag fm: fystester
Fredag em: crosspass stakning/kajak

Lördag fm: tävling skate (backen upp till Grönklitt)
Lördag em: löpning Oxberg - Hemus

Söndag fm: klassiskt distans
Söndag em: hemåt igen


Jag ser fram emot testerna med skräckblandad förtjusning. Jag hoppas att jag klarar av att åka på bandet så att testerna blir rättvisande. Det verkar lite lurigare med balansen på band. Framförallt när lutningen ökas och man ska gå över till diagonalåkning. Diagonalåkning är som bekant inte min starkaste gren (än).

Förutom fystesterna ser jag nog mest fram emot paddlingen. Jag har aldrig paddlat kajak så det ska bli riktigt kul! =)

Distanslöpningen måste jag tyvärr stå över. Det blir alldeles för långt för min klena vad. Får se om jag kan få tag på en mountainbike där uppe eller om jag nöjer mig med ett kortare löppass och rullskidåkning.

För att testerna ska bli rättvisande skippar vi på Linus inrådan intervallpasset med klubben ikväll. Jag har varit lite sliten det senaste och har inte vilat så mycket sen lägret så vi slog på stort och vilade även igår för att vara i finfin form till helgen.

Nu är vi laddade till tusen och ser fram emot en skön helg i Mora! =)

Ombyte förnöjer!

I lördags packade vi ihop alla rullskidprylar och annat man kan tänkas behöva och körde upp till Råbocka i Ängelholm och mötte upp mamma, pappa och lillebror med flickvän på campingen där. Mamma har semester denna veckan men inte pappa så mamma hade kommit på den briljanta idén att köra ut deras husvagn och ha lite minisemester vid havet. Min lillebror och hans tjej är nyblivna husvagnsägare så de gjorde samma sak. 

Eftersom väderprognoserna för söndagen såg strålande ut och det var ett tag sen vi träffade min familj passade det alldeles utmärkt med en liten utflykt för oss också. Så vi packade ner flip-flops och foppatofflor och gjorde oss redo för campinglivet! ;-)

Vi skippade förmiddagspass i lördags och körde upp till Ängelholm tidigt på eftermiddagen för att köra ett pass där istället. Första passet blev på klassiska skidor för att reka lite inför morgondagens inplanerade skatepass. Det var härligt att andas hav! Vi körde på små cykelvägar genom sandiga tallskogar och villakvarter. Den allra finaste sträckan gick cykelvägen precis vid havet.

Vi hann dock bara köra ett 90 minuters pass (drygt 25 km) innan grillen var igång och det var dax för kvällsmat. Men det kändes skönt att sluta när allt kändes lätt och kul och träningssuget fortfarande var på topp. Senare på kvällen gick vi en liten promenad med tonerna från karaokesången på campingscenen i bakgrunden. Jag tror aldrig "Michelangelo" har låtit så illa förut...

På söndagsmorgonen åt vi en god frukost och konstaterade att väderprognosen som visat på strålande sol faktiskt verkade stämma. Efter en liten skogspromenad med Gösta parkerade vi honom i skuggan bredvid solstolen där min far bänkat sig och gav oss ut på dagens första pass. Vi körde ut till en parkeringsplats vi hittat dan innan och började med en halvtimmes teknikträning på skateskidorna. Vi körde på träningshjul som omväxling eftersom vi inte känner till omgivningarna så bra och konstaterade att det skulle gå rysligt fort på vissa ställen vi åkt på dan innan. Gustaf övade sprintstarter medan jag mest balanserade omkring och försökte glida ut så långt som möjligt i varje skär. 

Sen körde vi vidare lite kringelkrokar. (32 km för att vara exakt)  Förutom att Gustaf höll på att krocka med en cyklist av äldre årgång som fick för sig att stanna och göra en 180 graders sväng mitt på cykelbanan utan att se sig för gick passet som en dans...;-)

Det var fint väder och söndag och därmed massor av folk ute. Det var särskilt kul att höra alla barn som kommenterade när vi åkte förbi. "Pappa, vad är det där?" "Mamma! Sånna vill jag också ha!" "Vad fort ni kör!" 

Väl tillbaka på campingen hade mamma gjort omelett och vi åt lunch tillsammans i det gröna. Sen packade vi ihop oss. Jag, Gustaf, mamma och pappa och så Gösta såklart. Destination: hundbadet i Sibirien. (Jo, området heter så.) Vi lekte lite med Gösta (som är en badkruka av större mått precis som sina ägare.) Kastade frisbee i vattenbrynet, solade och hade det allmänt gött. 

När vi började känna oss lite väl "well done" gick vi ner till glasskiosken och satte oss i skuggan och åt glass.

Sen var det dax att försöka få bort all sand mellan tårna, knyta på löparskorna och påbörja dagens andra träningspass: att springa hem från stranden, genom Kronoskogen bort till Råbocka. Mamma och pappa tog Gösta i bilen och körde tillbaka. 

Mamma och Gustaf rekar löprundor.
(Observera den feta pulsbandsbrännan!)

