På rullskidor uppför Söderåsen

I går klockan 10 kom Håkan och Lotta till Gustafs föräldrahem i Ljungbyhed och hämtade upp oss för avfärd till startplatsen för dagens backintervaller. Backen vid Lotta på åsen skulle bestigas (ca. 120 höjdmeter på 1,7 km) och Håkans fru Lotta var som sagt passande nog med och gjorde backen till sin genom att springa intervaller i den i ett rysligt tempo!

Vi andra nöjde oss med att åka klassiska rullskidor med tävlingshjul uppför. Ett perfekt träningspass inför tävlingen "King of the Hill" som går i Göteborg 2:a juni. (Uppmärksamma läsare vet att det just detta datum även går ett maratonlopp i Stockholm som jag råkar vara anmäld till...Mer om detta snart.)

Min första intervall gick drygt en minut snabbare än för ett år sen. Den gången körde jag bara en "intervall" och sen hostade jag som ett as och gav upp. Den här gången körde jag två som planerat. Dock började det typiskt nog regna inför andra intervallen och det blev lite halt och svårt att trycka på så mycket med benen. Egentligen hade vi tänkt köra två skateintervaller också men det var så halt att vi fick ge upp de planerna.

Pigg Gustaf

En lika pigg Håkan

Efter passet bjöd Annika, Gustafs mamma, på fika och vi satt och slappade ett tag. Efter fikat stack jag och Gustaf ut en sväng på gamla F5-området och körde teknikträning på skate. Även detta passet var på tävlingshjul. Gustaf gav mig några bra tips som jag körde och övade på och filmade mig lite så jag ska kunna se hur jag åker. Jag har märkt att jag trycker ifrån mycket mer med höger ben än med vänster och det syntes tydligt på filmen. Kanske kan det vara en del av förklaringen till min struliga vad? Jag känner mig dock väldigt mycket mer stabil på skate nu och känner mig redo att börja jobba på allvar med tekniken.

För det finns en del att jobba på....

Idag körde vi de två skateintervallerna upp på åsen som vi inte kunde köra igår. Det var 20 grader i skuggan på förmiddagen när vi gav oss iväg och det blev ett riktigt bonnabränna-pass. Sven, Gustafs pappa, följde med och var chaufför så jag och Gustaf körde upp samtidigt. (Jag såg hans rygg en stund i början men den försvann väldigt fort...=)) Så länge det gick att köra i treans växel gick det helt ok. (Även om jag som sagt måste få med mig vänster ben bättre i "frånskjutet") När det var dax för växel två gick det utför. Fast uppför, om än väldigt långsamt.

Pulsen stack iväg och ben och armar värkte av mjölksyra. Härligt. Men jag hade lovat mig själv att vara nöjd med att ta mig upp och det gjorde jag två gånger. (Om man ska vara noga med detaljerna hade jag ett par pauser på vägen upp på båda och stakade delvis på det brantaste partiet för att det var det enda jag orkade...Men upp kom jag i alla fall! =))

Efter lunch stack vi ut på pass två. Gustaf hade bestämt sig för att springa "Åsenrundan" som är en 13 km lång, riktigt kuperad runda upp till Kopparhatten i Skäralid. Jag har kunnat gå utan att halta och vaden har känts bättre trots skatepassen så att ge sig ut på ett så långt löppass lät som en väldigt dålig idé. Istället letade Gustafs pappa fram sin mountainbike och pumpade de lufttomma däcken så jag kunde låna den. Perfekt!

På väg till åsen
I ♥ Skåne

Kul på andra hjul!

Så jag körde samma runda som Gustaf sprang fast roade mig med att cykla fram och tillbaka och upp och ner. Och stannade och fotade ett par gånger...Det var mycket jobbigare än jag hade tänkt att cykla upp till Kopparhatten. Det är grusväg och kraftigt motlut upp och mina ben var inte så värst pigga. Men det spelade ingen roll. I de finfina omgivningarna kan jag stå ut med det mesta! =) Och det var riktigt kul att cykla. Jag konstaterade att det blir till att skaffa cykel igen (fast cross/mountainbike den här gången) om vaden ska fortsätta strula. Fast istället erbjöd Gustaf helt otippat mig att låna hans superfina mountainbike (som visserligen stått i källaren senaste året) om jag får för mig att sticka ut på fler cykelturer framöver. Yihaa! =)

Härlig skog

Gustaf springer fort som tusan

Gustaf som en liten prick i skogen

Veckans träningstid landade på lite drygt 11 timmar precis som förra veckan. Förutom ett gympass och dagens cykelpass är all den här veckans träning på rullskidor. Jag hoppas verkligen att jag kan komma igång och springa snart igen....

