Klubbpass mot alla odds

Jag har mått dåligt i stort sett hela dan idag och varit trött och seg. Hade lite ont i halsen i morse men inte så farligt. Men rullskidpasset med klubben var i farozonen och jag bestämde mig för att satsa på att köra ett mer teknikfokuserat, lugnt pass om det kändes ok på eftermiddagen. Åt min pre-träningsgröt i vanlig ordning, sket i att känna efter mer och stack iväg till träningen. (Fast när regnet vräkte ner efter det att jag ätit min gröt var jag väldigt sugen på att stanna hemma i soffan. Tur att Gustaf var inställd på att sticka iväg trots vädret.)

Långa backintervaller stod på schemat och det passade ju perfekt. Jag kompletterade den tänkta stakningen med frånskjut och diagonal i backarna och körde bara två intervaller och inte tre och körde istället lite egen teknikträning i sista backen. Det var väldigt skönt att inte satsa allt på ett pass utan att tillåta sig att köra det lugnt och sansat utan prestationskrav. Fast på hemvägen kände jag mig riktigt pigg i medvinden och kunde inte låta bli att trycka på lite. =) Nu är det bara att vänta och se om jag skrämt iväg förkylningen eller om jag får det i nacken...

Vi klarade oss från regn under passet, men det blåste friskt. Och det var verkligen becksvart där ute på vischan utan gatbelysning. Pannlampan bestämde sig för att ge upp i bilen på vägen till träningen, lagom till det att jag omsorgsfullt hade tejpat fast den på hjälmen.

Väl hemma igen skalade Gustaf en drös päror (= potatis på skånska) och gjorde mos. Småländska isterband stod på menyn. Jag vill inte veta vad de egentligen innehåller men gott är det! =) Men det måste vara Lammhults! (Och nej, jag är inte sponsrad... ;-) ) Och så rårörda lingon och knäckebröd till det. Mmm..

Nu ska jag läsa lite i min bok igen. Den är väldigt inspirerande och just nu är jag sjukt fascinerad av Ann Trason och det här tokiga "Leadville trail 100". En 16 mil lång löptävling i Klippiga bergen i Colorado. Totalt 4800 höjdmeter uppför och nedför och bara hälften av deltagarna fullföljer inom 30-timmars gränsen. Ann sprang den som bäst på drygt 18 timmar.

Vasaloppet känns som en liten dagisuflykt i jämförelse.

Skidor utan hjul

Jag behöver nya skidor för säsongen. Det enda paret jag har har blivit degraderade till "Skåne-skidor". De har susat fram bland kvistar och stenar i skidspåren i Skåne och är inte helt vackra efter det. Dessutom är ena bindningen sönder efter Vasaloppet. Nu behöver jag finskidor! Men jag blir helt frustrerad av skiddjungeln! När jag köpte mina nuvarande skidor fick jag tipset av säljaren på Pölder att ta de jag tyckte var snyggast eftersom det var så lite skillnad på olika märken. Jag slog till på ett par vita och fina Salomon EQ10. (Till samma pris som EQ9 eftersom det råkade vara fjolårets modell och färg.) I efterhand tyckte jag väl att spannet var lite väl tufft för mig, som var i stort sett nybörjare, men jag upplevde att jag hade väldigt bra glid med dem (förutom på Vasaloppet 2011 då...) och allt eftersom jag blev bättre kändes inte spannet så tokigt ändå.

Salomon Equipe 10 Classic

Nu har jag ingen aning om vad jag ska välja. Ska jag köra på "vad matchar min skidmössa" eller finns det något mer vetenskapligt sätt att välja skidor? ;-) Hur har ni gjort? Vad har ni för märken och modeller? Passar Fisher vissa typer av åkare medan andra trivs bättre med Salomon? Jag gillar inte det här med att alla skidor är olika och ska plockas ut. Det känns lite som att köpa grisen i säcken. Tyvärr är man ju inte är värsta elitåkaren (även om man skulle vilja!) och har råd att köpa 10 par...

Vasaloppet 2012

Sådär ja. Nu är jag anmäld till 2012 års Vasalopp. Känns skönt att vara anmäld i tid för en gångs skull. Förra året köpte jag startplats av en klubbkamrat i andra hand, visserligen i hyfsat god tid. Året innan satt jag i bilen på vägen upp till Mora och surfade efter platser till både mig och Gustaf.

Nu ska jag bara seeda upp mig också. Blev ju nerputtad från 5:an till 6:an och vill minst tillbaka till 5:an igen. Det måste jag om jag ens ska ha nån chans att uppnå mina mål. Förhoppningen är att Alliansloppet kommer vara seedningsgrundande i år också, men oavsett ska vi se till att planera in några seedningslopp på snö det här året. Förra året körde vi inte ett enda.

Det stora problemet brukar dock vara att hålla igång träningstakten under höst/vinter när stormarna viner och slasket gör det omöjligt att åka rullskidor. I år funderar vi på att boka in en boost-träningstrip på senhösten. Rullskidvänlig semesterort efterlyses!