Det var tyst och dämpat i skogen och vi sprang på mjuka, sandiga och barrtäckta stigar. Över rötter och stenar, på små broar och spångar. Jag fick verkligen en utmaning i att springa lugnt och titta var jag satte fötterna och ändå behålla hållningen och fotisättningen. Det blev precis lagom långt och lugnt (efter min sjukgymnasts preferenser i alla fall). 5 km / 28 min. 

Sent på söndagkvällen satte vi oss i bilen och åkte hemåt mot Lund igen. Trötta och nöjda efter en riktigt skön helg. Klockan tio visade termometern fortfarande på över 20 grader och motorvägsvyerna överglänstes av en fantastisk solnedgång. 

Men säg den lycka som varar för evigt:
Idag regnar det minsann i Lund!

Bak, benstyrka och SkiErg-intervaller

Träningsmotivationen var inte på topp idag heller. Jag var visserligen ganska sugen på att köra lite skate men det regnade och alternativet att springa fanns inte eftersom jag sprang igår. Sjukgymnasten tyckte att jag skulle ha minst en dag och helst fler mellan löppassen nu i början.

Istället gjorde jag en sak som jag tänkt göra länge men inte hunnit med: Jag bakade knäckebröd! Mamma har bakat supergoda fröknäcken efter ett recept från Ica tidigare och jag letade upp det på nätet och satte igång. Lätt som en plätt! (Fast som den tävlingsmänniska jag är gillade jag inte riktigt receptbeskrivningen som sa att man skulle kavla ut "så tunt som möjligt". Tunt blev det i alla fall. ;-))

Degklump...

...blev knäckebröd!
Amazing!

På kvällen körde jag och Gustaf ett benpass på gymmet avslutat med 4x4 på SkiErg. Inget myspass direkt. SkiErg-intervallerna är nog de passen jag fruktar mest för tillfället. Den här gången var inte mer njutbar än vanligt och det slutade i sedvanlig ordning med att vi låg som två blöta fläckar på golvet på gymmet och flåsade. Folk tittar lite försynt och verkar undra vad tusan vi pysslar med. 

Sen gick vi hem en liten extrasväng genom parker och fina kvarter och njöt av det svalkande duggregnet. Dusch, hämtmat, ett par avsnitt av Game of Thrones och lite jordgubbar på det och kvällen är fulländad.

Imorgon hoppas vi på finfint väder för träning och utflykt!

Lata dagar i juli

Jag har varit trött och sliten sen lägret så det har blivit en lugn start på veckan. Det blev tex. inget klubbpass i måndags. Jag tror att det var helt rätt beslut att spara kroppen lite och ge den en ärlig chans att återhämta sig. Jag vill inte ha några mer problem med armbågar/axlar och hade liite känningar sista dan på lägret.

Måndagens träningspass gick ut på att äta så många
popcorn på så kort tid som möjligt. ;-)

I tisdags stack jag ut och sprang en återhämtningsjogg på 4 km. Jag kände inget i vaden men hade lite känningar i höger knä. Inget som störde utan bara en förnimmelse. Konstaterade att det säkert var all rullskidåkning i helgen som spökade och kan efter dagens löprunda konstatera att så nog var fallet. 

På kvällen stack jag och Gustaf iväg en sväng till gymmet och körde ett alternativt styrkepass. Vi körde bland annat en tricepspress-övning som vi inte brukar köra och mina triceps kändes hellustiga efter helgen. Fast övningen gick ändå oväntat bra. Just tricepspress är en av få övningar som jag nästan tar samma vikt som Gustaf på. 

Igår däremot skrek mina triceps rakt ut och ville INTE vara med på Gustafs grymma styrkeövningar. Vi körde balans och teknik som uppvärmning som vanligt på onsdagspassen och efter det körde vi några olika varianter på stakning som styrketräning uppför en backe. Fruktansvärt jobbigt! Först körde vi "Ryssen" eller "Smirrestakning" som den också kallas som innebär att man diagonalar med armarna utan att använda benen. Vi körde den mestadels med helt fixerade armbågar. Sen körde vi typ samma sak fast med raka armar. 

Efter den lilla uppvärmningen var det dax för själva intervallerna. Vi körde 6 intervaller uppför en ganska lång och brant backe. (Ca. 600 m lång och tider mellan 2.19 och 2.30 för mig.) Vilan var tiden det tog att rulla ner igen. Första brantaste partiet körde vi diagonalåkning, sen några stavtag stakning där första backen planar ut innan det svänger uppför igen för att ösa på sista biten med stakning med frånskjut. Som väntat gick både stakning och stakning med frånskjut bra medan jag tappar mycket på diagonalåkningen. Jag kände mig väldigt sliten och oväntat trött i benen men fick upp pulsen bra ändå. Ville bryta efter fjärde och kräkas efter sista. Nöjd att jag fullföljde!