Och så hoppas jag att det härliga sommarvädret håller i sig! =)

Köpa rullskidor?

Efter en hektiskt helg med lite träning och mycket annat har jag tusen saker jag vill skriva om här. Men jag satsar på att vara lite pedagogiskt strukturerad och börja i en ände och beta av allt jag vill ha sagt lite mer systematiskt för en gångs skull....;-)

Jag har fått flera frågor kring rullskidutrustning och tänkte därför börja med att försöka svara på några av dem i det här inlägget. (Jag håller mig till utrustning för klassisk åkning till att börja med...) Jag är inte på något sätt någon rullskidspecialist så ni får ta det jag skriver med en nypa salt och gärna fråga om det är något som är oklart!

Ni som ska shoppa skidutrustning de närmsta veckorna får inte missa det här erbjudandet bland allt mitt ordbajsande: Gå direkt till erbjudandet!

Jag tänkte börja berätta om själva skidorna; de härliga skidorna med hjul! De fantastiska lättrullade, obromsbara kreationerna som man kan flyga fram mil efter mil på på härliga sommarvarma asfaltvägar.
Jodåsåatt...;-)


Klassiska rullskidor
Först och främst kan jag börja med att göra klart att jag INTE är sponsrad med något specifikt rullskidmärke. Jag har fått frågor kring vad jag kör på för utrustning och vad jag rekommenderar. Utan att sväva ut för mycket kan jag berätta att mina första skidor var ett par begagnade Elpex Wasa. Ljusblå. Jag ärvde dem av Gustaf som i sin tur köpt dem av en tant i Lund som kört över en elkabel (som hon trodde var en skugga) på rullskidorna och gett upp rullskidkarriären efter det. Gustaf köpte i samma veva ett par Elpex Team. Orangea. Som jag snabbt blev avundsjuk på för att de hade en skön svikt och mer skidlik känsla. Och gick de inte lite snabbare än mina Wasa ändå? Eftersom Gustaf är en sån prylnörd ville han snart byta upp sig och jag fick ta över Elpex-par nummer två också.

Nu kör jag på mina tredje par Elpex (Team 610). Ett ganska bra betyg skulle jag tro. Skulle jag vara tvungen att köpa några andra skidor skulle jag nog välja ett par Swenor Carbonfibre. (Finns även en modell som heter Swenor Fibreglass som är för tyngre åkare...) Gustaf har ett par som jag testat och jag tycker de är likvärdiga i åkkänslan. Jag kör på Elpex för att de funkat bra historiskt helt enkelt! ;-) De har ett rykte om sig att vara av bra kvalitet och det är den känslan jag har också.

Gamla och nya skidor:
Extremt slitna hjul och sprillans nya.

Elpex Team 610

Swenor Carbonfibre

Exempel på andra skidor på marknaden är Everest och OneWay. Vad jag hört har de tröga hjul monterade som standard och är kanske inte de perfekta skidorna om man är nybörjare och vill kunna köra tillsammans med andra.


Hjul
Ja, det är inte bara stommar som det finns en massa olika modeller av utan även hjul.
"2:or" är "normala" träningshjul (i alla fall på Swenor och Elpex) medan "4:or" är riktigt tröga hjul.

Jag har kvar mina orangea gamla Elpex och har monterat 3:or på dem för att tvingas köra mer med frånskjut och diagonalåkning och för att bli starkare på att staka. På mina nya skidor har jag 2:or och dem använder jag oftast på långpass med klubben och dagar när jag av olika anledningar vill köra lite lättare...=)

"3:or"

Gamla skidor och nya hjul

För nybörjare skulle jag verkligen rekommendera att man börjar på 2:or.

Om (när) man blir lite mer avancerad och vill börja tävla kör man på ännu mer lättrullade hjul. PU-hjul. (Jag har en specifik tävlingsskida: Eagle XT med PU-hjul som jag i stort sett bara har till tävling.)


Bindningar
Det finns två olika system på bindningar. Salomon och Rottefella. (Salomonbindningen säljs även under Atomics namn.) Rekommendationen brukar vara att välja en pjäxa som du gillar och köra på det bindningssystemet som passar ihop med pjäxan. (Tex. passar Salomon och Atomic till Salomonbindning medan Alpina och Fischer passar till Rottefella.)

Salomons bindning till vänster och Rottefellas till höger

Pjäxor

Se ovan.
Det går att använda samma pjäxor vinter som sommar. Dock sliter rullskidåkningen lite mer på pjäxorna. Det finns även speciella rullskidpjäxor (från Alpina) som inte blir så varma.

Rullskidpjäxa

Stavar
Stavar, och särskilt rullskidstavar, ska gärna vara styva och lätta. En stor stakstark karl har dock mer att vinna på riktigt styva stavar än en liten klen tjej. (Säger jag som kört hela vintersäsongen på en de styvaste stavarna på marknaden. ;-)) Att de är lätta och har en skön pendelrörelse är dock aldrig fel! Men se upp: Prova aldrig en dyrare stav än du är beredd att köpa;  risken är stor att du "åker dit". ;-) 

Mina första rullskidstavar var ett par "Swix Inline CT1" och de kan jag verkligen rekommendera både till nybörjare och mer rutinerade åkare. De är hållbara och bra för sitt pris.

Swix CT1 Karbon eller Inline eller vad de nu heter...

Vill man ha ännu lättare och styvare stavar finns det mycket att välja på. Jag gillar verkligen OneWays stavar och blev väldigt glad när vi blev sponsrade med deras värstingstav; One Way Diamond Storm Premio. (Som jag dock inte sett röken av efter Vasaloppet....=( ) Jag körde redan innan sponsringen med One Ways Diamond Storm 10 Max och tycker det är en väldigt skön stav den också.

En viktig sak att tänka på med stavar är att man måste vara beredd på att de kan gå sönder. Det händer att man trillar olyckligt eller lyckas klanta sig så att man knäcker en stav. De kan även hända att några illvilliga pensionärer på Vasaloppet snor åt sig dem i utbyte mot en annan sämre stav (förvisso med truga)...;-) (Vissa (läs Fia) råkar ut för alla de här grejjerna lite oftare än andra...)

Man kan ha samma stavar på snö som på rullskidor. Dock har man "rullholkar" eller "stavspetsar" på rullskidstavar och vanliga snötrugor på vinterstavarna.

Stavlängden då? 
Kroppslängden minus 30 cm är en metod som används för att räkna ut lämplig längd. 0,85 x kroppslängden en annan. Jag kör på den sistnämda vilket ger en drygt 4 cm längre stav för min del. Det går att köpa en lite längre stav och själv värma av handtagen, kapa staven och sätta på handtagen igen. Tvärtom är dock svårare...Mitt tips är att satsa på något mitt emellan ovanstående formler så blir det säkert bra! ;-)


Rullholkar
Första året som jag körde rullskidor slipade jag typ aldrig stavspetsarna och när vi började åka med klubben tyckte vi de andra var rätt nördiga när de stod och slipade sina stavar innan varje pass. Nu är vi själv där och slipar stavarna innan varje pass med hjälp av en skruvdragare med diamanttrissa. Vi klarade oss dock länge på ett billigt diamantbryne från Clas Ohlsson.

Rullholk

Vassa stavspetsar gör åkningen lättare och roligare. Det finns inte mycket som är mer frustrerande än när stavarna "släpper" i varje stavtag. Den kalla delen av året är det lite svårare att åka, även med välslipade stavar, men ju varmare det blir desto bättre blir stavfästet. Även kvaliteten på vägen spelar roll. En nylagd asfaltväg är himmelriket! ;-)

Stavspetsar behöver dock bytas ut helt ibland. Ibland går metallspetsarna av och om inte annat så slits de ju ut tillslut. Här gäller det bara att ha rätt diameter på rullholken så att den passar stavröret. Det finns ett antal olika dimensioner av olika fabrikat. Sen värmer man av trugorna som är på med hjälp av kokande vatten eller en varmluftspistol. De nya rullholkarna monteras på med hjälp av limpistol (om det inte är helt rätt storlek för då sitter de som en smäck utan lim och är lättare att få av vid byte.)