I efterhand kom jag på att mina trötta ben kanske delvis hade att göra med dagens tidigare aktivitet. Jag och Gösta hade tagit tåget upp till Ängelholm på förmiddagen för att möta upp min mamma vid Råbocka. Vi åt lunch tillsammans och gick en lång promenad bort till hundbadet. Gösta är ingen storsimmare direkt men plaskade i alla fall lite i vattenbrynet (för att avsluta med att rulla sig i sanden varvid hela badproceduren fick upprepas.) Sen åt vi en glass och gick hemåt igen. Det var väldigt fina stigar i skogen och skönt att vara ute och promenera lite som omväxling. Garmin fick stanna hemma men en mil i raskt tempo fick vi i alla fall ihop. 

Inte från sin vackraste sida...=)
Gösta helt utslagen efter bad och promenad. 

Finare

Jag har varit ganska trött på förmiddagen idag också och bestämde mig för att ta en lugn dag för att orka köra på lite mer igen i helgen. Jag laddade med en hög pannkakor till lunch med förhoppning om att få lite mer energi i kroppen. När Gustaf stack iväg till banlöpningen med Björnstorp stack jag ut på en kort egen löprunda. (5 km i 5:00-tempo på trötta ben.) Det är så härligt att kunna springa igen och jag längtar efter att kunna trappa upp distanserna framöver.

Pannkakor!

Kvällen avslutades på bästa sätt med en tallrik jordgubbar med mjölk. 

Sommar!

Goa gubbar

All time high - 3089 min träning på 30 dagar

Jag känner att det är dax för lite statistik på bloggen denna historiska dag:

För första gången i mitt 30-åringa liv har jag passerat en träningsmängd på 3000 minuter per månad. Om man inte är funbeat-nörd och (ofrivilligt) räknar sitt träningsliv i minuter har jag räknat ut att det motsvarar drygt 51 timmars träning på en månad, i snitt drygt 12,5 timmar i veckan eller 1h 43 min per dag. 

För en tjej som tyckte att det var för jobbigt att köra flera intervallpass samma vecka för ett par år sen är det här en ganska storslagen utveckling! ;-)

Här är lite diagram från funbeat som visar fördelningen av olika träningsformer och träningsmängd:

På de här 30 dagarna har jag kört:

12 st intervallpass (fördelat på 8 st intervallpass på rullskidor (inkl. 2 st tävlingar) 3 st 4x4-pass på crosstrainer, ett 4x1000m på SkiErg)

7 st styrketräningspass

10 st distanspass

(2 st rullskidtävlingar (båda backrace + jaktstart))

+ ett par cykelpass på mountainbike och några första korta löprundor

Total sträcka rullskidåkning på 30 dagar: 54 mil (38,5 h) 

varav:

klassisk rullskidåkning: 36 mil (26,5 h)

rullskidor skate: 18 mil  (12 h)

Utveckling i träningsmängd från det att jag började
registrera min träning på funbeat i slutet av 2010

Jag tycker att jag fått till en bra mix av tuffare intervallpass, lättare distanspass och styrketräning. Kroppen har svarat bra och återhämtningen mellan passen har funkat över förväntan. Framförallt har motivationen varit på topp! Det har varit oväntat roligt att träna den här perioden och jag har verkligen sett fram emot de flesta passen. 

Jag saknar banlöpningen, morgonjoggarna och lite längre löppass men nu är jag på gång och kommer förhoppningsvis kunna trappa upp löpningen i lugn takt framöver. Jag känner ingen stress nu när jag inte har några mål med löpningen utan det får ta den tid det behöver. 

Lägret blev en riktigt bra avslutning på den här träningsperioden och mitt försök att trappa upp träningen till nya nivåer har fallit ut väl tycker jag! =)

Sista dagen på rullskidlägret

Nu sitter jag i bilen på väg hem från årets rullskidläger. Det har varit en riktig kanonhelg på alla sätt och vis och jag är lite lagom mör nu!

Dagens avslutning var ett distanspass på strax under fyra mil. Vi körde runt sjön Åsunden motsatt varv mot förra året och fick de mer kuperade delarna tidigare på rundan och avslutade med en lång sträcka på banvallen. Flackt och fint. Väldigt skönt efter en tuff helg även om tempot var ganska friskt ibland.

Det regnade en skvätt och var riktigt blött på vägarna på sina ställen. (Det var kul att se skillnaden på oss som körde på Elpex och de som körde på Swenor. Smutsiga ben= Swenor. Vet inte vad de tänkte när de designade stänkskärmen?) Med tanke på vädret fick telefonen/kameran stanna hemma så jag har tyvärr inga bildbevis från dagens pass.

Första stunden hade jag ont i kroppen och det kändes lite segt. Jag ville inte riskera att köra på för hårt tidigt utan försökte ligga så jag hade kontroll hela tiden och det gick bra. Sen släppte det, kroppen kändes bättre och bättre och jag kunde ligga på med pulsen under kontroll och avslutade med en spurt mot en klubbkamrat som nog vill vara anonym med tanke på utfallet...;-) (Ledtråd: Skånsk skidförsäljare som kan prata obehindrat vid maxpuls.)

Det blev en riktigt skön avslutning på helgen!
Nu är det bara att vila upp sig och ladda om inför morgondagens klubbpass... ;-)