Stavremmar
Oavsett vilka stavremmar du åker med kan du nog räkna med att få lite blåsor i händerna i början av rullskidkarriären. Jag har kört med några olika Swixremmar och One Ways remmar och vilka remmar man gillar verkar helt och hållet vara en smaksak. Så lättast är väl helt enkelt att börja med de som sitter på staven du köper och gå vidare och prova andra alternativ om de av olika anledningar inte funkar för just dig. (Tänk också på att remmarna finns i olika storlekar. Mina första stavar hade remmar i storlek L och det var ju inte vad jag behövde direkt...Vilken storlek jag har på remmarna varierar dock med vilka handskar jag har. Så de där stora remmar kan jag ha när jag har mina tjockare tumvantar när det är riktigt svinigt kallt på vintern.)

Min och Gustafs lilla stavremssamling...

Handskar
Jag har alltid handskar när jag kör rullskidor. Den här tiden på året kör jag med lite varmare, vindtäta handskar medan jag har tunna rullskidhandskar på sommaren.

Min vindtäta vinterhandske som blivit
degraderad till rullskidhandske för den
 kallare tiden på året.

One Ways rullskidhandske
- hålen på insidan gör den skön på sommaren!

Glasögon
På tävlingar är det obligatoriskt med glasögon och kör man i grupp är det aldrig fel att ha glasögon. Glasögon skyddar mot sprättande smågrus och stavspetsar.

Hjälm
Glöm för allt i världen inte hjälm! Det är tokigt och sjukt dumt att åka rullskidor utan hjälm. Man trillar ibland så är det bara. Jag har samma hjälm som jag hade när jag cyklade landsvägscykel och det funkar fint. Idag finns det även specialutvecklade rullskidhjälmar som går ner lite mer i nacken för att skydda vid fall baklänges.


15% rabatt till 15 april!
Jag har sparat det bästa till sist:

Håkan och Lotta på Huselius Skidsport/Rullskidspecialisten ger er bloggläsare 15% rabatt på rullskidutrustning fram till den 15 april 2012. Rabatten gäller på ordinarie priser på allt i webb-butiken. Allt ni behöver göra för att få rabatten är att uppge koden "Fiajobs" i kassan.

Det ni! Nu finns det inga ursäkter längre! ;-)
Rullskidor till folket! =)

Skåningar på glid

Vi gick upp och åt frukost (alla äter gröt utom Rickard som däremot gärna både tvesovlar och äter smör och pålägg utan bröd...) och begav oss till tunneln lagom till den öppnade klockan nio. Det var betydligt mer folk idag, men det hindrade oss inte från att köra en massa teknikövningar och filma och efter elva var vi i stort sett själva i tunneln.

Gustaf, jag, Håkan och Rickard

Här försökte vi efterlikna
Erik Wickströms galna fotominer
(eller ser han ut så i verkligheten också?)

Förebilden

Vi körde som sagt teknik idag. Vi började med ren stakning. Jag som tycker att jag börjat få till stakningen ganska bra på rullskidor kände mig som en nybörjare igen. Jag behöver jobba på att få in armarna närmare kroppen vid isättningen och komma fram med kroppen mer. Ska ta och kika mer på filmerna sen. 

Efter det gick vi vidare med diagonalåkningen. Diagonalåkning har ju aldrig varit någon favorit varken på skidor eller rullskidor men i år har jag gett mig tusan på att lära mig och det har gått framåt på rullorna. På snö är det fortfarande ett aber. Vi körde och övade utan stavar och det gick i alla fall lite bättre på slutet än i början. Alltid något. Försöker motverka min naturliga, konstanta svankning och få fram höfterna bättre men det är lättare sagt än gjort kan jag meddela!

Sen körde vi stakning med frånskjut. Samma här; har börjat få till det på rullskidorna men det kändes som att börja om igen på skidorna. Fick till tajmingen bättre efter ett tag när vi kört och övat utan stavar. 

Sist körde vi och lekte lite utför på ett ben. Klurigt men nyttigt och roligt.

Jag låter kanske lite lätt bitter, men egentligen tycker jag att det är fantastiskt roligt att få åka skidor. =) Framförallt känns det verkligen lyxigt att få stå på skidorna redan nu, och slippa den här "har inte stått på skidorna sen i mars"-känslan nästa gång. (Som antagligen blir i Långberget i mitten på december. Bara 2,5 månad dit!)

Det är dock både peppande och lite frustrerande att det finns så enormt mycket att jobba på för att jag ska kunna nå mina uppsatta mål...

Nu ska det slappas lite, sen väntar ett eftermiddagspass på rullskidorna och eventuellt lite löpning i det härliga vädret!

Första dagen i Torsby

När vi satt i bilen på väg upp till Torsby idag var det över 20 grader varmt och riktigt sommarväder ute. Det var en väldigt märklig känsla att ta på sig en massa kläder och ge sig in i en tunnel och åka "glidskidor" när det var vindstilla, soligt och alldeles, alldeles underbart rullskidväder ute...=)

Det kändes ganska kallt först när man kom in. En rå kyla liksom. Och eftersom vi trots Håkans förmaningar inte började särskilt lugnt kändes det lite skumt i halsen först innan man vande sig.

Jag blev verkligen överraskad över hur kuperad tunneln var! Snön var mystisk och fästet (eller framförallt tekniken fast man kan ju alltid skylla på fästet) obefintligt...Jag saknade rullskidorna mer än en gång under passet. ;-) Men det gick i alla fall bättre och bättre.

En annan sak som överraskade var det fantastiskt idylliska boendet som Håkan fixat. Vi bor på "Markusfolks gård" 15 km norr om Torsby Sportcenter. 

Vårt söta hus

Utsikt från balkongen

Utsikt från sovrumsfönstret

Hoppas på lika fint väder i morgon när vi ska ut och testa rullskidbanan.

Nu är det sovdax och i morgon bitti väntar första teknikpasset på klassiska skidor i tunneln!

Träningsvärk deluxe med extra allt

Jag borde packa nu, men sitter i soffan och är allmänt seg efter dagens träningspass. Eller egentligen härstammar nog segheten lika mycket från igår som idag:

Igår körde jag mitt andra stavlöpningspass på St. Hans med klubben. Gustaf höll i passet och gav oss verkligen något att bita i! Efter uppvärmningen började vi med lite löpskolningsliknande spänst- och koordinationsövningar och sen lite lugnare men tung stavgång på brantaste sidan av backen. Efter det körde vi vanlig "älghufs" på den flackare sidan. Jag var väldigt nära maxpuls på alla fyra intervallerna. När vi trodde att vi var färdiga var det dax för olika styrkeövningar uppför backen. Utfall, jämfotahopp med tre armhävningar mellan varje, ett par gånger av varje, och som pricken över i avslutade vi med enbensknäböj på toppen. 6 st på varje ben 3 ggr.

Behöver jag berätta att jag har ont i låren idag? Kommer säkert bli ännu bättre efter en hel dag i bilen imorgon. Blir fint att få komma in i tunneln och sträcka ut! =)

Idag körde vi låånga stakintervaller med klubben uppför backen på testtävlingsrundan. Det var segt och musklerna var ömma men det kändes bättre efter ett tag och jag är nöjd att vi kom loss och tog oss dit trots att vi knappt kan gå nån av oss...;-) Tur att det var ett rent stakpass idag.

Imorgon klockan nio kommer Håkan och Lotta och hämtar upp Rickard, Gustaf och mig här i Lund. Det ska bli spännande att se hur det kommer att gå att knö ihop oss allihopa i en bil med alla skidor, rullskidor och stavar.

Det är nog bäst att jag rycker upp mig nu och försöker mig på att göra en icke Fia-mässig packning så att nån mer än jag får plats med sin packning i bilen...

Rapporter från tunneln kommer!